Just nu läser vi i Jesaja bok. Kapitel 49 o 50. Då fastnade jag för en vers som talar om lyssnade. Det verkar som att man lyssna på olika sätt. Jag drar den slutsatsen i alla fall när jag ser formulering en.
”Herren Gud har gett mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att hjälpa den trötte med mina ord. Han väcker varje morgon mitt öra, väcker det till att lyssna som lärjunge.” Jesaja 50:4 SFB15
”Väcker det till att lyssna som lärjunge
Hur lyssnar man som en lärjunge? Fundera på det en stund. Det verkar som att Gud väcker vårt öra för en orsak skull. Han har ett syfte när han öppnar det för att det ska lyssna. Inte bara för lyssnandet skull. Han vill att vi skall lyssna på ett speciellt sätt.
Lyssna som en lärjunge
Lärjunge är en efterföljare. Någon n som skall lära sig något av en mästare. Lärjunge är för mig mer än en elev. Det är någon som har ett fokus på den som lär ut. Som man ser upp till och vill efterlikna. Bli som den. Leva som den. Om en sådan lyssnar till sin mästare hur lyssnar den då?
En gång var jag hos en skräddare i Agadir. Han hade lärlingar som satt runt omkring honom. Som såg hur han tog mått. Hur han klippte skinnet till jackan. Hur han sydde jackan. Och sen gav kunden den. Såg att den passade perfekt. Vad gjorde det med lärlingen? Den lärde sig att göra jobbet lika bra som skräddaren. Det kanske tog ett tag men dom lyckades.
Hur lyssnar vi till Gud? På lärjungavis?
Hur tänker du? Jag tänker att man lyssnar på ett sätt så att man har möjlighet att omsätta det i handling. Med ett fokus som gör oss närvarande. med intresse och respekt på något vis. Respekt för att inte kissa något. Med en vilja av att omsätta det. Respekt inför att man vet att det ska omsättas i handling. Att inte vilja höra fel.
Du har säkert många fler goda tankar om detta.
Som en bonus kan vi fundera på att våra ord kan få hjälpa den trötte. Bara en reflektion….. Hur pratar vi? Vad blir frukten av våra ord? Vad för atmosfär sprids med vårt sätt att prata? Det är respektfulla funderingar.
Pedher´s blogg 