Lita på att det ljusnar

Tomas Sjödin berättar om en händelse (i en av sina böcker med krönikor) med en toalett på hans jobb. När man renoverande den så byttes lysets knapp ut till en med sensor. Problemet var att den dröjde med att tända lampan. Det gjorde att man var osäker för en stund. Man hittade ingen knapp och tvekade av förklarliga skäl. Han såg denna toalett från sitt kontor. Såg de tveksamma besökarna. Vilket föranledde honom då och då att ropa: ”Gå in bara, det tänds med tiden”.

Kan tänka mig att du, liksom Tomas och jag, dar iväg i tänket omkring en sådan händelse. Och kanske är det en bild som behöver prata med oss i en tid som denna. Han citerar Tranströmer som har skrivit följande: ”Som när ljuset slocknar i i trappan och handen följer – med förtroende – den blinda ledstången som hittar i mörkret”.

Ibland kan det vara svårt att vara trygg i mörkret. Även om vi vet att den minsta ljusstrimma kommer skingra detta mörker som skrämmer. Gud kan vara denna ledstång Tranströmer beskriver. Han kan a den som leder oss fram fast sikten är dålig.

Tomas skriver. Det enda vi har att ge varandra är vår erfarenhet. Med den kan vi bli varandras ledstänger, ett vikarierande hopp för den som just då ingen ljusning ser. Det är då vi får viska till varandra: Vi får lita på att det kommer ljusna”.

För det kan vi behöva höra och påminnas om när det är som mörkast där vi befinner oss i livet. Att få landa i tilliten. Tomas hörde sig själv säga en gång till en tvekande själ: ”Man måste bara gå in i mörkret och lita på att det ljusnar”.

För mitt i det mörka vi kan uppleva kommer det att ljusna. Förr eller senare. Precis som morgonrodnaden som spräcker natten när den är som mörkast.

Lita på att det ljusnar

Genom tiderna har vi mötta detta.Vi behöver vila i och lita på att det kommer att ljusna. det har gjort det förr. Kommer att göra denna gång också.

Vi är i slutet av november. Det mörknar mer och mer. Snart kommer vi upptäcka att solen inte hinner upp förrän vi har varit på jobbet ett tag. Men liksom alla åren som gått vet vi att runt Jul vänder det. Mitten på Januari börjar vi se solen tydligt bara mer och mer. Vi vet – det kommer att ljusna igen. Så kommer vi se hur snödropparna kommer väcka våra varmare känslor inom oss. Så är snart vintersolens varma strålar tillbaka och våren är på gång. Så…

Lita på att det ljusnar

I naturen. I den del av livet som just nu är mer till det mörka. Motgångar. Det kommer att ljusna. Gud är ljus. Han kommer att lysa upp ditt mörker. Så stor är Gud. Varför det dröjer vet jag inte. Men jag väljer att tro och lite på att Guds ljus över våra liv kommer vinna över mörkrets intrång på vår vandring. Så stor är Gud.

Det ljusnar

När man går in i hösten så tycker jag det är lite extra tungt. Det mörknar. Det är mörkt när man åker till jobbet. Även så när man kommer hem. Det är då så lätt att misströsta. Känns så långt tills det vänder.

Men när vi nu är i mitten av Januari ser vinst det ljusnar. Det är då det ljusnar även i sinnet på något sätt. Hoppet tänds. Det känns genast lite lättare.

Nu när vaccinet är på gång känns det också ljusare. Inte för att pandemin är över. Men det känns mer hoppfullt. Det som skulle ta så lång tid att få vaccin är nu redan där.

När motgångarna finns är det så viktigt att se ljuspunkterna. För om det än är så liten strimma så inger den hopp. Att det är något gott på gång.

Nu vet vi att mörkret alltid besegras av ljuset. Men i den mörka motgången så missar vi allt för ofta ljusets strimma. Som om vår framtidsblick slukas av mörkret som finns där. Så går strimman av ljusets hopp oss förbi. Som om vi har skygglappar på.

Men vrider vi blicken lite så kommer denna strimma träffa vårt öga. Då får vårt inre en ny chans till nytt hopp.

Jag vill gärna se ljuset. Det påminner mig om nya tider. Att det är något nytt som vaknar till liv. Det försöker jag transformera om till ett nytt hopp i livet när det har varit tungt. Och den tiden är på gång.

Tänker på bibelordet…..

”Tänk inte på det som har hänt, bry er inte om det som var förr. Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag ska göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen.”
‭‭Jesaja‬ ‭43:18-19‬ ‭SFB15‬‬

Eller som det står i en annan översättning ..

”Glöm det som har varit, bli inte kvar i det förgångna. Nu gör jag något nytt. Det spirar redan, ser ni det inte? Jag ska göra en väg genom öknen och strömmar i ödemarken.”
‭‭Jesaja‬ ‭43:18-19‬ ‭NUB‬‬

Det kommer att ljusna i ödemarken och öknen. Det finns något nytt som är på gång.

”Märker ni det inte?” Nej, precis så kan det vara. Ändå är det på gång. Så ”vrid blicken lite”. Ändra lite på din utsikt. Det finns något nytt som är på väg att knoppas.

Det ljusnar !!

Så kom morgonen…

Så kom morgonen…

Den morgon jag längtat så efter…

Jag åker till jobbet. Svänger ner på motorvägen. Så är det den där underbara känslan. Solen har börjar ge en ljus himmel borta i öster över Huskvarna. Som jag har längtat efter den synen.

Det ger den där försmaken utav att snart är värmen och våren på väg. Senvinterns takdropp och värme intill husväggen gör underverk i både ande kropp och själ.

En vecka till kan snön få ligga kvar. Allt för barnens skulle nu när sportlovet är på gång.

Sen kan det bli varmt. Grillen kan få fixas till. Varför inte kunna få ta en grillstund en söndag mitt på dagen ner vi vattnet. Det vore gott på många sätt.

Med risk för bakslag kan jag bara säga att nu kan det bara bli bättre.