Jag vill kunna lita på dig men hur skall jag våga…

Herregud&Co

Jag vill kunna lita på dig men hur skall jag våga…

Förtroenden ges när man tror sig kunna lita på någon.

Då slänger man sig ut i en tillit till att man funnit någon att dela det svåra med.

Man är hjälplöst litande på någon. Bara framtiden kommer att utvisa om det var en rätt bedömning. Om förtroendet man gav möttes som just ett förtroende eller missbrukades. Att den man anförtrott sig till kunde bära det eller tappade det på vägen.

Om man kan hantera det man får i förtroende leder det ofta till nya förtroenden. Om inte leder det till att man tappat möjligheten till att få förnyade förtroenden. Förr eller senare avslöjas det och kommer ifatt.

Besvikelsen blir svår när man upptäcker att men misstagit sig på förtroenden man gett. Sår uppstår. Osäkerhet smyger sig på. Hopplöshet kan ta över.

Tilliten blir bara starkare när man ser och känner att förtroenden håller. Den vänskapen växer bara starkare.

Vårda dom förtroenden du får. Lika omsorgsfullt som du vill att förtroenden du ger skall bemötas.

Missbrukade förtroenden kan skada för lång tid. Hållna förtroenden kan välsigna ännu längre.

Jag vill….. och jag tror att även du vill….. kunna lita på någon. Skapa förutsättning för det.

När tron inte räcker till funkar det då att bara lita på Gud?

Vissa tider är det lätt att tro på Gud. Man känner liksom medvind i tron. Det är lätt att säga att ”det löser sig – Gud är med”.

Så kommer dom där dagarna då det känns lite längre bort att se Guds svar och hans tilltal i just min situation känns diffust. Man undrar vart svaret är och när det kommer. Man har lätt till tvivlet mitt i sin tro.

Kan det då fungera att bara lita på att Gud har ändå allt i sin hand?

Jag tänker att min erfarenhet från andra gånger då svaret kommit, då Gud gripit in och förändrat något till det bättre, han har helt enkelt svarat, för att jag nu kan nöja mig med att bara lita på honom. Det funkade ju då. Då borde det funka nu. Hur stor eller liten tro jag har. Kanske tom när tron känns obefintlig. Kan det då fungera med att bara lita till att det kan fungera nu med?

Kanske är det så vi behöver hantera våra tvivel och frågor i tron. För jag tror att du, liksom jag, har erfarenhet av att Gud har svarat. Verkligen. Så är det. Det vill jag aldrig glömma mitt i dom bönerna som ännu inte är besvarade. För du kan aldrig bortförklara dom svaren jag fått. Dom ger mig i alla fall ett hopp mitt i mina frågor. Kanske kan dina erfarenheter av Guds ingripande hjälpa dig att lita.

Söndagstankar – Litar du på mig?

Dan Ådahl har skrivit låten ”Litar du på mig?” En låt som ställer frågan från Guds perspektiv. 

Det blir lite närgånget när man speglar sig i den frågan. Kan folk lita på mig? Kan du lita på mig? Någon skulle säkert svara ”nej”. Jag har kanske gjort något som gör att vederbörande känner så. Kan bara från djupet av mitt hjärta be om förlåtelse och hoppas och be att den känslan ska ändras. Andra har den känslan på helt felaktiga grunden. Man har helt enkelt bestämt sig för att ha den hållningen mot mig. Det är bara att beklaga. Jag har bara att lägga det bakom mig och fortsätta mitt liv där jag står och är. Andra , tack och lov,  svarar ja på den frågan. 

När Gud frågar den frågan har den än mycket större dignitet. 

Litar du på mig när vinden vänder , när du står helt ensam, allt är slut. Vet du att du är i mina händer att jag bär dig över alla branta stup

När livet inte blir som du tänkt dig, vågar du att fortsätta ändå?

När livet inte blir som du har tänkt dig, litar du på mig?

Att lita på Gud är ju mycket enklare när allt går vägen. När han tycks svara så att det blir som jag tänkt. Men när svaret uteblir eller inte som jag tänkt mig, hur lätt är det då? 

Jag ska gå med dig vart än du går, himlen blir ett skimmer i ditt spår, så tänk på allt jag sagt och gjort ja allt som jag har lovat dig

Att då backa tillbaka i tänket, i minnet, och påminnas om alla gånger som Gud, faktiskt, haft ett finger med i spelet och resultatet har blivit riktigt bra. Med distans har du och jag sett att det blev bra trots allt. Andra gånger är det solklart så. Vi ser det direkt. 

Du har alltid gått i mina spår

Jag tänker att så är det. Vi har alltid gått i hans spår. Ibland har vi inte sett så tydliga i sanden. Andra gånger inser vi att det är bara hans spår för han har burit oss. Andra gånger är det två par fotspår, när intill varandra, och vi påminns om hans närhet. 

Min bön idag är att du ska kunna, orka, vilja, lita på Gud. Han går att lita på. Hans löfte är att han är med oss alla dagar. Att hans ögon vilar på oss. Att han aldrig slumrar. Han är där vi är. Vi är där han är. 
Här kan du se en film om Dan Ådahl.