När lite blir mycket

Tänk när vi inser att lite kan bli mycket.

Satt på ett möte som handlade om att samla in pengar till att hjälpa. ”Eskilstuna ger” heter projektet. Om man ger 10kr så förmeras den till 200kr. Genom att SIDA går in med pengar. Vilken aktie ger en sådan direkt avkastning?

Jag jobbar med secondhand. Där ger människor gåvor. Det säljs så blir det pengar över till bistånd. En ganska liten insats kan somliga tycka och känna. Men ger så mycket mer.

När många gör lite blir det ett fantastiskt resultat. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Det är det stora med det lilla.

Det finns en fantastisk kraft att göra något tillsammans. Det är så synd att en del tänker att man kan klara sig själv. Så glömmer man hur mycket mer det kan bli om man hjälps åt.

Så glöm aldrig att lite kan bli mycket. Att tillsammans kan det bli så mycket större. Att till synes kan det lilla du gör vara just litet. Men i själva verket är det något stort. Att just din pusselbit kan var det som saknas för att hela bilden ska bli korrekt.

Du är värdefull. Det du kan är viktigt. Se inte ner på det du kan.

En droppe på en vattenspegel kan ge många ringar på vattnet. Gud har en förmåga att välsigna det lilla. Han kan och vill välsigna det du gör. Så håll inte dig tillbaka.

Det lilla som blir så mycket

Har du tänkt på att lite kan bli så mycket? Att en liten insats som just i nuet kan kännas som ynklig kan i den större bilden bli så mycket.

I helgen hade jag förmånen att dela lite omkring vad erikshjälpen är och det erikshjälpen gör ut över vår värld.

Då berättade jag bla om att man kan bli en Månadsgivare. För varje månad kan man tex ge 100kr. Inte speciellt mycket men kan i sig räcka ganska långt. Om man är 100 personen som ger detta blir det 10000kr varje månad. Under ett år blir det 120000 kronor (!) Under 10 år har man då varit med och gett 1,2 miljoner kronor. Lite blir alltså väldigt mycket. Men det har du ju redan förstått. Vill du kan du vara med.

Men har du tänkt på att din insats vad det nu än är betyder väldigt mycket? Det är så lätt att vi slår ifrån oss. ”Inte betyder det så mycket vad jag gör…”. ”Inte ska jag…”. ”Inte ska väl jag komma här och komma…”.

Du kan göra den avgörande skillnad för någon. Tillsamman med många blir det såååååå mycket.

Lägg din insats tillsammans med någon annan och det betyder mycket.

Uppvärdera det du gör. Tro på att det betyder något. För det gör det.

Det lilla kan bli mycket

Igår hade vi månadsmöte på jobbet. En återkommande samling då vi bjuder våra volontärer på lunch. Ett sätt och försök att visa vår uppskattning för allt dom gör för vår butik. 

Då berättade jag och Eva återigen om den resa vi fick förmånen att göra. Då blev jag påmind om vad lite kan göra så mycket. Att en enkel insats kan förändra mycket. 

Det handlar om självhjälpgrupper. Man hjälper dom att spara pengarna som motsvara två koppar kaffe om dagen. Efter en tid har gruppen så mycket pengar att man kan låna från sin grupp för att starta tex en butik. 

Efter tre år är man självförsörjande. Ett fantastiskt exempel på att lite kan göra mycket. Vår butik och alla andra av Erikshjälpens butiker är med och finansierar det genom överskottet som blir. Alltså är det alla gåvogivare, kunder och medarbetare som skapar dessa möjligheter. Inga mikrolån ges men vi ser till att vi har personal på plats som hjälper kvinnorna att lyckas. 

Om man låter detta sjunka in inser man vilken kraft det finns i det lilla.

 Bästa bilden på hur stort detta är är fröet som växer upp till ett stort träd. 

Föringa inte det lilla. Det kanske inte ser mycket ut för världen. Kanske får den inte den uppmärksamhet den är värd. Men håll ut. Ge inte upp. Med tiden växer det till och blir stort. 

Det kan bli för mycket ibland…

I går ringde en säljare från com hem. Ja det var väl egentligen ett callcenter. En entusiastisk ung man hade ett fantastiskt erbjudande. 

Ju mer jag tvekade eller funderade så eldade han på. Till slut hade jag så många varianter att det bara blev för mycket. Jag tackade för mig. Lite besviken avslutade han samtalet. 

Visst är det roligt med bra erbjudande. Ju billigare desto bättre. Men det kan bli för mycket. 

I detta fall blev det för mycket. Så det blev bara rörigt. Tänk om man bara kunde få välja vilka kanaler. Precis dom man var mest intresserad av. Då hade det varit lite mindre rörigt. 

Men visst låter det intressant med att få 107 kanaler. Mycket. Men då infinner sig alla val man kommer att stå inför. Och hur ska man kunna välja mellan 107 (!) kanaler? Hur ska man hinna med alla dessa? 

Summa summarum så blev det bara för mycket med för många möjligheter. Tänk att det kan bli nästan för bra att det inte blir bra. Lite knepigt. 

Tror jag ringer upp com hem själv om jag blir sugen på det.  Då kanske man slipper att sorl bakom callcenterkillen och allt läsande efter manus. En personlig säljare gör alltid bättre intryck på mig än dessa inlästa personer som blir ställda så fort frågan från kund kommer fel i manuset. 

Så blir det mindre konkurrens nu när com hem köper Boxer. Troligen leder det inte till lägre priser. 

Snurr i huvudet……

Jag har återigen varit och hälsat på på nya jobbet. Mats, min företrädare, matar på med massa bra saker att veta inför nya tjänsten. Man kan lugnt säga att det är snurr i huvudet. Ja, mer än vanligt alltså 😉

Igår var det en mulen och tung dag i Jönköping. Alltså, det blev aldrig riktgt ljust. Molnen låg tungt. Inte konstigt att huvudet kändes tungt. 

Det där med att mata in information i huvudet…… Vilken skapelse hjärnan är. Det påstås att vi bara använder en bråkdel av dess kapacitet 😳. Inte konstigt det blir snurrigt.  Jag menar, all info får ju mycket plats att snurra i. 

Minnet i telefonen är ju rätt begränsat. Dess funktion slits rätt bra.  Ju större minne den har desto svårare är det att hitta sin gamla bilder.  Kanske dålig jämförelse med hjärnan. Men ändå.  Det strömmar in massa intressant och ointressant fakta in i vår hjärna hela tiden.  Det sorteras och läggs på rätt ställe.  Vi tycker att vi glömmer och hittar inte det vi söker i minnesbanken. Inte konstigt det blir snurrigt. 

 Så helt plötsligt dyker det upp en bild eller ett minne som om det nästan var igår det hände.  Vi kan nästan leva om händelsen igen. Jag bara noterar att hjärnan är en underbar skapelse. Skulle dock vilja hitta knappen som raderar jobbiga minnen. Annars är jag rätt nöjd med den. 😊 typ. 

Men visst, dagar som igår blir det lite snurrigt. Men efter ett tag läggs det tillrätta och det nya känns hemmavant. Så fungerar det. Och det är väl tur det, eller hur? 

När livet hinner ikapp….

Du som följt min blogg har nog både sett och läst mellan raderna att det varit rätt mycket under en lång period. Att det blivit många arbetstimmar per vecka är en klar sanning och ingen underdrift. Det blir lätt så när man har ett butiksbygge som kräver. Har man sen sitt hjärta i det och tycker det är så roligt så blir det lätt så att man tar i lite för mycket. 

Efter invigningen så kunde jag förvänta mig att luften skulle gå ur lite. Men jag tänkte att det kommer att bli bra för det var ju en del mer att göra. Men direkt kom det ”dagen-efter-reaktionen”. Då säger kroppen ifrån. Det är dags att dra ner på tempot. Att då möta sin kollega som förstår och skapar möjlighet för några dagar ledigt känns så bra. Man blir så tacksam. Så helt plötsligt får jag 5 dagar helt ledigt. Jag måste säga att det behöver jag verkligen nu. Tror inte att du Marie läser min blogg men ändå, ”Tack snälla du för detta!!!” Jag är dig så tacksam. 

Det är rätt märkligt vad man kan göra när man trivs med något eller ser att det måste göras. Man är rätt märklig som människa. Man kan pressa sig ganska hårt. Man kan möta personliga problem, man kan möta andras problem och klara det riktigt bra. Men någonstans någon gång så kommer livet ikapp. Kan man då avläsa signalerna kroppen ger i tid kan det ha avgörande utgång. Det är när man missbedömer signalerna som det kan gå riktigt illa. Jag tror att jag denna gång läst av dom i tid. 

Hur det än är så kommer livet ikapp. Det är svårt att förutse, det är svårt att hantera men det kommer. Då får man se till att man försöker lösa det efter bästa förmåga. Ibland får man ta hjälp av andra ibland kan man lösa det själv. Ett är nog rätt säker, det blir inte som förr. En förändring måste till för att man skall må bra. 

För mig blir det fem dagar av ledighet. Det var mycket länge sedan det var så. Flesta veckor har blivit typ sex dagar av arbete i veckan. Inget att rekommendera. Så nu skall jag försöka njuta några dagar. 

Gräsmattan skall få sig en omgång. Blommorna skall skötas och njutas av lite. 

 

Vart tar livet vägen?

Vart tar livet vägen egentligen? 

Sitter och tittar i Facebook. Den ena vännen efter den andre fyller år. Det är inte så att dom fyller bara typ 25 och 30. Nej då. Somliga gör det också men som flesta verkar fylla 40 och mer. 

Är inte det rätt knepigt? Jag som inte är så gammal? Eller? 

Nu känner jag mig inte speciellt gammal. Är väl för barnslig i sinnet än. Men det infinner sig en lite märklig känsla. Vart tar livet vägen? Vänner man känt sen dom var rätt unga är nu mer än dubbelt så gamla som då. Somliga mycket äldre. Det vittnar ju om att tiden har gått rätt länge.  Det har runnit mycket vatten under broarna. 

Kan inte påstå att jag är inne i någon åldersnojakris direkt. Förutom att jag är rätt sliten efter en månad av på tok för mycket arbete och annat som tär på livet känner jag mig faktiskt bättre till mods än på mycket länge. Mår faktiskt rätt bra trots allt. Har fått fart på benen i löparspåret igen. Inte speciellt mycket träningsverk efter att ha sprungit 8 km härom dagen och känner att milen inte ligger långt bort. 

Men vad händer med tiden? Vart tar livet vägen? Har ju hört att tiden går så fort men inte har det påverkat mig speciellt mycket. Men hallå, nu verkar tiden gå oförskämt fort. Är det möjligt att man kunde få be vår Herre att sakta ner tiden lite? Skrev ju om att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge för en tid sedan. Ja, i detta perspektiv behöver man ju inte vänta speciellt länge. (Förutom dårå när man ser fram emot något mycket speciellt. Då verkar tiden verkligen ha saktat ner) 

För mig blir det viktigare och viktigare att göra något bra av livet. Känslan av förlorade år får inte infinna sig mer. Naturligtvis finns det väl inga förlorade år direkt. Det som ligger bakom har ju haft sin glädje av fantastiska intryck och händelser. Men framtiden får inte bara försvinna bort i ett ‘intet’. När jag sitter där på hemmet och är 90 år vill jag se tillbaka på ett händelserikt liv jag kan vara tillfreds med. Och vad jag förstår ligger det ansvaret mest på mig själv. Så även för dig. 

Forma dagen så att framtidens tillbakablick blir en god läsning. 

Dessa gjorde min dag

    

Igår hade jag nog den stressigaste dagen på hela vår byggtid med nya butiken. Den gick för min del i rätt högt tempo och det var många bollar i luften. Hit och dit. Många olika saker. 

Det börjar ju dra ihop sig till invigning. Så det är många saker som måste börja bli färdiga nu. Så dagen blev inte riktig som jag tänkte ifrån början. 

Så kom klockslaget 18. Då var det dags att hälsa alla välkomna till vår fest för att vi nu får en ny butik. När jag då entrar scenen och ser ut över drygt 80 gäster så blir jag bara så  glad och tacksam. All stress och ”mycket-att-göra”-känsla bara rinner av mig. Alla som sitter framför mig har gjort det möjligt att vi kan få en sådan här butik. 

Man kan lugnt säga att dom gjorde min dag. När jag summerar en syft 14-timmarsdag så känns det som den var så mycket kortare efter att fått ha fest ihop med dom. Så underbart att ha fått dela denna kväll med dom. 

Hoppas att denna dag blir mindre stressad. Kanske blir svårt.