I lördags var jag på en mässa. Jordbrukets dag på Julita gård. Julita gård har ju även tex slottsmässan. Båda dessa mässor dra väldigt mycket folk. Dom är ju inte alls unika på något sätt om man betänker att det är just mässor med olika inriktning och där man betalar en entré för att komma in.
I dessa mässor finns det en viss poäng. Att det finns utställare som har olika stånd där man kan köpa saker. Ofta säljs sakerna till ”mässpris”. Visst finns det inslag av reklam och locka kunder. Företag som som vill få vår uppmärksamhet att just bli kund hos dom.
Visst, det är väl bra. Men en sak är ju ganska knäppt.
Vi som går dit betalar en entré för att få gå in på mässområdet för att handla. Hur knäppt är inte det. Vi betalar för att få ev bli kund hos någon. Vem skulle handla på Coop eller Ica om vi först fick betala en entré för att komma in. Inte många skulle jag tro. Ändå kan vi åka långa sträckor för denna folkfest. Att få betala en ganska stor entréavgift och sen handla det man vill ha.
Själva affärsidén borde väl inte fungera. Alla betalar för att vara med. Den som ställer ut betalar dyrt för sitt ”bord” och likaså vi som skall besöka detta ”bord”. Ändå så fungerar det.
När jag gått runt och tittat så undrar jag vart just mässpriserna tagit vägen. Tycker inte jag ser dom verkliga klippen längre. Visst kan man gå runt och bli mätt på att småbitar man kan provsmaka.
Något sjukt över det är det i alla fall. Eller är det I-lands-problem??? Att vårt nöje är att åka runt och shoppa för dom pengar vi arbetar in? I ett globalt perspektiv blir det just lite sjukt. På en plats svälter man för att man inte få ihop pengar till mat. På en anan plats kan just shoppandes vara själva attraktionen. Inte egentligen vad man får för pengarna utan att just handla. För handen på hjärtat, hur mycket nödvändigt kommer vi hem med från en mässa? Hur mycket har det nödvändiga verkligen kostat om man lägger ihop alla utgifter som entré, transport och mat?
Varför fungerar det? Varför betalar vi för att gå in och handla? Svaret måste nog vara att det är lite av en folkfest. En fest där en stor mängd människor möts för att se på något. Ta del av underhållning. Kanske en åktur med häst och vagn. Svaret måste nog vara just ”folkfest”.
Nu kan ju en folkfest inte behöva kosta någonting. Den kan vara just en fest för att människor bara möts och har trevligt. Det skulle vi behöva ha mycket mer av. Så jag slår ett slag för folkfesten som är gratis. Som inte kostar någon entré. Den folkfesten kan vara mötet över staketet med grannen. Det kan vara kvartersfesten. Men lika väl det enkla mötet mellan två personer.
Hur det gick för mig och handling? Jorådåråsåatt, det blev en viltklämma och salta remmar.
I helgen var jag på choklad, lakrits/ och delikatess-festivalen på Elmia. Vilken god tillställning. Inte så stor som jag förväntade mig. Entrén var något för dyr i relation till utställare.
Men det var en god upplevelse. Jag hittade bland annat lakrits från Island. Den är lite extra god tycker jag. Upptäckte den när jag besökte ön.
Men annars fanns det en hel del gobitar. Det blev nog en liten för dyr utflykt. Här gäller det att hushålla med godbitarna. Man får se det som en extra bit till kaffet. (Tur att jag dricker så mycket kaffe …. 😅)
Undrar jag om mässpriserna var så billiga som man ville göra gällande. Visst, köpte man flera olika sorter så fick man det ju till ett bättre pris. Men men. Man fick ju smaka på massa gott. Det var väl värt en del också. Kanske inte 160 kr i entré men ändå.
Pedher´s blogg 