Det mörknar

Sitter i min fåtölj. Spanar ut genom fönstret. Det är mörkt ute. Bara för några veckor sedan så var det ljust ute kö 22:10. Men nu är det mörkt. Det mörknar mer och mer. Eller rättare sagt tidigare och tidigare på kvällarna.

Jag kan tycka att det också mörknar i vårt land när det gäller våldet. Nu säger säkert någon statistiker att det inte är mer skjutningar. Men ändå tycker jag mig höra mer om det nu än tidigare. Unga använder vapen. Unga kommer i vägen för en pistolkula.

Det finns dom som också upplever att mörkret börjar tränga sig inpå livet. Det påverkar sitt liv så negativt att man är beredd att nästan ge upp.

Mörka kvällar kan man tända ljus som motkraft. Den kyliga mörka kvällen blir så mycket ljusare och varma av ett levande ljus.

Dom mörka krafterna i vårt land kräver något helt annat. Det krävs ett helt annat ljus. Ett starkare ljus.

”I honom (Jesus) var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”
‭‭Johannesevangeliet‬ ‭1:4-5‬ ‭SFB15‬‬

Det finns ett ljus som inget mörker kan vinna över. Inget mörker kan bli detta ljus övermäktigt. Det finns ett ljus som kan förskjuta det mörker du upplever. Det ljuset heter Jesus. Vårt land och folk behöver detta ljus mer än någonsin.

Lika sant som ett ljus förskjuter mörkret i ett rum kan Jesus göra det i vårt land. I vår stad. I vårt liv. Jag har sagt det förut. Säger det igen. Lika viktigt nu. Om inte ännu viktigare idag. Vi behöver mer Jesus. Han är ljuset. Och det ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Ps Jag läser en artikel från OMNI den 7/8 att antalet skjutningar är 180 hittills i år. Men är högt i jämförelse med våra grannländer. Det må vara så men det är grymmare nu när unga skjuter och barn blir skjutna Ds

När vägen mörknar får vi tända ljuset

När vägen mörknar får vi tända upp ljuset.

Idag är sist dagen i augusti. Det märks hur kvällarna mörknar tidigare och tidigare. Kvällspromenaden landar mer i mörker än i skymning. Inser att reflexer är behövliga nu. Vägen man går på blir svårare och svårare att gå utan att snubbla

Nu blir det aldrig så mörkt som det var när man bodde på landet. Där blev det verkligen mörkt. Särskilt om det var molnigt eller att månen inte var synliga. Då var det gott med en pannlampa.

När vår livsväg mörknar får vi också tända ljuset. Sätta på oss vår ”pannlampa” för att se vår väg fram. Psalmisten skriver att ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig ”. Ett sätt att sätta på sin pannlampa är att låte bibelns ljus lysa upp vår väg. Att han låter vårt inre öga se genom sin ande.

På många sätt får vi tända ljuset efter vår väg. Så att vi inte snubblar. Ser klarar på vår livsväg. Bönen är som vår radar. Vi kan verkligen behöva tända vår lykta så att vi inte går vilse när vi passerar mer dunkla passager.

När båten går i okända vatten är det gott att den har ekolodet. Bildligt sagt kan vi behöva ha vårt andliga ekolod och andliga radar. Så att vi inte går på grund.

Når det mörknar runt omkring oss så får vi tända ljuset i motvärn mot mörkret. För glöm aldrig att ljuset alltid övervinner mörkret

Det är vackert när det mörknar …

När det mörknar fortare på kvällarna nu så känns det lite vemodigt. Ett tydligt tecken på att sommaren går på sista versen.

Samtidigt är det något vackert över det. Det kommer fram något vackert när lamporna tänds. Skuggorna av lamporna ger härliga effekter. Allt hamnar i ett annat ljus (som om det vore konstigt? Nej, men lamporna ger saker och ting ett annat utseende)

Luften blir mer lätt att andas ju längre in i hösten vi kommer. Nu är det snart dags för en ny värmevåg igen. Så sommaren kommer att leva lite till. Men dessa kvällar ger en försmak av det som kommer om ett tag.

Det är vackert när det mörknar. Så är det.

När jag tog en kort sväng ute innan jag gick och la mig igår så blev jag påmind om en sak. Reflexer. Dom behövs redan nu om man är ute sent på kvällen.