
Jag rensar i förrådet nu när det är regnigt på min ledighet. Alltså dåligt väder (ja eller mindre bra väder då) gör ju att man kan göra och kommer på att göra sådant som borde varit gjort sen länge. Som tex att rensa förråd och rensa lådor från fornstora dar.
Då hittade jag halsbandet jag skulle ha på mig om jag blev inkallad i krig. För visst var det så? Eller ni som har bättre minne än mig…. Berätta i så fall.
Minns när jag mönstrade. Jag som skulle välja vapenfri tjänst eller helst inget alls blev placerad på sjukvårdkompaniet i Skövde. Kille som satt intill mig fick frisedel. Han behöver verkligen inte glad. Han skrek ”jag stannar i min utveckling” Vad nu värnplikt och krig har med utvecklingen att göra. Ja ja. Jag fick vapenfri tjänst till slut. Gjorde den på Regionsjukhuset i Örebro. Nuvarande universitetssjukhuset. Så viss form av utveckling verkade det bli ju. Ja, inte på mig men på sjukhuset. 🫣
Sen ville man inte ha mig mer och jag fick frisedel. Och nu lär man väl knappast kalla in mig i min ålder om kriget skulle komma ….. eller?
Jag vill verkligen inte ha krig. Jag vill verkligen varken döda eller se någon annan döda någon. Men min radikala vapenvägran kanske ser lite annorlunda ut idag. Jag skulle nog göra vad jag kan för att hjälpa mitt land att försvara oss. Jag har aldrig varit duktig på luftgevär så vapnet ska jag nog låta bli. Darrhänt är jag också tyvärr.
Men att försvara vårt land kan man göra på många sätt. Och många behövs det då.
Vi har verkligen något att försvara. Ett land med demokrati. Ett vackert land att vårda. Många många människor att försvara.
Innerst inne vill jag inte tro att kriget kommer. Men när jag såg halsbandet knöt det sig lite inom mig. Tänk om ….. Tänk om ……
Vi behöver be om Guds beskydd över vårt land och vårt lands gränser. Inte trodde vi att ryssen skulle gå in i Ukraina. Inte trodde vi att det skulle krigas ännu mer i Israel/Iran. Det är , vad vi tycker, ändå en civiliserat sammanhang väl. Mogna människor som borde veta hur man beter sig 2025. Men tydligen inte.
Vår värld behöver våra förböner. Låt oss börja (eller mer fortsätta) be att vi alla människor ska börja tänka gott om varandra – och ”börja med mig”. För det måste börja med den enskilde och sprida sig vidare. Positiva krafter vill jag tro är starkare än negativa. För ljuset är starker än mörkret. Och mörkret kan inte övervinna ljuset.
Herre förbarma dig över vår värld

