lugn – Pedher´s blogg

19 november, 201518 november, 2015

Var inte orolig…..

Säpo höjer terrorhotsnivån till 4. Samtidigt ska vi inte vara oroliga. Leva som förrut men med större vaksamhet.

Inte så enkelt. Det är svårt att veta hur man skall förhålla sig till det. Å ena sidan kan inte Säpo göra så mycket annat än att varna och skapa viss form av rädsla.

Men hur ska vi svenskar förstå detta som varit så förskonade i jämförelse med många andra. Kanske kan dom som flytt hit bli våra lärare. Dom vet ju hur det är. Hur man reagerar. Vi är ju sen länge så skyddade från terror.

Vart kan det ske? Och är det verkligen möjlighet att det kan ske?

Jag tror att vi är rätt många som kan känna en viss oro. Med all rätt. Kanske vi också är mer oroliga än bi behöver. Ändå är vi det.
Då kan det vara skönt att få luta sig mot något. Vi har kunnat läsa och se bilder med texten ”Pray for Paris”. Det funkar även för dig och mig. Det kunde lika gärna stå ”Be för mig” eller ”Be för varandra”.

För det är just det vi kan göra. Be om lugn i vårt inre. Inte behöva vara oroliga. Att få beskydd. Det är att luta sig till Gud och söka stöd. Känna trygghet. Som när vi kröp upp i mammas eller pappas knä när vi vara oroliga när vi var små. Det funkade. Det funkar nu med att luta sig mot Gud. Det kanske inte så heroiskt. Inte så tufft. Inte så politiskt korrekt. Men det är en bra väg. Att samtala med någon är också. Det finns många som kan hjälpa dig. Sök dig till en kyrka tex. Hittar du inte kan jag hjälpa dig.

Så jag ber idag och du får gärna be med mig:

Gud, jag lutar mig mot dig. Ge mig beskydd och skänk mig frid. Mitt i en otrygg tid söker jag mig till dig. Jag ber för Paris. Jag ber för vårt land. Jag ber för Europa och hela bör jord. Beskydda oss Gud. Jag behöver dig. Amen.

24 juni, 201417 juni, 2014

Med katt i knä infinner sig lugnet

Med en katt i knät infinner sig lugnet.

Det är inte ofta som min katt Maja vill ligga still i knät. Hon vill leka och busa. Jaga möss. Hon gör sina dagliga turer som ibland sträcker sig över några dagar men kommer alltid hem igen. Så ligga i mitt knä hör inte till vanligheterna.

Men kanske känner hon på sig att husse behöver hjälp att koppla av. När en katt ligger i knät infinner sig lugnet. Då är det bara att sitta lugnt kvar. Pulsen går ner. Man upptäcker att man bara sitter kvar. Det man tänkte göra får vänta. Det blir inte så viktigt längre.

Att sitta och klia en katt kan verka tidsförstörande. Totalt produktionsförstörande. Men det händer något med en. Man går ner i varv. När en katt ligger i knät infinner sig lugnet.

Ensamheten får helt plötsligt någon att prata med. Mina katter så underbara. Man kan prata med dom. Dom svara på sitt vis med olika mjau. Kanske för någon är det ett totalt meningslöst samtal. Men det kan ge kraften för den dagen. Att ha någon som lyssnar mer än pratar själv. Bara det, inte så dumt. Det blir ett samtal som inger ett lugn.

Och jag som inte skulle ha några katter………

19 mars, 201417 mars, 2014

Strömavbrott

Strömavbrott är inte alltid så kul. Det är ju i och för sig ganska mysigt med att då tända levande ljus. Få fart på fotogenlyktan. Det kan bli rätt mysigt faktiskt.

Men det ställer till det för ganska många också. Strömavbrottet gör att man inte får värmen att fungera i sitt hus. Man kan inte laga mat på spisen. Vattnet kanske inte kommer i kranen. Telefonen fungerar så länge basstationen har ström eller det finns kraft kvar i batteriet.

På ett sätt är vi ganska sårbara. Hur mycket är det inte som drivs av elström? Vi får nog erkänna att vi är rätt beroende av elektricitet. Och vi verkar ju inte bli mindre beroende utan snarare tvärt om.

Då är det ganska bra att bo på landet. Vi är kanske lite mindre beroende av el. Eller rättare sagt, vi är kanske lite mer förberedda på ett längre strömavbrott.

I vårt hus har vi vedspis i köket. Den är inte så stor men fungerar perfekt för att laga enklare måltider på. Vi har fotogenlyktor, alltid ljus hemma. Vi kan hinka upp vatten ur brunnen när inte vattenpumpen fungerar.

Nu kan man ju vara ännu bättre förberedd genom att äga ett eget litet kraftverk som drivs av diesel tex. Men det har inte jag.

Men det finns något som ändå övergår allt detta vid ett strömavbrott. Det inträder ett visst lugn. Man kan ju inte göra så mycket. Det blir stilla och inte så mycket ljud. Bara brasorna som knastrar. Det är ett ganska välbehagligt lugn som nog bara uppstår vid ett strömavbrott. Det är ganska välbehagligt. I ljusets eller ficklampans sken kommer kanske boken fram.

En sådan här kväll (Måndagen den 17/3) påminns man om att man kan nog inte förbereda sig nog. Man blir överraskad varje gång det sker. Man borde ha hällt upp mer vatten, haft mer fotogen till lampan mm mm.

Hur som helst är vi nog rätt bortskämda med att det fungerar nästan jämnt. Vi borde nog inte klaga så mycket. Man får lita till att det är någon som kan fixa strömavbrottet. Och faktiskt så påminner det oss att vi klarar inte allt själva. Vi behöver varandra. ”Jag behöver dig och du behöver mig och vi behöver alla varandra. Alla har nånting att komma med ibland , att räcka ut en hjälpande hand” som den lilla visan så bra beskriver.

Så tack för alla som kan ta bort träd från elledningar. Tack till alla er som kan laga trasiga elledningar. Tack alla ni som vakar över vårt elnät. Tack alla ni som jobbar och sliter så att jag får elektricitet. Ni är fantastiska. (Men kan ni skynda er lite? Har snart inget batteri kvar i min iPad 😉)

Ikväll fick det bli lite snabbmakaroner och stekt falukorv. Det är sådandäringa bra strömavbrottsmat. Tack min kära vedspis för hjälpen ikväll.