Etikett: Läs med mig

Du är min återlöser … Rut söker upp Boaz och lägger sig vid hans fötter under hans mantel. När Boaz vaknar så småningom ser han henne. 

Bred ut din mantelflik över din tjänarinna … Bred ut din mantelflik (vinge) – ”gift dig med mig” (kärnbibeln). 

Mantelflik med tofsar … Vi läste i början: ”Som alla judar bar Boaz tofsar i de fyra hörnen på sin yttermantel. Tofsarna (hebr. tsitsit) var alltid synliga för att påminna om de 613 buden i Torah, se 4 Mos 15:38-39. Hörntofsen är också en symbol på makt och auktoritet, se 1 Sam 24:1-7; Matt 9:20-21. Samma ord för mantelflik (hebr. kanap) används i Mal 4:2 där det står att ”rättfärdighetens sol”, som syftar på den kommande Messias, ”ska gå upp med läkedom under sina vingar”.” Hon utmanade Boaz vilket var modigt gjort.

Boaz tjänaren … Boaz intar en tjänares roll. ”Allt vad du vill skall jag göra för dig” – Som Jesus i relation med oss. 

Boaz är mån om att behålla Ruts anseende … Han ville inte att man skulle förnedra henne på något sätt. Sådan är Jesus. Jesus förnedrar oss aldrig. Han kommer ödmjukt till oss. Möter oss på ett sätt som vi kan ta emot. 

Jesu iver över vår synd … Det står om Boaz att skulle inte ge sig någon ro förrän det var utagerat för Ruts räkning. Sådan är Jesus över vår synd. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Se med välvilja … Rut sökte efter någon som skulle se med välvilja på henne. En ensam kvinna på ”fel” åker skulle kunna råka ut för mycket obehag. Så det hon gjorde var modigt. Välvilja – vänlighet, vänlig inställning, godhjärtad, omtanke, favör. Finns allt för mycket av misstänksamhet i vår tid. Det kan krävas mod ibland att se med välvilja till någon. 

Vårt liv berättar … Det Rut hade gjort för sin svärmor hade gett genljud. Hennes liv talade högre än något annat. Det gjorde att man talade gott om henne. Vad berättar våra liv? 

Att hamna förutbestämt … Man kan ana att Rut hamnade rätt utan att veta om det. Man kan ana att det var förutbestämt av Gud själv. Att han ledde henne till rätt plats i rätt tid. 

Återlöser … Boas är förebild på Jesus. Vi läste i inledningen: ”Messias är världens frälsare och återlösare, se 1 Joh 4:14; Ps 19:15. Något som Job förstått när han sade: ”jag vet att min återlösare lever”, se Job 19:25.” Återlöser – frälsare, förlossare, befriare. Rut kunde ha hamnat helt fel i slaveri. Men Boaz skulle bli hennes återlöser. Jesus är den som återlöser oss från den synd vi hamnat i. 

Herrens lön … Boas önskar att Herren skall ge henne full lön för det hon gjort. Annan översättning säger att Herren s k a l l löna henne fullt ut. Åter en annan säger att Herren skall belöna henne. Lön – återbetalning – intressant uttryck. Det var inte bara lön i största allmänhet. Det var en återbetalning för vad hon hade gjort. Alltså hon får tillbaka det hon ”lagt ut”. ”Lagt ut” sig själv – utgivit sig själ för någon annan. Hon gjorde det inte för någon ersättning. Hennes hjärtas inställning drev henne. Herren ser sådant. Han lönar därefter . Att vi skall få ”betalt” för det vi gör bör inte ligga i första rummet. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Inledning – Källa Kärnbibeln

  Två böcker i Bibeln är namngivna efter kvinnor, Ester och Rut. Båda böckerna beskriver äktenskap mellan en jude och en icke-jude. Ester var en judisk kvinna som gifte sig med den persiske kungen Ahasverus. Den moabitiska Rut gifter sig med Boaz, en framträdande judisk man. 

  En annan likhet är att båda kvinnorna har en speciell plats i Guds plan. Gud använde Ester för att rädda det judiska folket från att bli utplånat. Rut har en viktig roll i den messianska genealogin, hennes barnbarnsbarn är David som finns med i Jesu släkttavla, se Matt 1:5.

  Det finns också likheter med Jobs bok där mänskligt lidande och tragedi speglas utifrån en mans perspektiv. Här i Ruts bok är det flera kvinnors öden som skildras. Två av de mest utsatta grupperna vid den här tiden var änkor och utlänningar. Noomi är en äldre änka, och Rut är både änka och utlänning. Boken har ett lyckligt slut, och det beror på tre faktorer:

1. Gud har gett instruktioner i Mose undervisning för att ta hand om dessa utsatta grupper.

2. Det fanns människor som hade ett gott hjärta och följde dessa stadgar under den här perioden.

3. Gud i sin omsorg ordnade så att rätt personer fanns på rätt plats i rätt tid.

I den hebreiska Bibeln hör Rut till den tredje sektionen, Skrifterna. 

  Rut är en bok om nåd. Ett av de hebreiska orden för nåd, chesed, används tre gånger, se Rut 1:8; 2:20; 3:10. Ordet är rikt och beskriver kärlek, genuin godhet och trofasthet som går längre än vad som behövs. Bakom alla små detaljer i boken anas också Guds stora frälsningsplan och den Gud som är kärlek. I boken kan vi följa en kedja av händelser som leder till något större än någon kunnat ana. Vem kunde tro att en hednisk kvinna skulle få bli en del i det messianska hoppet? Här är några exempel på ”chesed-nåd”:

• Rut vägrar överge änkan Noomi och följer med henne, trots att hon inte behövde det.

• Boaz går längre än vad som krävs för att hjälpa Rut och Noomi.

• Noomi hjälper Rut att träffa Boaz.

• Boaz innesluter både Noomi och Rut i sin omsorg.

• Boaz gifter sig med Rut, även om han inte behövt göra det.

• En rad av händelser leder till att David föds, och slutligen – Messias!

Rut är inte bara en spännande historisk skildring av två kvinnors livsöden, utan också en profetisk bok. Boken avslutas med en släkttavla där det sista namnet är David – det centrala namnet i den messianska släkttavlan! Boaz fungerar som en återlösare, hebr. goel, och har många paralleller med Jesus. Boaz var från Betlehem av Juda stam precis som Jesus, se Mika 5:2. Bara Gud kan betala lösensumman, därför sände han sin egen son som betalade priset med sitt blod, se Joh 1:29; Apg 20:28. När Johannes i Bibelns sista bok får blicka in i framtiden så är det lejonet av Juda stam som återlöser hela jorden, se Upp 5:1-5.

Det finns även en fin typologi i de två kvinnor som är bokens huvudpersoner, judiska Noomi och den moabitiska Rut. De är båda änkor och i behov av en återlösare. Rut som är en hedning, får inympas i Guds folk som ett resultat av Noomis exil. Församlingen, som mestadels består av hedningar, fick komma till Gud genom att Israel gick i exil i den så kallade diasporan. Det finns en fin harmoni mellan dessa två kvinnor. Rut ersätter inte Noomi, istället blir båda kvinnorna återlösta, och de har ett så nära vänskapsband att Ruts son kallas Noomis son. Här finns inte rum för någon ersättningsteologi där församlingen ersätter Israel. Boken är en mönsterbild för Guds frälsningsplan för både judarna och hedningarna, se Rom 9-11.

Den närmste återlösaren namnges inte. I motsats till Boaz, som representerar Jesus och visar kärlek mot Rut, har denne man inget intresse för kvinnorna, han är bara ute efter deras mark. Hade Rut inte vädjat till Boaz skulle den närmsta återlösaren fortsatt haft Rut och Noomi under sitt slaveri. En del ser honom som en bild på den mänskliga naturen, oförmögen att frälsa, se Ps 49:8-10. I ljuset av Bibelns stora budskap är han en passande bild på den här världens härskare, djävulen, som har människor i sitt våld, se Matt 4:8-9; Joh 8:44; 12:31; 2 Kor 4:4; 1 Joh 5:19. Han står i kontrast till Boaz som visar sann kärlek mot Rut och Noomi och gör allt för att återlösa dem, se Apg 10:38; Heb 12:2.

Det går också se den helige Ande i den icke namngivne tjänaren som presenterar Rut för Boaz, se Rut 2:5-6. Även förskottsbetalningen med sex mått korn, se Rut 3:17, för tankarna till pingstdagen och högtiden Shavuot, se 2 Mos 34:22; Apg 2:1-3; Ef 1:14.

Ruts bok är församlingens bok i GT. Hela berättelsen är en profetisk framställning om hur Gud har planerat hela världens frälsning, både judarnas och hedningarnas. Sammanfattningsvis går det att se följande profetiska roller:

• Boaz – Jesus

• Noomi – Israel

• Rut – hedningarna som blir frälsta

• Orpah – hedningarna som förkastar frälsningen

• Boaz icke namngivna tjänare – Den helige Ande

• Den närmaste, icke namngivna, återlösaren – djävulen

• Elimelech – Guds ursprungliga tanke för människan

• Machlon – den sjuka människan som behöver en återlösare

• Kiljon – den klena människan som inte vill bli återlöst

Boken skildrar även behovet av omvändelse och tro, se Heb 6:1. Både Noomi och Rut var i ett främmande land med främmande gudar, men vände tillbaka hem. Rut lämnar Moab helt när hon säger till Noomi ”ditt folk är mitt folk och din Gud är min Gud”, se Rut 1:16. I och med det valde hon att följa Israels Gud och aldrig ha några andra gudar jämte honom, se 2 Mos 20:3. Hon blev inympad i Israels släkte. Hon var gift med Noomis son, men de hade bott i Moab. Nu lämnar hon det sista bakom sig och dedikerar sig till sitt nya liv och resten av boken visar hur hon underordnar sig Israels stadgar och följer dem. Detta är en vacker bild av vad omvändelse innebär. Alla har möjlighet att bli inympade i Israel, det utvalda folket, genom att bli ett med Jesus. Men, för att det ska vara möjligt krävs en omvändelse, dvs. att helt lämna det som har varit, släppa taget om alla avgudar.

Även platserna är symboliskt laddade. Tröskplatsen, där kapitel 3 utspelar sig, är ofta en bild på dom i Bibeln, se Hos 13:3; Ps 1:4. Johannes döparen refererar till hur Jesus en dag ska rensa sin tröskplats och skilja mellan agnarna och vetet, se Matt 3:12. När Rut lägger sig vid Boaz fötter agerar hon i tro. Hon har förstått att Boaz är en god man och böjer sig ödmjukt och villigt under honom. Messias är världens frälsare och återlösare, se 1 Joh 4:14; Ps 19:15. Något som Job förstått när han sade: ”jag vet att min återlösare lever”, se Job 19:25.

Din Gud är mi Gud … Man hade levt under en annan Gud. Men nu vänder man den guden ryggen. Och vill tillhöra den levande Gud. Vilken Gud tillhör vi? Är vi bredd att överge något annat för honom? 

Trofasthet … Rut visar Noomi sin trofasthet. Överger henne inte. 

Namnbyte … Noomi vill att man kallar henne något annat. Hon upplever att hon är misslyckad. Att Gud vänt henne ryggen. Hennes namn Noomi betyder ’min sköna’. (Den som har charm, den som är söt, den ljuvliga) Men hon vill bli kallad ’Mara’ – ’bitterhet’. Kan betyda även ’den sörjande kvinnan’. Så upplevde hon sig. Men hon var inte bortglömd av Gud. 

  Jag tänker att omständigheter kan få oss att missförstå vem vi är i Kristus. Den onde har en glädje i att få oss att missförstå vem vi verkligen är. I vårt missmod kan v helt enkelt intala oss att vi är någon annan. Att vi är misslyckade tex. Därför är det en välsignelse i att förstå vem Jesus säger att vi är. Det är sanningen om oss. Här vi behöver vi använda förståndet mer än känslorna.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Stör den inte … Återigen läser vi dessa ord i slutet av Höga Visan. Vad man kan notera är att ensamheten kan driva på att man försöker väcka den själv. Till vilket pris som helst. Det är inte att rekommendera. 

Kärlekens kännetecken … I detta sista kapitel får vi några av kärleken kännetecken:

Starkare än döden –  Den kan inte dödas varken av tid eller omständigheter. 

Kan inte köpas – inga pengar kan köpa äkta kärlek. Den kan bara ges av fri vilja. Deb är så dyrbar att den går inte att köpas. 

Kärleken är en gåva – Så måste den ges och så måste den tas emot. 

I grunden är kärleken skapad av Gud – därför ska den behandlas med respekt och ödmjukhet.

Öppen dörr … Texten vill visa på att vi skall inte vara som en öppen dörr in i våra liv och i vår kärlek. Att inte släppa in hur som helst. Och vad som helst. 

Vissa teologer menar att denna bok är e beskrivning på Jesu kärlek till församlingen. Möjligen så. Kanske en bra beskrivning är att det är en kärleksdikt om ett förhållande som faktiskt ägt rum. Ett äktenskap som är grundad på överlåtelse och ömsesidig kärlek är en återspegling av den gudomliga kärleken. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Detta var Höga Visan. VI går vidare till en annan lite mindre bok i Gamla Testamentet – Ruts Bok. Häng med dit om du vill.

Behov av att beskriva varandra … Kanske är det ändå så att när kärleken pockar på har vi behov av att uttrycka våra känslor, vad vi ser och upplever för varandra. Det liksom bubblar över. 

Trygg gemenskap … I ett tryggt förhållande kan båda parter ta initiativ till att visa sin kärlek. Förhållandet mognar med tiden. Och man blir mer och mer trygg med varandra. 

Kärleksäpplet … Var en ganska ovanlig växt som ansågs öka fruktbarheten. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Att veta vem man tillhör … En kärleksrelation som lett till ett äktenskap handlar bla om att man gett sig själv till någon. Man vet vem man tillhör. Något som man behöver hålla högt. Det är verkligen sorgligt när det går sönder där.

Hon är den ende … Skulle vilja tillägga att han är den ende. Så som ett förhållande skall vara.

Överlåtelse … är ett bra ord som beskriver detta förhållande. Frivillig sådan. Ett beslut man tagit. 

Tirsa … en stad som låg drygt fem mil nordost om Jerusalem. Namnet betyder ”behag” eller ”skönhet”. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Hjärta vaket … Kanske kan tolkas att den som var sitt hjärtas sikte var var vaken. Han som fyllde brudens hjärta sov inte utan kom och knackade på.

  Eller är våra hjärtan vakna åt den älskades håll?

  Rent fysiskt sover ju aldrig hjärtat. Det arbetar dygnet runt, vecka ut och vecka in. 

Handbok förliste skriver: ”I det följande beskrivs hur äktenskapet fördjupas och utvecklas trots problem och svårigheter… /… Det är nog oundvikligt att  ett äktenskap med tiden förlorar något av sin första glöda. …/ … De går att blåsa liv i en slocknad passion och ny glöd i den intima samvaron”

  Att vårda sin relation, sin kärlek, sitt äktenskap är å ena sidan det mest naturliga men samtidigt en utmaning. I en tid av självuppfyllelse och ”sitt eget” som skall förverkligas är det en utmaning för de som är gifta. Löftet vi ger varandra när vi gifter oss visar oss vägen. Vi lever äktenskapet tillsammans.

Vad händer på gatan i egentligen? … När hon letar efter sin älskade utsätts hon för något. I den tid detta skrivs betydde en ensam flicka ute en natt att hon var prostituerad eller kriminell. Hon blev behandlad därefter. 

Den man älskar är mer än alla andra … Vännerna undrade lite varför just hennes brudgum var så speciell. Det är väl bara att fundera lite över sin egen partner som troligen är mer än andra personer. 

Vän … I ett sunt äktenskap är man också goda vänner. Drivs relationen bara av passionerad kärlek finns stor risk att förhållandet dör om den passionerade kärleken svalnar något. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

 Hur ser hon ut egentligen? … Brudgummen beskriver sin älskade. Jag vet inte vad du får för bild av denna kvinna. Det är uppenbart att dom älskade ser något hos varandra som inte andra ser. Man har upptäckt något vacker hos någon som väckt kärleken. Det kan vara något som någon annan inte ens lagt märke till. Sådan är kärleken. 

Du har fångat mitt hjärta … Kärleken är ju inte alltid styrbar. Jag menar, det är som att kärleken, den som man helt plötsligt älskar, är den som fångat ens hjärta. Man kan tro att man är först ute men egentligen är det tvärtom. Och när hjärtat är fångat inser man att man älskar den man mött. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Stör inte kärleken … Återigen läser vi detta. Stör den inte. Kärlek är något speciellt. Det är som om den väcker oss. Det är inte vi som väcker den. 

Att söka brudgummen … Att söka Gud. Bruden gör allt för att söka den hon älskar. Hur intensiva är vi att söka Gud?

Störa eller oroa … Visst är det en skillnad på dessa uttryck i de olika översättningarna. Oroa – Oroa den inte med annat som kan göra den skada. Störa – att låta den leva sitt liv fullt ut. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Stör inte kärleken … Det kan vara svårt att vänta in kärleken när man känner sig ensam. Eller längtar efter att dela livet med någon. Men det ligger något vackert vist över detta. Att inte störa kärlek. Invänta den när den själv vill. Att inte försöka väcka en kärlek som egentligen inte finns. Då blir den konstgjord. Troligen kommer den inte att hålla över tid. 

Vems är man? … Min vän är min och jag är hans. En äkta kärleksrelation beskrivs så här. Man är inte längre sin egen. Man delar livet. Jag kan vara lite bekymrad när jag märker att man distanserar sig med ”egentid”. Missförstå mig inte. Absolut att man kan göra saker var och en på sitt håll. Men att vårda sin relation är att dela livet. 

Att hålla sig ifrån varandra … en sådan relation riskerar så mycket. Man ser andra som kan locka på fel väg. Kärleken är inget man tar för givet. Den behöver ”fyllas på” med närhet till den man älskar. 

Har du några tankar om detta avsnitt?