Han ger liv åt min själ

Psalm 23 är nog en av de mest lästa kapitlen i bibeln. Jag tror det alla fall. Jag kan inte vara ensam om att återvända till Davids psalm då och då. Skall ta med dig till några rader under några dagar från denna barmhärtiga psalm som har så mycket att ge. Jag använder mig av folkbibeln 2015 och kärnbibeln.

Han ger liv åt min själ

Det är kanske lätt att bara se denna vers till min själs omsorg. Ja, det står så i folkbibeln men den har ett lite större djup än så. Kärnbibeln skriver:

Min själ (hela min varelse; mitt liv)
vederkvicker (förnyar, återupprättar) han

Inte bara min själ får nytt liv. Hela min varelse och mitt liv får nytt liv. När den gode herden berör vårt inre – vår själ – så sipprar denna förändring ut i hela vår varelse. Berör hela livet till och med. Det är stort. Det blir inte bara isolerat till vårt inre alltså.

Handleder mig på rätta vägar

Han leder (visar; går före och guidar) mig på rätta (rättfärdighetens) vägar (spår). Att hamna rätt i livet är nog en önskan vi alla har. Att Gud leder oss till de sammanhang vi skall vara i. Gud visar inte bara med hela handen åt vilket håll vi skall gå. Han vill visa vägen genom att han går före och guidar oss. När en guide tar med sin grupp till ett turistmål så vill den göra sig synlig så att folket följer. Gud är klart mycket mer än en turistguide. Han är livets guide. Han vill att vi skall komma på rätt spår. Kärnbibeln lägger till en tydlighet: de av herdar välkända gamla lederna. Väl utforskade stigar.

För sitt namns skull

Det är för sitt god rykte skull; sin äras rykte han gör det. Han vill stå upp för den han är. Därför göra han det på riktigt. Versen lyder i sin helhet: Min själ (hela min varelse; mitt liv) vederkvicker (förnyar, återupprättar) han och han leder (visar; går före och guidar) mig på rätta (rättfärdighetens) vägar (spår) [de av herdar välkända gamla lederna] för sitt namns [sitt eget goda ryktes; sin äras] skull.

Läser en intressant kommentar om vederkvicka: Det hebreiska verbet för att vederkvicka, shuv, har innebörden att återställa och föra tillbaka. I Mellanöstern drivs inte hjorden på bakifrån, utan herden går framför och leder den.  Dessa två verb (shuv och nacha) är placerade intill varandra, centralt i versen. Tillsammans skapar de en helhetsprocess som skulle kunna översättas ”att bli förd tillbaka genom att låta sig ledas”. De hebreiska verbformerna som används förstärker att Gud känner till vårt bästa och leder oss tillbaka till källan gång på gång. (Kärnbibeln) Så fantastiskt bra. Det är just så vi behöver leva. Att återkommande besöka källan som ger oss friskt vatten. Att ledas av herden är alltså inte bara att föras framåt utan också föras tillbaka till källans ursprung.

Den här dagen kan vi låta Gud få ge vår själ nytt liv. När han berör vårt inre kommer det att genomsyra inte bara vårt inre utan hela oss. Och inte bara det – hela vårt liv. Med allt det innehåller. Med allt det vi är på väg in i. Det är ju så mäktigt bra.

Var rädd om dig idag!


Idag ber vi för riksdagsman Mattias Vepsä (S)

”Tror gör man i kyrkan..”

Du har säkert mött uttrycket – ”Tro, det gör man i kyrkan”

Med det verkar man mena att tron inte finns någonstans än just i kyrkan. Det är där man tror. Det är troligen där Gud finns. Och med det verkar man utesluta att tron inte finns utanför densamme och således inte Gud heller.

Och då torde konsekvensen bli att Gudsnärvaro och tro har blivit oerhört begränsad. Till några få byggnader och , vad jag förstår, inte alla samhällen i vårt land.

Det finns en bibelvers som tar död på denna myt, ja säkert många.

”… Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut.” Matt 28:20

”…genom den helige Ande som bor i oss.” 2 Rim 13:14

”…Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.” 2 Kor 6:16

Vi är alltså den byggnad Han bor i genom sin ande. Han har lovat att vara med oss alltid.

Därför är tron med överallt. Inte bara i kyrkan. Gud bor inte i kyrkobyggnaden. Han bo i den som tro på honom.

Så tron följer dig vart du en går. Gud finns inom dig vart du än befinner dig. Det är så skön påminnelse om vilken stor och ödmjuk Gud vi får tro och leva med. Han är med dig.

Ibland funderar jag på vem som bär vem. Är det jag som bär tron eller bär tron mig? Vet inte om man behöver sätta detta mot varandra. Men jag tänker ofta att det är tron som bär mig. Då är jag oerhört tacksam att tron inte bara finns i kyrkan. Jag är så tacksam att den finns överallt.

Hela livet. Från det att jag föddes tills jag slutar mina dagar här på jorden och går in i livet i himlen.

Visst är det gott att vi har vår tro ?!!

”Vi som fick leva om våra liv”

Nej, jag är inte inne i en kris. Varken försenad 40-årskris eller någon pre-kris.

Fångade rubriken från ”efter fem” och intervjun med Marie Richardson

”Vi som fick leva om våra liv”

Har du tänkt tanken att vilja leva om livet? Det är ju inget vi kan göra. Men tanken kan ju finnas där ändå.

För livet vi levt kan ha haft inslag som vi är mindre stolta över. Händelser vi skulle vilja inte hänt. Sätt vi skulle vilja ha gjort på annat sätt.

Samtidigt tänker jag att livet kan inte levas om. Och det vet ju du också så. Det handlar mer om hur vi hanterar och förhåller oss till hur livet blev.

Ju längre livet levs desto mer är det att förhålla sig till. Desto viktigare blir det att veta hur vi just ska förhålla oss.

Vad är det som säger att vi kommer leva livet bättre i version två? Ingenting. Risken är att det blir precis likadant. För vi kan inget annat. Och skulle vi klara att parera dom ”hinder” vi ”snubblade på” förra gången så kommer nya ”hinder” som vi ”snubblar” på.

Tror vi behöver mer tänka på att konstatera att livet är så här långt levt och kan inte levas om. Utan istället tittar vi framåt och gör det bästa av livet som ligger framför. Det blir inte bättre av att tro att vi kunnat göra det bättre. Gilla läget. Se framåt. Allt måste inte och kan inte redas ut. Inte heller bearbetas. Det mesta måste helt enkelt lämnas bakom oss.

Se framåt. Gör vad du kan för att skapa en bra tid som kommer. Du gör inte våld på det som hänt bara för att du går vidare. Det handlar mer om respekt inför det som kommer. Det gamla kan vi inte förändra på något sätt. Men framtiden kan vi däremot ta ansvar för.

Så lev livet framlänges och inte baklänges.

Sträck dig mot framtiden. Ta ut riktningen. Tro på den. Du är värd den. Den är till för dig.

Ett nytt liv

Skrev igår om att jag blivit farfar. En liten kille fick se dagens ljus vid namn Folke. Ett nytt liv. Ett helt nytt liv ligger framför honom. Tänk om man kunde få följa hela vägen.

Nytt liv.

Inte så att jag skulle vilja starta om livet. Men visst låter det spännande.

Kanske är det så att man ibland önskar sig ett nytt liv. Nya förutsättningar. Nya möjligheter. Kanske mer eller mindre radikalt. Ibland bara lite enkelt. Ibland totalt nytt.

Ett nytt liv.

Innebär det alltid en stor förändring? Nja, kanske inte. Jag tänker att det mer handlar om att se sitt liv i nytt ljus. Att se igenom det som gett det dess skugga. För där finns det goa fina vackra.

Ett nytt liv

Kanske är det också att göra små justeringar som skapar glädje. Att inte stänga sig inne. Det är lätt att tycka synd om sig själv. Kanske med all rätt. Men det leder sällan till friheten. Utan binder oss inne istället.

Ett nytt liv.

Det kan vara att börja om. Starta om på något sätt. Bestämma sig för en ny riktning. Många gånger betyder det att vända det gamla ryggen. Välja att låta det glida in i det förflutna. Att be sig själv att inte vända sig om för ofta. Utan mer lära sig att förhålla sig till det. Och så se mer framåt. Söka nya vägar. Söka nya möjligheter.

Då kan det bli ett nytt liv.

Ett barn som är nyfött vet inte mycket om framtiden. Fast den egentligen bara har framtiden att förhålla sig till. Kanske skulle vi lära oss att mer leva så.

Ett nytt liv.

Min bön denna dag är för dig som önskar och söker ett nytt liv. Jag ber att du ska finna ett liv som är ämnat just för dig. Ett liv som du till fullo kan känna glädje i. Att det fylls med ett för dig gott liv. Ett välsignat liv.

En bibelvers kommer till mig:

Matt 6:33

Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.

Kanske är det just din väg till det nya livet du letar efter.

Nytt liv

För ganska länge sedan köpte jag en orkidé. Den hade många blommor och flera stänglar. Sen blommade den över.

Jag tänkte att den sparar jag och hoppas på att den skulle blomma om.

Nu har den fått en stängel till. 8 blommor har slagit ut. 4 knoppar. Sen är det minst 10 blommor till på väg. Så kanske 22 blommor på gång. Kanske fler. Nytt liv är på gång. Med besked.

Nytt liv. Denna tid innan midsommar kan verkligen sammanfattas med just ”Nytt liv”. Hela skapelsen är ju på ett sätt nytt liv.

Många gånger är det just det vi längtar efter i våra liv. Vi behöver förnyelse. Vi behöver känna att det är nytt liv som spirar.

Ibland behöver vi tillåta att det blir möjligt. Ibland behöver vi bryta upp för att det ska ske. Ibland kan vi behöva söka vägar till att vi kan känna denna spirande tillväxt. Ibland behöver vi helt enkelt lämna något bakom oss och sträcka oss framåt och vidare. Då kan nytt liv spira fram.

Liksom blomman jag växtkraften inom sig så har vi, du och jag, det inom oss. Det finns där. Låt det få möjlighet att spira fram

Söndagstankar – skriv över mina dagar ditt namn med helig skrift…

Skulle vilja dela en sångtext….

Jag sitter stilla ner och lyssnar till ditt ord, du talar om ett evigt liv. 
Du talar om ditt rike här på denna jord, ett rike utan rum och tid.
Du talar om ett folk som valt att följa dig. För dina lärjungar du ber. Jag älskar dig min Jesus mitt liv skall vila i din hand. 

Refräng

Ett liv jag fått att leva ett kort och flyktigt liv.
Ett liv jag skall förvalta. Det är en gåva från dig.
Skriv över mina dagar ditt namn med helig skrift.
Du gav livet för mej jag vill upphöja dej
Min frälsare mitt allt

Mitt barn gör dig inte oro för ditt liv mitt ord är kraften för din själ
Mitt barn bara ett betyder nått till slut att leva livet helt för mig
Välj ut den goda delen och du skall bli rik en rikedom som skall bestå
Jag lyssnar till min Jesus hans ord för mig är livets bröd. 

Pelle Karlsson har spelat in den. Klicka på länken nedan för att lyssna på Ett liv med Pelle Karlsson https://open.spotify.com/track/3R9ElEs7Frv7WcpubDyi4e

Tänk att att Jesu namn skrivet över sitt liv, sina dagar. Att varje dag ha ett liv nära Jesus. Denna text har så mycket att ge och påminna oss om. Lyssna och låt dig beröras. 

Hur smakar mitt liv?

Mötte uttrycket i kyrkan igår. 

Då har säkert mött orden ”Du blir vad du äter”. Visst ligger det något i det. Kruxet är ju att ena stunden ska vi inte ät potatis eller pasta. Nu hörde jag att potatis var inte alls så dumt. Så nu är det åter mer fritt fram med potatisen igen. Men visst, äter vi bara onyttig mat kommer det ju att till sist sätta sina spår i och på oss. 

Vad stoppar vi oss? Mat…. Är väl en sak men vad matar vi vårt inre med? Jag tror att vi behöver se upp med vad vi stoppar in 

Det du sår får du skörda. Talar du om för dig själv att du inte duger till någonting börjar ju du snart tror på dina egna ord. Men skickar du in positiva ord i ditt sinne kommer det att göra underverk på dig. 

Hur smakar ditt liv? Hur smakar det i andras ”mun”?  Väl medveten om att vi inte kan ”passa” alla så är den frågan rätt närgången. Man kan beskriva det på ett annat sätt. Vad för frukt kommer det av ditt liv och det sätt du lever ?  Och vad är det för frukt från mitt liv? Gud hjälpe oss att det kommer god frukt från våra liv. 

En slarvig bön? En bön för att slippa ta ansvar för sitt eget liv? Tänker inte alls så. Utan det är en bön efter Guds vilja och möjlighet. Har du svårt med att älska din nästa, glädje lyser med sin frånvaro, känns mer som ofris än frid inom dig, tålamodet brister, du har svårt att vara vänlig, du märker att det är krånglig att vara god, trohet till något som är svårt, då är det just en bön om hjälp där det just finns hjälp.  (Galaterbrevet‬ ‭5:22)

Jag tror att vi kan få hjälp av Gud att vi kan smaka gott i andras ögon. Då har vi möjlighet att få en god eftersmak i mötet med andra. Andra talar gott om oss. 

Det gör att vi själva tycker att våra liv smakar gott. Så vi behöver vaka över vad vi matar både vår kropp och vårt inre med. Det avgör hur frukten blir i våra liv. 

Söndagstankar – det inre livets flöde

 

 

På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: ”Om någon är törstig, kom till mig och drick! Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.” Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.
Johannesevangeliet‬ ‭7:37-39‬ ‭SFB15

‬‬Jesus säger att det var för vårt bästa han lämnade jorden och återvände till himlen. Annars hade inte Anden kunnat komma till oss. Anden har många uppgifter som han kan välsigna våra liv med. På något sätt kan man säga att anden är det som håller liv i vår tro. På några korta meningar går det inte att på ett rättvist sätt beskriva honom och göra honom rättvisa. Men framför mycket så skapar han liv inom dig. Liv i tron. Ett flödande liv. Det ger dig en friskhet som är så skön.

En bild som beskriver det är källsorånget i naturen. Sonen och jag var och vandrade i fjällen. Törstig och trött kom jag till en källa. Vattnet bubblade upp ur marken. Från ”ingenstans” kom detta friska, kalla och klara vatten. Det släkte törsten och gav ny kraft. Jag fyllde min flaska och vi gick vidare. När vi kom till nästa källa behövde jag ju egentligen inget bytt vatten. Men i jämförelse med det (ganska nya vatten) jag hade i flaskan så ville jag hellre ha från denna nya källa.

På något sätt verkar anden på det sättet inom oss. Det möter vår andliga törst. Den ger liv och kraft. Den upplevelsen kan alla få.

Kanske har det livet avstannat inom dig. Då kan du be vår herre att han ”spränger” fram en ny källåder inom dig. Den finns där men kanske har ”tunga stenar” lagt sig över flödet. Be om sprängkraft och låt livets andes flöde åter bryta fram.

Önskar dig en välsignad Pingstdag

Påskafton – en väntan

Påskaftonen är tiden mellan Jesu död och uppståndelse. En tid då det begav sig var ett stort vakuum. En hopplöshet med många frågor. För lärjungarna och Jesu efterföljare var det säkert en grym tid. Hade dom trott på något förgäves? Lurade? Men allt dom varit med om var ju på riktigt. Det var säkert en tillvaro mellan hopp och förtvivlan. Det står att dom låste in sig. 

Inte konstigt att dom drog sig undan och låste in sig. Deras fiender, dom som hånat deras tro och vandring med Jesus ville säkert markera att dom hade fått rätt. Lärjungarna var säkert lite rädda. Dom behövde tid att få fundera. 

Det fanns säkert tvivel och tilltro om vart annat. 

Skulle tro att du och jag inte är något undantag. Vi båda har säkert tvivlat och undrat samtidigt det funnits en tro. 

 Men vi vet hur det slutade. Eller kanske var det just då det började. Dom fick sitt besök. Han visade sig för dom. Vi vet att han stod upp. Vilken glädje. Jesus hade pratat om det. Om man lyssnat noga hade han gång på gång försökt förbereda lärjungarna för denna väntan. Så att dom kunde vara uthålliga och inte tvivla. Ändå så glömde dom det ett tag. Känner du igen dig? Jag kan göra det ibland.   Jesus stod upp. Han lever. Det vet vi mitt under denna dag mellan hans död och uppståndelse. Det är så gott att få påminna sig om det. 

Det är detta som gör den kristna tron så levande. Vi tror på en Gud som lever. Inte en profet som är död. Vi tror på en som böjde sig ner och förlät oss.  Han hav oss ett nytt liv. Ett liv med en ny dimension. Långt bättre än en 3D-film. Denna dimension är verklig. 

Glöm aldrig det. Tvivlar du någon gång, vänd då tillbaka till påskens budskap. Jesus uppstod för din skulle. Just för dig. 

Saker som väcker minnen till liv

Håller på att rensar i mitt enkla bo. Tänkte mig en flytt under sensommaren. Då kommer det fram massa saker som legat i gömmorna en längre tid. När jag flyttade till Norrköping var det ju operation rensning även då. En hel gård skulle ju flyttas till en lägenhet. Helt omöjlig ekvation att få ihop. Om Man då inte säljer av och slänger massa saker. Men det blev ju en del saker kvar. 

 Som den här lilla saken. Det är en femcentare från USA. För ganska många år sedan hade jag förmånen att åka till Florida. Då besökte vi Kennedy space center. Det var i den värsta hysterien med Fuglesang. Vi fick se dom olika rymdfarkosterna. Se rampen som skytteln kördes ut på. Där kunde man stansa ett mynt så det blev så här.

Vad händer inom oss när vi ser en sak som väcker minnen till liv? Det blir som om vi lever det en gång till. Kanske är det just därför vi har en instinkt att samla på oss saker. En resa har ju naturligtvis många liv. Planeringen inför resan som i sig är en upplevelse. Själva genomförandet av resan som blir höjdpunkten. Sen eftermälet.   När vi upplever resan en gång till i minnets arkiv. Arkivet som inte är begränsat av processor och antal gigabyte. Där finns hur många filmer som helst som spelas upp när dom väl väcks till liv. Så kan man när som helst uppleva resan en gång till. 

För mig påminner detta stansade mynt om en resa som vi sparade länge till. En resa som innehöll så mycket. Everglades och alligatorer, besök i holyland, Disney world, bad i det stora havet mm mm. Den långa flygresan inte så långt efter elfte september. Säkerhetsvakter som var spända. Inte minst en oerhört gästvänlig familj som öppnade sitt hem för en hel familj under nästan 2 veckor fast vi aldrig mötts i verkliga livet. Bara via brev och mail under lång tid. En flygresa som tog väldigt lång tid. Men som lärde mig en sak. Att flyga SAS slår många andra bolag som jag sen har flugit samma rutt med. Dyrare? Ja, men mycket bättre. 

Tänk vad ett litet stansat mynt kan sätta fart på i minnets arkiv.