Läs med mig Esra bok – Kapitel 9

Att drabbas av … Det som hade hänt band folket gick inte oberört förbi Esra. Han blve mycket bedrövad. Jag tänker att ibland är vi så avtrubbade av denna världs anda att vi inte reagerar på det som är osunt. 

Esra stannade inte i bedrövelsens situation … Han gjorde något. Han böjde sig ner till Gud och utgjöt sitt hjärta. Hur gör vi när omgivningen går fel?

Ett ögonblick av nåd … Gud visade ett lite ögonblick av nåd. Kärbibeln skriver: ”Nu har för ett litet ögonblick Herren vår Gud (Jahve Elohim) visat oss nåd (favör)”. Texten är så barmhärtig. Gud hade låtit en liten skar bli kvar och få fotfäste på hans heliga mark.Tänk att ha sitt fotfäste i Gud.

Mitt i slaveriet … får dom mod, kraft och möjlighet at bygga upp Guds hus igen. Kanske är det en bra bild på hur livet kana vara tufft. Men mitt i det ger Gud nåd att få tjäna honom. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig Esra bok – Kapitel 8

Fann jag inga Leviter där … När Esra mönstrar folket saknade han Leviterna. Det var de som skulle tjänstgöra i templet. Att bygga ett Guds Hus utan präster gick inte. Man kan undra varför de saknades. Idag saknar vi pastorer till många församlingar. Pastorer som vill bo på platsen och bygga Guds församling tillsammans med folket. En av orsakerna är att församlingarna inte har råd – hur skapar vi ekonomi? En annan orsak är att man inte är villig att flytta på sig. En tredje är att det finns hinder för flytt. Det är ett stort bönemän.

Sända tjänare … Jag tänker på  Och jag hörde Herrens röst. Han sade: ”Vem ska jag sända? Och vem vill vara vår budbärare?” Då sade jag: ”Här är jag, sänd mig!” Jesaja 6:8 SFB15. Sänd på heltid? Sänd som lekmannapredikant? Sänd som tjänare  i sin församling på fritiden? Till vad är du sänd?

 Han bönhörde oss … Intressant passage. Han skämdes att be om hjälp. Det ledde till att han sökte hellre Gud än ”förnedra sig” med att be om hjälp. Och hjälpen kom. Gud hörde deras bön. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig Esra bok – Kapitel 7

Guds goda hand var över honom … När man talar om Guds hand så säger man att tex hans högra står för kraft och auktoritet . Den symboliserar också nåd. Den vänstra symboliserar rättvisa. Välsignelser förmedlas av den högra. Psalm 139:5 säger att ”Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand” (FBK-15) Läser vi samma text i Bibel 2000 står det ”… jag är helt i din hand”. Jag tänker att Guds välsignelse vilade över honom.

Ingav kungen i hjärtat … Gud arbetar med oss inifrån. För får vi en inre drivkraft blir det så mycket mer än en tankes ingivelse. Den kan snabbt förändras med en annan tankes ingivelse. När vi upptäcker något som rinner upp från vår inre källa blir det mer på riktigt. Gud som bor i vårt inre tempel vill skapa något ur vårt inre. 

  När Kungen blir berörd … av Gud så händer det goda saker i hans liv. Han blir villig att hjälpa till med Templet och dess offer. Vad kan hända med oss och våra handlingar när Gud får berör oss?

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig Esra bok – Kapitel 6

Man efterforskar … Som vi läste om i kapitel 6 så ville man kolla upp om det kunde vara så att Koresh gett befallning om att bygga Templet. Så blev det. Man fann att det var så som man hade sagt

Håll er borta … Ord och inga visor. Håll er borta. Man gjorde klart att de skall bygga klart detta Guds Hus. Till detta får dom tydliga instruktioner hur dom skall hjälpa och stödja detta bygge. Guds öga vakade över sitt bygge. Det går så mycket lättare när man har folk med på sin sida än motstridiga personer.

Huset blir färdigt … Man inviger det. Viken glädje det är när en kyrka invigs. 

Vänt sitt hjärta till dem … Gud hade rört vid den assyriske kungens hjärta. Han fick en kärlek till att understödja arbetet. Tänk vad Gud kan göra för det andliga bygget. Han råder över alla. Både kungar och vanligt folk. En god berättelse att Gud kan vända din antagonists hjärta så att vederbörande får en god hållning till dig. Din värsta fiende kan bli din bästa vän. Sån är Gud. Glöm aldrig det. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig Esra bok – Kapitel 5

Guds profeter var med dem och hjälpte dem …Bygget var inte bara ett fysiskt bygge tänker jag. En kyrka behöver sina väggar och allt vad det behöver innehålla. Men det är också ett andligt bygge. Profeterna var med dem. 

Guds öga vakade över dem … Under bygget fanns det motstånd. Men Guds öga vakade över dem ”så att ingenting hände dem…”. Gud vakar över sitt bygge.

Undersöka om Koresh hade befallt att bygga upp templet … Det verkar som att man är osäker på om detta tempelbyge verkligen gå rätt till. Har Koresh verkligen sagt att det.Liknar ju uttrycket i begynnelsen ”Ska du Gud ha sagt att…” Svaret får vi i nästa kapitel….

Efterforskning … Jag tycker mig se en god hållning i detta med efterforskning. Vad säger Skriften? Alltså när vi står inför svåra frågor så kan vi söka svaret i Skriften. Hur vägleder den oss? Vad för råd ger den? Det gör att vi har god nytta av att läsa Skriften. Inte bara tumversen utan mer på djupet. Förr kallade man de kristna för ’Läsarna’. Därför att man läste mycket i Bibeln – Skriften. Bibeln behöver bli mer i centrum i vår gudstjänst och i våra liv. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig Esra bok – Kapitel 4

Att bli avskräckt att bygga Herrens hus … Att bygga Guds församling är inget vanligt bygge. Det finns makter som vill förhindra det. Att det då kan stöta på problem när vi bygger på Guds församling är inte så konstigt. Lejda män förstörde i tempelbygget. Man tappade modet. Genom åren har jag sett hur människor som vill församlingen illa sått in splittring. Att det skedde då är tydligt men det händer idag med. 

Blev hindrade … Denna berättelse att de blev hindrade är en sorglig berättelse. Intentionen var god. Man började så kramen tappade fokus. Lyssnade på dom som sådde missmod. 

Upphörde … Man slutade att bygga. Jag har ingen statistik på hur många församlingar som genomgått liknande hinder på sin väg att bygga en församling. Men jag har sett det. Det lär oss att fokusera rätt när vi vill bygga en församling. Räkna med motstånd. Avslöja det. Med rätt fokus tappar man inte modet. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig Esra bok – Kapitel 3

En enda man … Ett uttryck som vill visa på enhet. Att man går åt samma håll för samma syfte. Den känslan tror jag kan bli bättre i vår tid. 

Hade kvar sitt uppdrag … Vi läser om att de personer med olika uppdrag vände tillbaka. Man identifierade sig fortfarande som tex dörrvaktare, sångare eller vad det nu var. Trots sin fångenskap verkar man inte tappa bort sin uppgift. 

Deras prioritet … Man började med Guds altare. Inte något annat ”viktigt”. Det var det centrala i templet. Dom visste också att dom behövde tillbe och offra för utmaningen var stor. Inte bara själva bygget utan också folket som Bode där var dom rädda för. Dom ville be till Gud om hjälp. Då var altaret första prioritet. Vad för ”viktigt” bygger vi på?

När grunden var lagd … observera, bara grunden. Inga väggar och inget tak. Inga dörrar eller fönster. Men då gjorde prästerna sig i ordning och intog sin plats. Man firade för att grunden till templet var nu på plats. 

Ljudet av firandet … hördes vida omkring. Man jublade. Man grät. Undrar vad som skulle hända om vi skulle göra så idag….

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig Esra bok – Kapitel 2

Vände tillbaka … Ibland funderar jag på att vi skulle behöva vända tillbaka till den plats vi kom från. Särskilt avfolkningsbygder. Har sådan respekt för dom som tar sig an bygder där församlingen va driftig och full av kraft. Men nu, i takt med avfolkning, inte kan driva en församling längre. Oftast finns det folk kvar i bygden. Men församlingen har, mer eller mindre, fått ge upp. Det är klart enklare att ha en vision för den större staden. Så all respekt för den som vänder åter till det mindre sammanhanget. Nu läser vi om det folk som vände tillbaka för att bygga upp templet. 

Hade kvar sitt uppdrag … Vi läser om at de personer med olika uppdrag vände tillbaka. Man identifierade sig fortfarande som tex dörrvaktare, sångare eller vad det nu var. Trots sin fångenskap verkar man inte tappa bort sin uppgift. 

Tillhör jag Israel? … Så spännande att de som inte kunde uppge om de tillhörde Israel följde med. Fast de inte kanske ”behövde” det. 

Gav efter sin förmåga … I Guds rike har inte antal kronor räknats på det sättet att det skulle värderas hur mycket man offrade. Utan man såg mer på hur man gav efter sin förmåga och sitt hjärta. Änkans skärv är verkligen ett bevis på det. Den principen får vi använda idag med. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig Esra bok – Kapitel 1

Inledning … Kärnbibeln

  Från början var Esra och Nehemja en bok som hette ”Esra bok” och ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach). Moderna hebreiska biblar delar dock upp den dem i två böcker. Esra/Nehemja återfinns som näst sist i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna (2 Krön 36:22-23) är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (Esra 1:1-3). Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna har blivit två böcker är att de blev det i den grekiska översättningen Septuaginta. Den uppdelningen har följt med i den kristna traditionen, där de också blivit placerade bland de historiska böckerna. 

  Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i Esra 2 och Neh 7. Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönen och fastans viktiga roll (Esra 9-10 och Neh 4-6); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta på motstånd både utifrån och inifrån).

  Esra betyer ’hjälp’. Han var präst och skriftlärd. 

Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr. Skrivet: ca 556-444 f.Kr. Författare: troligtvis Esra

Guds påverkan … Gud hade sin strategi för att så sin lan att fungera. Jeremi hade sitt uppdrag från Gud. Gud öppnade möjligheterna genom att han påverkade Koresh. När vi ser Guds plan som omöjlig får vi påminna oss om att han har många olika sätt och vägar att genomföra sin tanke och plan. 

Den som tillhör Herren … Den fick ett uppdrag. Inte ensam. Gud skulle själv vara med. När Gud kallar dig är han med. Han går med. Han genomför det tillsammans med dig. Ha med det i ditt beslut om ett ja eller nej när han kallar. 

Frivilligt ges … Man kan tydligt se Guds hus finansierades på bibelns tid. Man gav frivilliga gåvor. 

Göra sig redo … Gud hade påverkat människors sinne. Det kände maningen. Gjorde sig redo för att bege sig till Jerusalem. De ville bygga upp Herrens Hus.  Vad manar Gud dig till? 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig Ruts bok – Kapitel 4

Då kom återlösaren förbi … Nu var detta den återlösare som inte ville återlösa Rut. Men jag gillar uttrycket. Då kom Jesus förbi – tänker jag när det skrivs så här. Den återlöser som här syftas på är förebild på den onde. Han som skulle mer sett till sin egen fördel och hålla Rut under slaveri. Boaz blir den återlöser som ger verklig frid. Det är vad som sker när den återlösaren – Jesus – går förbi.

  Då kom – just då – Guds försyn att så blev.  Så stor är Gud. 

  Varför väljer författaren, som annars är noga med namn i berättelsen, att använda detta uttryck? Troligtvis är det ett effektfullt sätt att visa hur han som inte ville föra vidare Elimelechs namn, inte själv namnges i berättelsen. På samma sätt som Orpah fungerar som en kontrast till Rut är denna icke namngivna man en kontrast till Boaz. (Kärnbibeln)

Rut – stammoder till David … Vi ser i släktleden som kommer efter att ut och Boaz blir gifta att David kommer några släktled bort. 

Inte låtit dig vara utan återlöser … Gud vill inte att någon skall vara utan återlösare. Ty så älskade Gud  H E L A  världen att han utgav sin egen son för  I N G E N  skulle gå under utan ha evigt liv. (Joh 3:16).

Nåden … Rent tekniskt sett finns det dock inget i denna stadga som tvingade varken Boaz eller den närmsta inte namngivna återlösaren att gifta sig med Rut. Situationen blottlade dock återlösarens motiv och hjärta. På nytt beskrivs nåden (hebr. chesed). Boaz var beredd att ta ett steg i kärlek, längre än vad föreskrifterna krävde. Frågan är om den närmste återlösaren var villig att göra det? (Kärnbibeln) Återlösaren var inte beredd på det. Han tänkte mer på markens värde än den moraliska att ta ansvar för Rut.

Sko … Varför en sko? Seden med en sko kan jämföras med vår tids husaffär där ett kontrakt skrivs under och den nya ägaren får nycklarna till huset. Den som räckte över sin lädersko, överlämnade rätten till köparen att trampa på marken som han just tagit över.(Kärnbibeln) 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Så har vi läst Ruts bok tillsammans. Nu tar vi åkte på Era bok. Häng med om du vill.