Finns det något som är mer svenskt än midsommarafton? Det är svårt att hitta det.
Den kan firas på flera sätt. Med olika form på midsommarstången. Men det finns alltid igenkänningsfaktor vart man än kommer.
Men det är väl ändå så svenskt det kan bli.
I det globala perspektivet kan man undra om vi kan fortsätta att ha denna tradition.
Jo, klart vi ska ha den traditionen kvar. Det tillhör vår historia på något sätt.
Som du kanske läste på min blogg så skrev jag om att inte titta tillbaka. Så är det tänker jag. Men det utesluter inte att man vakar över sina rötter. Att veta sina rötter kan hjälpa oss att ta ut riktningen.
Vi föds till denna värld. Lever vårt liv. En dag lämnar vi denna jord. I min livsfilosofi så kommer vi från Gud och Guds värld. En dag är det tänkt att vi ska vända åter dit. Då är det bra att veta sin rötter. Det hjälper oss att ta ut riktningen så att vi hittar rätt.
Måste man fira midsommar bara för att det är typiskt svenskt? Nä, inte alls. Men det är ändå så väldigt mycket svenskt i det. Ska man hitta den innersta hjärtat i denna dag måste man nog till dalarna. Där är på ett sätt på riktigt riktigt. Har du aldrig firat midsommar i dalarna någon gång så rekommenderar jag dig att göra det. Inte för att jag är dalmas. Utan därför att där är det något speciellt med midsommarfirandet. Att sen avsluta midsommarhelgen med att ta emot kyrkbåtarna på Siljan är liksom pricken över i. Att få var med i en kyrkbåt lär väl slå den känslan antar jag.
Så, idag firar vi det svenskaste vi kan fira. Midsommarafton!! 😄
Pedher´s blogg 