När dagen behöver landa

Kanske har du haft sådana dagar som man inte bara kan, på kvällen ,lägga huvudet på kudden och avsluta så där enkelt.

Somliga dagar måste man landa på ett annat sätt. Det går liksom inte bara att hoppa i säng som om inget hänt.

Jag tänker inte att det måste ha hänt något dramatiskt. Utan det kan bara vara en vanlig dag där det varit många intryck , eller så har det varit mycket av något. Kanske bara varit extra roligt. Kanske haft avgörande händelser eller samtal.

Sådana dagar måste man landa på ett annat sätt. Dra sig kvar i eftervärme kanske. Eller få fundera tanken till slut. Avsluta det man hållit på med. Eller helt enkelt invänta punkten. Den går inte att få till på än gång. Den måste få komma i rätt harmoni liksom.

Igår var det en sådan dag för mig. Jag behövde liksom avsluta den genom att invänta punkten. Behövde komma ifatt med tänket. Idissla lite på det jag varit med om. Låta tänker komma ifatt och landa. Känslorna få ( inte lugna sig för det behövdes inte) komma rätt.

Ibland behöver man bara få landa lite mer varsamt eftertänksamt.

Är det något revolutionerande över det? Troligen inte. Men det gör troligen natten mer tillgänglig för sömn. Sådan kvällar brukar kunna bli lite senare än vanligt. Men det kanske man får ta. För landar man dagen snett brukar sömnen ändå bli svår att få till.

Att landa rätt har sin betydelse. Egentligen gäller det för hela livet. I alla livets olika sekvenser. Landar man fel blir det sällan bra. Men när man väl gjort om landningen så och gjort den rätt så blir livet i en bättre harmoni.

Låt landningen ibland ta lite tid. Troligen blir det bättre på sikt än att landa på fel bana tex.

Att landa

Så har jag landat på svensk mark igen. Efter dryga vecka på resa så är jag hemma igen. En resa med många färdsätt. Bil til Arlanda. Flyg tull Budapest i Ungern. Tåg till Drebrecen. Bil till Marghita i Rumänien. Hem på liknande sätt. Dock mellanlandning i Belgrad i Serbien. Borta bra men hemma bäst tänker jag

Jag är så tacksam att ha fått besöka Camilla o Anders som jobbar på FCE i Marghita. Deras arbete bland Romerna är beundransvärt. Varför inte besöka dom för några dagars volontärsinsats? Kanske kunde du skriva upp dom på din bönelista? Så stort tack Anders o Camilla för er fantastiska gästfrihet. Tack för några dagar som kommer att för evigt finas Råå näthinnan. Omtumlande möten med människor. Fantastiks natur ch trevlig gemenskap.

Att landa är inte alltid så lätt. Vi kan ha planer. Drömmar. Längtan. Vi kan möta sådant som ställer livet på en kant för en stund. Möter människor som får betyda mycket. Och mitt i allt kan det då vara svårt att landa mitt i alla svävande känslor.

Vet inte vilken flygresa du är på just nu. Vad det är som att det just nu inte har landat riktigt för dig. Ibland måste det få ta tid att landa. Man vill landa på rätt plats på rätt sätt. Ibland får man landa i tro på att det är rätt plats ,att i dimman man upplever.

Men jag tänker att landa måste man någon gång (annars tar bränslet slut). Man behöver få finnas i ett sammanhang. Få uppleva att man är på rätt plats i livet. Att få vara på land ett tag till nästa avgång.

Idag ber jag för dig som ännu inte landat på den resa du är ute på. Ber att Gud ska få visa dig på rätt plats. Att du skall få vila där du hör hemma. I ett sammanhang. Med rätt gemenskap. Med rätt arbete eller uppgift. Ber att du skall våga landa. Ber att du helt enkelt skall hitta hem i livet.

Ibland är det kortare flygtur i samma sammanhang men du behöver komma in på ett nytt sätt. Ibland är det att byta sammanhang. Ibland är förändringen mycket större. Men jag ber att du skall få känna trygghet hur stor din resa än är. Att du skall få känna förvissning i att där du landar skall du få känna en stark förvissning om att det är en plats Gud har ämnat för dig.

Att landa där man vill…

Jag satt och tittade lite i instagramflödet. Då såg jag följande lila film på en albatross.

Undertexten löd ”Inte så lätt att landa exakt där man vill- ens för en fågel!….”

Kanske är det en liten bild som kan kännas igen i verkliga livet. Det är inte alltid så lätt att landa efter ”flygtur”. Alltså en händelse i livet. Något man mött. Något man upplevt. Det kan vara att man mist jobbet. Man har fått ett tråkigt sjukdomsbesked. Livet har haft en hel del utmaningar som gjorde att landningen blev lite väl hård.

Ser du hela filmklippet så ser du att fågeln reser sig upp och går vidare. Så är livet också. Vi reser på oss och går vidare. Ja visst, det kan vara svårt att få ordning på både ben och vingar. Men det brukar alltid lösa sig.

Så när man känner igen sig i denna lilla film så får vi påminna oss om att vi kommer flyga igen. Vi kan gå vidare. Livet stannade inte. Fick en törn med det kommer luft under vingarna igen. Var så säker på det.

Att landa semestern…

Det är dags att landa semestern. 

Man skulle kunna säga att det är dags att ladda upp igen. Men jag väljer nog mer att se dom två sista dagarna av ledigheten (som varit 4 veckor) att landa själva ledigheten. 

4 veckor som verkligen varit lediga kan behövas landa. Att ladda upp lär jag bli varse om på måndag morgon kl 7:30 då jag öppnar dörren till jobbet igen. 

Att landa semestern handlar väl delvis om att tvätta alla kläder man använt på sista resan. Liksom få ordning på torpet igen som man brukar säga. Att komma tillbaka till det vanliga utgångsläget igen. Så idag är det att tvätta . 

Att landa semestern är ju rätt okej. Sista veckan har varit på olika platser på västkusten. Upptäcker att denne semesterperiod har haft historia som röda tråden. Senast Håveruds slussar och akvedukt. En konstruktion från mitten på 1800-talet. Alvedukten har 33000 nitar. Dessa lär man aldrig ha behövts byta ut. 

Att ha fått känna av historiens vingslag har varit fantastiskt. 

Att landa fyra veckor av upplevelser tar nog denna helg i anspråk. 

Det känns inte tungt på något vis att börja jobba igen. Ser verkligen fram emot det. Att få ha, i mitt tycke, ett fantastiskt inspirerande jobb är en förmån. Så på måndag är det dags igen. Men först landar jag semestern ….