🕯🕯Vi tänder två ljus…

🕯🕯 Idag tänder vi två ljus. Andra advent. Vi närmar oss julen.

🕯🕯 För mig får dessa ljus idag symbolisera att jag och den jag tror på – Jesus – står tillsammans. Vill inte på något sätt jämföra mig med honom. Inte heller anse mig som ett ljushuvud. Utan att jag väldigt gärna står intill Jesus.

🕯🕯 Jag tror vi behöver den gemenskapen. Både du och jag. En värmande gemenskap. Det händer något gott när man står tillsammans.

🕯🕯Du är inte ensam. Gud säger:

”Var inte rädd, jag är med dig. Var inte ängslig, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig. Jag uppehåller dig med min rättfärdighets hand.”
‭‭Jesaja‬ ‭41:10‬ ‭NUB‬‬

🕯🕯 Låt dessa två ljus påminna dig om att du är inte ensam. Du står tillsammans med någon. Inte vem som helst. Han älskar dig. Han valt över dig. Han vill dig gott. Bara gott.

I Finland – på sin befrielsedag – tänder man två ljus i fönstret. ”Man överger inte en soldat i fält”. Man står tillsammans. Det stryker under bilden av att vi står tillsammans

Kanske är det en viktig signal i dessa tider av ensamhet. Vi står tillsammans även på avstånd.

🕯 Det lilla ljus jag har

Ibland hör jag någon säga ”jag är bara volontär”. Det finns inget som heter så. Ordet ”bara” passar inte in där. Det är stort och viktigt att vara volontär.

Kanske har du använt det om dig någon gång. ”Jag är bara…..”. Bara sjuksköterska. Bara kassör. Bara busschaufför. Bara läkare. Bara assisten. Bara …..

Det är inte så bara. Det är väldigt mycket att vara det du är.

När vi övade inför klingande julkortet sjöng vi ”Det lilla ljus jag har. Det ska få lysa klart.” Kören känner du kanske igen. Strofen började jobba lite i mig. Alla har vi något inom oss. En gåva. Något vi är bra på. Något vi kan glädja andra med. Men allt för ofta smyger jantelagen in. ”Inte ska väl jag komma här och tro att jag är något”. Eller så är vi för blyga. Eller kanske helt enkelt tror att det inte duger. Detta ”lilla ljus” ska få lysa klart.

Uppvärdera det du kan. Tro på det du kan. Använd det du kan. Ditt ”ljus” är gott nog. Just du ska få bli till välsignelse. Tro det.

Det finns så mycket kapital som inte används. Så många gåvor som getts men inte får möjligheten att fungera som dom är ämnade till. Lås inte in den gåva och talang du fått. Använd den. Våga. Fatta mod. Du duger.

Mörkret kan aldrig vinna över ljuset. 🙏

Om man öppnar dörren mellan ett ljust och ett mörkt rum är det inte mörkret som strömmar in i ljuset, det är det omvända som sker. Ljuset knäcker mörkret. Detta även om ljuset bara består av ett litet, försiktigt stearinljus.

Tomas Sjödin skriver så i en krönika. (Läs gärna den krönikan.)

Man har uppfunnit något som är i det närmaste helt svart. Ja, man menar att det är helt svart. Men ändå är det inte helt svart. Tomas Sjödin fortsätter att skriva:

Det nya materialet, gjort av kolnanorör, enligt Vetenskapsradion ”små rör av kolatomer som fått bildas som en mikroskopisk skog på en bit aluminium som förbehandlats i saltvatten”, sades kunna uppfånga 99,995 procent av det omgivande ljuset. Det nya materialet skulle enligt inslaget vara cirka tio gånger svartare än något som tidigare skapats. Användningsområden för denna mörka, mikroskopiska skog sades vara konsten eller till exempel ett rymdteleskop som behöver skärma av oönskat ljus. För det jag fäste mig vid var inte de 99,995 procenten mörker, utan de 00,005 procenten ljus som ännu står där obesegrade.

Tänk vad lätt vi har att fastna i och fokusera på mörkret. Det som till synes ser ut att vara det tydligaste får vår uppmärksamhet.

Vi behöver påminna oss om att inget mörker kan övervinna ljuset. Vi behöver påminna oss om att ljuset, om än ett litet litet ljus, alltid övervinner mörkret.

Tänd ett ljus som motverkar det mörker du kan uppleva.

Jesus är ljuset som kommit i världen. Det ljuset kan få lysa upp ditt liv också. Och han har övervunnit mörkret.

Joh 1:1-5 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Låt det få genomsyra din dag och ditt liv.

Min bön blir idag…

🙏Herre, tänd ditt ljus hos den som mörkret har fått för stort utrymme. Mota det mörker som vill tränga sig in hos någon. Låt dit ljus värma det frusna. Tack för att du är livets ljus. Amen 🙏

I vilket ljus ser du på ditt liv?

I vilket ljus ser du på ditt liv?

När man tar sig en blick på sig själv i spegeln så är ju inte alltid det man ser sant. Alltså jag tänker att om det är skumt i rummet ser man inte så bra. Är spegeln till detta lite smutsig eller immig blir det klart svårare att se. Behöver man glasögon och dom inte är på blir hela bilden suddig.

Omständigheterna omkring oss gör att vi ser inte alltid så klart den rätta bilden av oss.

Betänk hur lätt det är att se på sig själv i ljuset av andras åsikter. Idealen påverkar oss. Om någon säger att man är för tjock så är det lätt att se det i spegelbilden. Hur smal man än är. Så påverkas man av dom olika ljusen, åsikterna, om oss när vi ser på oss själva.

Ibland kan det vara svårt att ta emot en komplimang när man själv har en annan mer negativ bild av sig själv.

Hur ljuset än faller är vi alltid densamme. Hur fel uppfattning vi än har om oss själva är vi alltid densamme.

Jag tror vi alla behöver se på oss själva i ljuset av Jesus. Vi är alltid älskad av honom. Han tycker alltid om oss som sin skapelse. Kanske han inte alltid är så glad på våra upptåg och tilltag. Men han slutar aldrig att älska oss.

Bibeln säger:

”Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl.” Psaltaren‬ ‭139:14‬ ‭SFB15‬‬

Det är i det ljuset vi ska se på oss själva och våra liv. Får vi det att landa inom oss kan vi även förstå sista delen av versen. ”….. min själ vet det väl.”

Då kan det vara vilket ljus det vill. Då kan andra försöka påverka oss med negativa tankar. Vi kommer ändå att veta. Att vi är älskade för vår egen skull. Inte på grund av yttre omständigheter och andras tyckande.

Söndagstankar – tvivlets grusväg

Tvivel är väl inte det roligaste att fundera över. Ändå är tvivel säkert en av dom återkommande känslorna vi har som människor.

Tvivel – ska det fungera, varför är det så, kommer Gud att gripa in, varför dröjer han? Dom och många andra frågor snurrar i tvivlet. Dom finns där tillsammans med hoppet om förändring och svar.

Jag tänker mig tvivlet som en grusväg. Ibland så mycket grus och hålor att det är svårt att ta dig fram. Dammet yr och det blir svårt att andas. Livets väg är då långt ifrån en fin asfalterad väg som för oss fram i hög och bekväm fart. När hettan slår till mot grusvägen så bildas det ”tvättbräda” och tempot måste drastiskt dämpas så att ingenting går sönder.

Men en sak är säker med grusvägar, dom för oss också fram till något även om underlaget inte är som andra vägar.

Läser om Petrus denna morgon. ( texten finns i slutet av bloggen) Petrus finns i båten och sjön är hög. Den trosfriska Petrus vill gå komma ut på vattnet och Jesus säger sitt kom. Petrus kliver över relingen och det fungerar. Han går på vattnet. Ända tills han upptäcker vågorna börjar han tvivla på att det som fungerade inte fungerade. Han började sjunka. Då ropar han ”Herre hjälp mig”. Jesus kommer och sträcker ut sin hand. Tar tag i Petrus hand och drar upp honom. Då säger Jesus följande: ” Så lite tro du har! Varför tvivlade du?” Dom steg i båten och vinden lade sig. (Matt 14:28-33)

Här är tvivlets grusväg en gropig sjö. Jesus övergav inte Petrus och lät honom drunkna. Han visste att Petrus tvivlade i sin tro och tillit. Jesu ord var en bekräftelse på Petrus läge. Men han gör något. Han sträcker ut sin hand.

Ibland är vi trosfriska som Petrus. Ibland är vi likt Petrus tvivlande och till synes sjunkande.

Ett är säkert, vare sig du tror det eller inte (det liksom tillhör tvivlets osäkerhet) så finns Jesus på din grusväg och gropiga sjö. När vi möter tvivlet får vi utrycka vår bön likt Petrus ”Herre hjälp mig” och möta hans hand.

Som en liten extra tanke….. På grusvägen som gick till vårt hus på landet blev det som jag beskrivit. Gropigt, dammigt och tvättbräda. Då kom det någon och sladdade vägen och den blev farbar igen. Gud vill sladda din livsväg så att den blir farbar igen.

”Båten var redan långt från land och hårt ansatt av vågorna, eftersom de hade motvind. Mot slutet av natten kom Jesus till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och sade: ”Det är ett spöke!” Och de skrek av rädsla. Men genast sade Jesus till dem: ”Var lugna! Det Är Jag. Var inte rädda.” Petrus svarade: ”Herre, om det är du, så befall mig att komma till dig på vattnet.” Han sade: ”Kom!” Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur stark vinden var, blev han rädd. Han började sjunka och ropade: ”Herre, rädda mig!” Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: ”Så lite tro du har! Varför tvivlade du?”

Och de som var i båten tillbad honom och sade: ”Du är verkligen Guds Son!””

‭‭

Matteusevangeliet‬ ‭14:24-31, 33‬ ‭SFB15‬‬

En tanke för dagen – Ljuset från framtiden

Ibland skulle det vara så gott att veta vad som händer i framtiden. Att man hade en kristallkula att titta i. Så kunde man liksom få en föraning om vad som ska ske.

Kanske tänker du direkt att det finns det som vi då gärna inte skulle vilja veta. Olustiga och mindre trevligheter vi ska få möta. Håller med dig om det. Det blir bara mer oro av det. Vi skulle nog skriva upp det och överdriva problemet.

Men det finns ett ljus från framtiden som är bra. Som är gott att veta om. Som hjälper oss att hantera nuet. Som bär oss igenom nuet.

Det är ljuset från den framtid som vi har att se fram emot. Himlen. När vi läser vår bibel kan vi ana att den tiden finns ännu inte för oss men är redan här på något sätt. Den kommer att slå ut i full blom men är redan en verklighet. ”Redan nu men ännu inte”. Bibeln kallar det för Guds Rike.

Mitt i denna världs bedrövelser är det gott att fästa blicken längre fram på vägen.

När jag var liten och var på gymnastiken skulle vi gå på bommen. Det var inte det lättaste. Man trillade lätt ner. Så fick vi tipset om att fästa blicken längre fram dit vi skulle gå. Och hör och häpna, det fungerade. Det blev lättare att gå på bommen.

Så är det med ljuset från himlen också. Genom att fästa vår blick på himlen, ljuset från framtiden, blir det lättare att gå i nuet.

Så idag kan vi bestämma oss för att fästa blicken på den framtiden vi har att se fram emot.

Gud välsigne din dag.

1 Mars

Mars månad är liksom signalen att nu (läs ”borde”) är vintern över. 

2010 var året då det inte var en signal utan mer en frustrerad längtan. Snön låg hög på tomten. 

I år skulle man kunna säga att den upplevelsen inte bör kunna uppstå. 

I helgen som gick var det skönt promenadväder på lördag förmiddag. Mot kvällen kom snö. På morgonen var den borta. Söndag eftermiddag gav ett skönt promenadväder. En dag med vårkänslor. Så mars borde kunna ge en mer permanent kännsla av vår. 

Mars är den tid där ljuset verkligen börjar ta över. Mörkret måste ge vika. Det är ett ljus vi människor behöver. Människan har alltid behövt ett ljus som ger energi och god kraft inom oss. Vi liksom vaknar till liv med det ljuset. 

Att leva i ljuset gör oss gott. Att då ljuset kommer fram mer och mer i denna tid är så välkommet. 

Ljuset lockar ut oss. Från en tid då vi hållit oss mest inne så kommer vi ut ut vår bubbla. Det är lite kul med det som händer med oss. Vi börjar prata med grannar igen tex. 

Mars kan vara islossningens tid. Älvar går upp. Det börjar porla under snön. Snön smälter. En tid då vårsolen ger takdropp. 

Precis så kan det vara i livet.  Vi kan behöva en islossning. Att vi får komma ur det mörka och det vintriga i livet. Vi behöver möta ljuset för att denna islossning skall ske i våra liv. Vet inte vad du tänker på men jag tänker att det ljuset är Jesus. Kanske för somliga långsökt. Men för mig står det väldigt nära. Han ger värme och ljus för han är ljuset. 

Luciadagen – ljusets dag


Luciadagen är lite speciell trots allt. En vacker dag på något sätt. Vill inte lägga mig historiebeskrivning och föra ett resonemang om dess fördelar eller nackdelar. Har heller allergi varit bekväm i detta med stjärngosse i strut. För mig har nog körarrangemang. Att få sjunga dessa fina sånger i körsättning. 

Nej, jag tänker mer på denna dag i år som ljusets dag. Är det något som vi behöver idag är att rända motljus för mörkret som breder ut sig. 

Att vi i Jönköping haft besök av bombgruppen från Göteborg två gånger i förra veckan är ju inget kul. Om man jämför den orolighet med tex Norrköping får vi nog sänka rösten lite. Där jag bodde var det inte ovanligt med typ sådan kraftiga händelser. Det kändes inte roligt att titta utifrån köksfönstret och se att polisen åkte med sin polisbuss på gångbanan. Eller höra polishelikoptern i luften rätt ofta. 

Ändå är det oroväckande att det har hänt i vår stad senaste veckan. Det mörker som sprider sig är inte gott att se. 

Därför behöver vi tända motljus på något sätt. Idag kan vara en sådan dag. Men det behövs fler sådana dagar. 

Vi behöver tända ljus mot detta våld som ökar. Men visst, mitt ljus hemma hindrar ju inte mycket. Ändå tror jag på denna symboliska handling. För mig är det samtidigt en bön om att vår herre ska tända sitt ljus över vårt land. För jag tror inte att vi själva klarar detta bara på egen hand. Vi behöver hjälp. 

Vi tänder ett ljus i advent

Vi tänder ett ljus i advent,
det värmer den som frusen är.
Vi tänder ett ljus i advent,
det sprider ljus i vårt mörker här.
Och alla som är rädda och fryser på vår jord,
dom borde få sitta vid vårt bord
när vi tänder ett ljus i advent,
när vi tänder ett ljus i advent.

Var inte rädd för mörkret,
tänd ett litet ljus.
Det hjälper dig att hitta rätt på färden.
Var inte rädd för mörkret
bjud andra till ditt hus
tillsammans kan ni lysa här i världen.

Ni kommer juletiden, nu firar vi advent.
Och väntar på den gåva som Gud sänder.
Till alla som vill öppna
sitt hjärtats dörr på glänt
ett ljus av kärlek, hopp och tro han tänder.

Ljuset är alltid starkare än mörkret – tänd ett ljus vid din dörr

Fotograf: Ina

Så många gånger har vi på olika sätt manifesterat för eller emot något. Vi har velat visa vår åsikt. Vi har gått i demonstrationståg. Skrivit artiklar. Bloggat. Skrivit på protestlistor. Allt för att visa vår åsikt tydlig.

I den rasistiska våg över vårt land och Europa behöver vi på något sätt resa oss upp.

Läser om Anders Pihlblads krönika. Han citerar Bibeln. ”Ljuset är alltid starkare än mörkret”. Och det är så sant.

Varför inte tända ljuset hemma. Varför inte sätta ut en ”ljus” vid dörren. Tänk vilken lyskraft det skulle innebära i en tid som denna. Kan någon ta fram ett pins som är som ett ljus? Då kan vi ha det på vår jacka och visa att vi vill ljus och inte mörker.

Ljuset övervinner mörkret. Alltid. Det innebär att är vi ljus blir det ljust. Medan andra tänder eld på förläggningar ”tänder vi en moteld” som trycker bort denna rasism.

Nu är ju allahelgona helgen redan ljusets helg. Men kanske kan vi under en längre tid tända ljus för att visa att vi står tillsammans. Det är också ett sätt att säga ifrån och säga ja till kärlek mellan folk. En tyst men kraftfull ”demonstration”.