Etikett: kyrka

Publicerat den

Hur ser kyrkan ut efter pandemin?

Under en ganska lång tid har kyrkan försökt att leva ett liv i en pandemi. Under perioder har vi inte fått haft gudstjänst som vanligt. Ibland i små grupper.

Utan vi har varit kyrka via webben. Och tänk så gött. Man har kunnat gått på möte i morgonrocken. Från sängen till soffan. Men det har aldrig varit så enkelt att hinna med många gudstjänster varje söndag.

Men det kan bekymra mig. Hur blir det nu när restriktionerna släpps ? Stannar vi hemma då? Vill vi hellre fira gudstjänst i soffan via tv?

Hur ser kyrkan ut efter pandemin?

Jag skulle vilja tänka ett steg till. Hur ser vår Gudstro ut efter pandemin? Vad har hänt med den? Har den fördjupats ? Försvunnit? Jag minns berättelser från Kina. Man förbjöd kyrkan under många år. Missionärer kördes ut ur landet. Man trodde att nu dör kyrkan ut. Ingen troende kommer finnas kvar. Efter många år kunde man återvända till Kina. Man undrade om man skulle hitta någon liten rest kvar av troende. Och det gjorde man. Inte bara en liten rest. Man hittade stora församlingar med många många fler medlemmar än förut. Jag funderar på om det kommer vara likadant för oss nu.

Hur ser tron ut efter pandemin?

När nu kyrkorna börjar öppna upp igen ser vi i vår kyrka många nya ansikten. Tänk om de troendes antal har ökat under pandemin istället för att ha minskat?

Åh vad jag längtar till vanliga gudstjänster. Jag längtar efter att möta dig i kyrkan igen. Inte bara se att vi är inloggade på samma sändning. I oktober ser det ut att släppa på hindren. Vi kan mötas igen i kyrkan. Fullt ut. Vilken glädje.

Så hur ser kyrkan ut efter pandemin? Svaret på den frågan är att den kommer se ut som du och jag. För kyrkan är vi tillsammans. Så överraska alla dom som tror att det är ute med kyrkan. Låt oss visa att vi är fler än före pandemin.

Till dig som hittat tron på Gud under denna tid, kom till gudstjänsten nu. Nu kan vi tillsammans dela vår tro och våra liv. Det kommer berika och välsigna oss på många sätt.

Publicerat den

”Tror gör man i kyrkan..”

Du har säkert mött uttrycket – ”Tro, det gör man i kyrkan”

Med det verkar man mena att tron inte finns någonstans än just i kyrkan. Det är där man tror. Det är troligen där Gud finns. Och med det verkar man utesluta att tron inte finns utanför densamme och således inte Gud heller.

Och då torde konsekvensen bli att Gudsnärvaro och tro har blivit oerhört begränsad. Till några få byggnader och , vad jag förstår, inte alla samhällen i vårt land.

Det finns en bibelvers som tar död på denna myt, ja säkert många.

”… Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut.” Matt 28:20

”…genom den helige Ande som bor i oss.” 2 Rim 13:14

”…Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.” 2 Kor 6:16

Vi är alltså den byggnad Han bor i genom sin ande. Han har lovat att vara med oss alltid.

Därför är tron med överallt. Inte bara i kyrkan. Gud bor inte i kyrkobyggnaden. Han bo i den som tro på honom.

Så tron följer dig vart du en går. Gud finns inom dig vart du än befinner dig. Det är så skön påminnelse om vilken stor och ödmjuk Gud vi får tro och leva med. Han är med dig.

Ibland funderar jag på vem som bär vem. Är det jag som bär tron eller bär tron mig? Vet inte om man behöver sätta detta mot varandra. Men jag tänker ofta att det är tron som bär mig. Då är jag oerhört tacksam att tron inte bara finns i kyrkan. Jag är så tacksam att den finns överallt.

Hela livet. Från det att jag föddes tills jag slutar mina dagar här på jorden och går in i livet i himlen.

Visst är det gott att vi har vår tro ?!!

Publicerat den

Ett ständigt tjut……

Ett ständigt tjut.

Funderat på vilken typ av ton det är. Det är klart ingen baston. Utan mer den värsta sopranton man kan tänka sig.

Vad pratar jag om? Tinnitus

Jag går ständigt med en hög ton i öronen. Det är aldrig tyst. Tonen är flerstruket typ ”C”. Vet inte riktigt. Men det tjuter en hög ton hela tiden. Ibland mindre men oftast mer.

Troligen bäddade jag för detta redan när jag byggde på huset i Trosa. Det var lite för många gånger då jag slarvade med hörselskydd. Kanske redan i min ungdom då jag var och lyssnade på ett hårdrocksband som hette ”livskraft”. Hade spelhelger i min skolas aula.

Det jag märker är att dom höga ljud som jag möter i tex en konsert triggar igång detta tjut. Det kan vara att någon slänger porslin i soporna på jobbet. Det kan vara för högt ljud i kyrkan.

Skulle vara glad o tacksam om det någon gång blev helt tyst. Nära det händer ibland. Men allt för sällan. Kan vara svårt att förstå hur det är.

Ibland skapar det en avskildhet. Alltså att jag inte är uppmärksam på att någon pratar med mig. För det går inte igenom bruset av tjut. Inte för att det överröstar den som pratar. Utan mer distraherar mig så att jag inte ”hör något annat”.

Ibland hör jag helt enkelt inte vad den andra säger. Som om den pratar otydligt. Men det gör den säkert inte. Jag uppfattar det nog bara så.

Man kan lugnt konstatera att jag skulle varit mer försiktig med min hörsel. Kan bara uppmana alla andra att tänka sig för. Det kanske inte är någon fara just i nuet men i längden är det uppenbarligen ett större bekymmer.

Skulle tro att jag inte är ensam om detta fenomen. Troligen ett typiskt ”välfärdsfenomen”. Eller? Troligen inte. När man besöker ett land som Tanzania inser man att det är ett troligt problem överallt. För en gudstjänst där kan vara klart värre än i Sverige.

Mänskligheten borde se över sin idé om att det ska vara högt ljud. Inte minst i kyrkorna. Var på Pingst ledare nyligen. En konferens där man möts som ledare inom pingströrelsen. Där fick jag gå ut. Kunde inte vara kvar i den höga ljusbilden som var.

Nej, var rädd om din hörsel. Du vill inte ha tinnitus. Tro mig. Då vet jag att andra har klart mycket värre tjut i öronen. Bli inte en av dom, snälla du.

Publicerat den

Kanske är det avgjort nu….

Läste i DN om ett nytt beslut om skolavslutningarna som jag välkomnar. 

Nu har man tagit ett viktigt steg till att åter ge möjlighet att ha skolavslutningar i  kyrkor. 

Det ända som kan hända nu är att vår regering vill förhala denna nya lag. Allt för att så länge som möjligt få sin vilja igenom. Mest troligt är väl att  sommarlovet inte får börja i en kyrka även denna gång. 

Hela denna långa resa har varit helt onödig. Den är beviset på hur en minioritet kan köra över en majoritet. Hur en mindre grupp nejsägare kan sätta demokrati ur spel och få sin vilja igenom.  

Tack till dom i riksdagen som gjort det möjligt för regeringen att fatta detta beslut. Nu är det upp till bevis för Stefan Löfven och gänget. Hoppas hoppas att dom följer riksdagen beslut. 

Publicerat den

Vem får räknas i en pingstförsamling?

Läste Tommy Dahlmans blogg om pingst statistik. Intressant läsning. Tack Tommy.

I ditt inlägg återger du ett utryck som jag reagerar på. ”den gudstjänstfirande församlingen”. Det är ju inget nytt med det sättet att utrycka sig. Men jag blir lite beklämd när jag hör pastorer och andra tala om det som om det är dom enda som räknas. Ja, det är dom som syns i kyrkorummet som är den verkliga församlingen verkar man mena.

Det är sant att det finns dom som finns med i medlemsmatrikeln som inte längre delar tron men som valt att inte gå ur. Det finns dom som delar tron men av någon anledning inte syns till i själva gudstjänsten. Så sant.

Men det finns dom av olika skäl inte kan gå till gudstjänsten av tex hälsoskäl och ålder. Dom finns där vid trossen och ber för församlingen. Jag har mött dom som ber aktivt för församlingens pastorer och varje medlem. Och kanske är det just dom som burit förstasingeln genom tiderna med sina förböner.

När man då, för mig lite slarvigt, menar att dom som räknas är den gudstjänstfirande församlingen (alltså dom som går på mötet) blir så fel. Det är ett hån mot dom som finns där vid trossen. Det gör mig beklämd. Ett medlemskap i en kristen församling är mer än att att gå på gudstjänst. Med det har jag inte sagt att vi skall hoppa över gudstjänsten. Inte alls. Men det finns fler djup än personlig närvaro i ett kyrkorum en viss tid i veckan. Vi är trots allt mer på annan plats än just i kyrkan en vanlig vecka. Där finns det också en firande församling.

Så vem får räknas i alla våra olika kyrkor? För mig är det lite djupare än att bara tittat på vilka som går i kyrkan. Vikten av gå i kyrkan är ett annat ämne. Ett ämne som är värd sin egen fundering.

Publicerat den

Visst kan skolavslutningen vara i en kyrka

En ny undersökning visar att 8 av 10 tycker det är okej att skolavslutningen är i en kyrka. En ganska stor del av Sveriges befolkning. Men av någon anledning får den mindre gruppen som i denna fråga är minoritet styra/påverka beslutet till ett förbud. Är inte det märkligt?

Jag har gått på minst 9 skolavslutningar i en kyrka för egen del. Till det har jag, vad jag minns kunnat gå på mina pojkars skolavslutningar. Utöver det har jag själv lett ett antal skolavslutningar i dom kyrkor jag jobbat. Ingen av dessa skolavslutningar har varit ett övertramp i att tvinga på folket ett väckelsemöte. Så långt jag minns har det varit, från kyrkans sida, en bön om välsignelse över alla barn och ungdomar och dess sommar och framtid.

Min lilla i undran är, hur farligt är det? Inte alls.

När jag mött andra trosinriktningar än vår kristna bakgrund har dom inte haft något emot att vi haft denna ordning. Snarare har dom uppmuntrat den trots att dom inte delat vår tro. Dom har inte avstått från att deltaga.

För mig blir det konstigt när man vill ha skolavslutning i kyrkan, sjunga psalmerna, finnas vid altaret, se alla kors och målningar men en präst vill man inte ha med. För mig blir det märkligt. Bara att vara i kyrkan ger ju naturligtvis en del av evangeliet som man verkar vara rädd för. Jag tänker, om man är så rädd för prästen kanske man ändå skall välja en annan plats.

Genom livet går vi till kyrkan. Många låter sina barn döpas där. Många låter sina barn gå i kyrkans barntimmar. Vi är rätt många som har gift oss i en kyrka. När vi skall jordfästas så går vi till kyrkan. Men om skolan vill ha en skolavslutning i kyrkan så slår man bakut. Jag vill påstå att kyrkan tillhör vår kultur och samhälle.

Kära politiker, skolledare och förtroendevalda, ta inte bort möjligheten till att ha skolavslutningen i en kyrka. Låt 8 av 10 ge er vägledning istället för 2 av 10.