Liknelsen om talenterna (Matt 25)
”Det ska bli som när en man skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och anförtrodde dem sin förmögenhet. En gav han fem talenter, en annan två och en tredje en talent, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han bort. Den som hade fått fem talenter gick genast och gjorde affärer med dem och tjänade fem talenter till. Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. Men den som fått en talent gick bort och grävde ner den i jorden och gömde sin herres pengar.
”Det ska bli som när en man skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och anförtrodde dem sin förmögenhet. En gav han fem talenter, en annan två och en tredje en talent, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han bort. Den som hade fått fem talenter gick genast och gjorde affärer med dem och tjänade fem talenter till. Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. Men den som fått en talent gick bort och grävde ner den i jorden och gömde sin herres pengar. En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem. Den som hade fått fem talenter kom då och bar fram fem talenter till och sade: Herre, du anförtrodde mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat. Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje! Så kom den som hade fått två talenter fram och sade: Herre, du anförtrodde mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat. Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje! Även den som hade fått en talent kom fram. Han sade: Herre, jag visste att du är en hård man som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Jag var rädd, så jag gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt. Hans herre svarade honom: Du usle och late tjänare! Visste du att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut? Då skulle du ha satt in mina pengar på banken, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom. Var och en som har ska få, och det i överflöd, men den som inget har ska bli fråntagen också det han har. Och kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och gnissla tänder.”
Denna liknelse har två ansikten. Den ena är att använda sin gåva. Den andra att inte använda sin gåva. I min värld handlar inte denna liknelse om att investera sina pengar på rätt institut eller bank. Vilken ränta man kan få. Kanske kan den ge oss några bra tankar om det också.
Du och jag har fått en eller flera gåvor nedlagda i våra liv. Läsning – det som vi är bra på. Det fick vi som gåva vid livets start. Vi köpte inte den gåvan eller talangen. Vi fick den. Jag tror att det var Gud som gav oss den.
Vår tacksamhet till Gud kan få visa sig i att vi använder den . Att Han får visa oss i livet vart den gör sig bäst. Använd din gåva. Bra den. Låt Gud välsigna den så att den utvecklar sig.
Men denna liknelse har ett allvar också. Den talar om den person som valde att gräva ner sin talang och gåva. Utgången i liknelsen var inte så kul. Men den väcker något som har en positiv kraft. Att gräva upp den gåva vi fått och börja använda den. Så till dig som inte är i den tjänst som du är kallad till – gräv upp din gåva. Låt den komma i bruk. Du är efterlängtad i Guds rike i den tjänst som du har.
Jag har mött under åren personer som kräver sin plats. Som menar sig ha en gåva som församlingen måste ha. Så kräver man utrymme och en plattform. Jag för min del tror att det är en mindre god väg att gå. I guds rike blir vi upptäcka genom våra liv. Och egentligen börjar allt med att man bara fungerar och bygger upp förtroende. Sen blir man bekräftad och insatt i tjänst.Det är inget mandat man kan ta sig. Det får man. Så länge, även om det kan upplevas orättvist, så får man vänta in sin tid. Guds timing är den bästa i alla lägen.
Till ledarskapet i församlingen är hälsningen tydlig. Ett ledarskap skall se och upptäcka de gåvor Gud planterar ut. Bygger man sitt eget imperium är man snart ute själv. Skall en församling utvecklas och leva över tid måste man se andra so Gud utrustar. För en dag skall man själv lämna. Jag vet vad det innebär att få vänta. Men i backspegeln ser jag att det var en viktig tid att vänta. Lita till att Gud vet vad han gör.
I väntans tider – förbered dig – gör dig redo för att kunna säga ja när vägen öppnar sig. Under tiden…. låt inte din gåva ligga nedgrävd. Du behöver inte vara rädd för din uppdragsgivare Gud. Han har skapat dig med den gåva du har. Vila i att en dag kommer din stund.
Jag tänker på Johannes Döparen. Han drog sig ut i öknen länge. Men så kom hans tillfälle. Han skulle bana väg för Jesus. När sen han gjort det hade han en tjänst en tid. Men Jesus ministri tog över. Man undrade hur han tänkte då. Då säger han: ”Det är som sig bör, att han blir större och jag mindre”. Det är en god självinsikt.
Pedher´s blogg 