Du kan bara möta Gud i nuet

Du kan bara möta Gud i nuet. Där du är just nu. Precis som det just nu är.

Du kan inte möta honom igår. Där du kanske behöver städa upp. Det som inte kan göras ogjort. Igår kan du inte göra bättre än det var just där och då

Du kan inte möte honom i morgondagen redan nu. Där du kanske kan ha hunnit städa upp livet. Lägga det mer tillrätta för att att det ska se och uppfattas bättre.

Nej, du kan bara möta honom där du är just nu. Hur det än det än ser ut. Han liksom är just nu i nuet. Du kan inte ställa tillrätta eller gör sen bra makeover. Det är liksom kört. Nu är nu och Gud är redan i rummet.

Det bästa är att det skrämmer inte Gud. Du behöver inte vara orolig. Ha har varit med om värre saker än så. Han ser dig och inte omständigheterna. Hm ser dig och inre ”rummet” du befinner dig i. Vi har lätt att se på de yttre omständigheterna. Gud ser direkt till det inre. Det är dig han är intresserad av.

Så välj att inte försöka försköna läget. Var sig själv. Kom i det läge du är. Det är i nuet han möter dig. Och han är redan på plats.

Gud vill möta dig i nuet. Inte det som var. Inte i det som kommer. Hm vill möt dig här och nu. I ditt tydliga [ N U ]

Så gå honom till mötes i ditt nu. Där möts ni.

Att leva i nuet blir allt viktigare

Denna helg, Allhelgonahelgen , belyser livets beständighet på ett speciellt sätt. Vi påminns om att livet varar inte för evigt här på jorden. Inför denna helg har jag blivit återigen påmind om att livet också inte alltid orkas leva. Man väljer att avsluta det själv. Ung som äldre. Så denna helg har på det sättet en sorg över sig. Men likväl så viktig ändå. (Mer om det i morgon)

Men en sak den också vill säga är att vi ska leva i nuet. Morgondagen vet vi inget om. Vi har inget löfte om den. Jag menar inte att vi ska leva i en rädsla för morgondagen, för olyckor och annat hemskt. För jag tror att man kan leva i en sann trygghet inför morgondagen.

Vi behöver fånga dagen. Carpe Diem. Frasen är ett epikuriskt (vikten av sinneslugn) talesätt som uppmanar till att måttfullt njuta av nuet.

Vi har lätt att försöka fånga allt annat men missa själva nuet. Missa det som finns närmast. Som att allting vi inte har verkar klart bättre än det vi redan har. Så blir det ett jagande efter saker och upplevelser.

Vi behöver leva här och nu. Och inte bara i morgondagen. Vi missar så mycket annars.

”Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.”
‭‭Matteusevangeliet‬ ‭6:34‬ ‭SFB15‬‬

Lite skämtsamt skulle man säga att varje dag har nog av sina bekymmer. Men det ligger något i det. Att leva här och nu och låta morgondagen var där den är.

Vill inte påstå att det är lätt. Men jag tror att det finns en väg att gå. Det är att lägga allt i Guds händer. På ett förunderligt sätt känns det som att man är i goda händer. Man får vila. Märker att nuet blir lättare att leva.

Så fånga dagen. Lägg morgondagens bekymmer i Guds händer. Lev nu.

Herre, hjälp oss att leva i det ’nuet’ vi får

Tänk vad lätt det är att alltid blicka framåt. Att alltid ha något på gång. Det är som att vi aldrig riktigt är nöjda med det vi just nu har. Inte riktigt tillfreds med det vi möter här och nu. För vi tror att det finns något som är bättre. Som vi riskerar att missa eller rent av redan missat.

Inte så att vår Herre missunnar oss att minnas. Inte heller att se framåt. Men nuet är desto viktigare för honom. Bibeln säger ”närma er Gud så ska han närma sig er”.

Alltså inte en hälsning om att jag har varit så mycket med sig så nu räcker det. Eller du får allt vänta så möts vi längre fram. Nej, här och nu vill han vara med oss. I nuet.

Det är så gott att det ’nu’ vi fått så finns det en välsignelse i. Där och då, här och nu, är det ett unikt moment givet av Gud. Har aldrig funnits kommer heller inte tillbaka. Så speciellt men så flyktigt om man inte tar till vara det. Att fånga det så att det blir till något beständigt som kommer berika, inte bara i nuet , in i kommande tider, kommande ’nu’.

Se ditt ’nu’. Låt inte ditt tunga historiska bagage förblinda sig. Låt inte din oro för morgondagen hindra dig att njuta av hans närhet i ’nuet’.

”Gårdagen är förbi, morgondagen vet vi ingenting om. Men idag hjälper herren ”

Var tacksam för segrar som du gjort idag. Låt dom inte solkas ner av misslyckande och oro.

Ett talessätt säger: ”man gapar efter mycket men mister hela stycket”. Något åt det hållet är det när vi spanar efter det ”stora” men missar det vi har precis här och nu.

Jag tror att Gud vill påminna oss att upptäcka storheten i nuet och inte bara leva i visionen ”där borta”. Jag möter så ofta frågan om hur jag ser på framtiden och vad vi behöver göra för att möta den på bästa sätt. Mycket mer än hur nuet är – hur det är och fungerar just nu.

Så – upptäck ditt ’nu’. Fånga det. För kanske innehåller det just det du behöver för just det du möter. Du behöver inte hoppa över ån eller hoppa över gärdsgården för att få det bättre. Du har det där du är. I ditt ”nu”.

Visdomsord från en vän

Nuet är bättre att vara i än framtiden. Den vet vi ändå ingenting om

Har du tänkt på det någon gång?

Orden kommer från en vän som jag chattade lite med.

Nuet är bättre att vara i än framtiden. Den vet vi ändå ingenting om

Kanske är det en bra grundhållning i livet. Visst är det bra att planera. Drömma likaså.

Kanske vi är mer i framtiden än i nuet ibland. Det gör oss på ett sätt frånvarande i nuet.

Nuet kan vi påverka. Framtiden blir som den blir. Men, kanske du tänker , den kan vi väl i högsta grad påverka….. Visst, på ett sätt har du rätt. Men vi kan planera. Tro att det blir så. Men vi har inget löfte om morgondagen. Inget löfte att det till 100% blir som vi tänkt. Så framtiden har vi inte full koll på.

Nuet, däremot, kan vi påverka. Det lever vi i. Ta till vara på nuet.

Tänk vad framtiden kan uppta vår fokus. Den kan skapa mycket oro. Den kan uttömma vår energi. Tänk om vi kan låta framtiden får bära sina egna bekymmer och framgångar. Bara slappna av i nuet och leva där. Välj nuet. Lev i det. Då blir det som bäst.

Från evighet till evighet

Julens budskap är att Jesus föds till vår jord som världens frälsare. Ändå kan vi läsa att han är från evighet till evighet. Ett nu som har ett evighetsperspektiv.

På något sätt hamnar också vi i det perspektivet. Vi är från evighet och går mot evighet. Det är så lätt att vi trångsynt ser oss bara i ett ”nu” i ett tidsperspektiv på omkring 85 år.

Vårt ursprung har vi i Gud. Eller som visan säger: ”mamma, var fanns jag innan jag kom in i din mage? Lille Ole, du fanns i Guds tanke”. Där började det. Före det vi kan kalla för vår födelse.

Vår utgång är också av evighet. Vi är ämnade för en evighet. Bibeln kallar oss till himlens evighet, tillsammans med Gud själv. Så är cirkeln sluten. Vi kommer från Gud och återvänder till Gud.

Det är i det perspektivet vi hör hemma.

Man kan utrycka det som att hitta hem. Du vet uttrycket ”borta bra men hemma bäst”. Det är nog ett av dom bästa sätten att utrycka vad tron och evighetsperspektivet är.

Julens sammanfattning är att han vill ge oss ett vingslag från vårt ursprung. Att vi ska få lyfta vår blick längre fram bortom horisonten. Att mötet med världens frälsare sätt oss in i vårt rätta perspektiv och historia. Vi är ämnade för gemenskap med Gud.

Jesus är huds gåva till oss. Vi får tacksamt ta emot den och säga vårt ja till honom.

God fortsättning på julen.