Etikett: öppna

Publicerat den

Öppna dörrar

När man vill förändring i livet eller i en organisation som en kyrka till exempel så ber man ofta om att Gud ska öppna ett dörrar för oss. Vi vill ju göra det vi uppfattar är Guds vilja.

Att då få gå in i ”öppna dörrar” som Gud har öppnat åt oss är ju så gott.

Vad jag tycker är problematiskt det är när man ser ’öppna dörrar’ men vi bedömer dom så olika. Somliga ser nog inte det andra ser. Somliga ser omöjlighet i den möjlighet andra ser möjlighet i.

Så står man där med en utmaning som en ser som vägen vidare medan en annan ser det som en stängd dörr.

Det är rätt så frustrerande. Så frågan kommer till mig….

Hur kan vi få en gemensam bild på en möjlighet som Gud gett oss?

Vad jag söker egentligen är hur får vi en samsyn på nästa steg? För visst måste vishet finnas med i beslutet. Men det är ju också en fråga om att se samma sak när vi ser på samma sak

Vi gör ju bedömningen utifrån vårt eget perspektiv. Inte alls konstigt. Utifrån våra egna parametrar. Egen erfarenhet osv.

Men när vi talar om ett andligt beslut behöver vi se det , så långt det är möjligt , utifrån Guds perspektiv. Hur hamnar vi där tillsammans tänker jag?

Dörren öppnas till en ny värld. Nya steg. Nya satsningar. Dörren kan föra oss in i något mer fruktbart. Ut från en öken in i härlighet, typ.

Men om vi inte anar samma bild av det som kommer på andra sidan kan vi få svårt att få in genom samma dörr. Därför behöver vi söka samma tilltal från Gud. Inte det jag själv först och främst vill höra

Det ser jag som den stora utmaningen. För om vi går in i dörr som Gud öppnat behöver vi inte oroa oss över att vi går in i något ensamma. Då följer han med oss på den resan. Så stor är den Gud jag tror på.

Publicerat den

”Du behöver inte öppna dörren förrän han knackar på”

Ser trailern för en svensk serie. Man talar om döden. Har inte sett filmen. Men som jag förstår det så verkar personer redan gett upp. För döden är på väg. Det är då repliken kommer:

Du behöver inte öppna dörren förrän han knackar på

Vi kan ta ut orons resultatet innan den öns har knackat på. Repliken är så träffande. Vi kan verkligen ibland ta ut allt elände innan det ens kommit.

Ibland öppnar vi dörren innan eländet dyker upp. Vi liksom tar för givet att den ska komma. Man säger att det mesta av allt vi oroar oss för att det ska ske sker aldrig. Ändå oroar vi oss. Lever som det redan skett fast det inte gjort det. Och kommer aldrig ske. Det är som att öppna dörren innan det har knackat på.

Det är att hitta balansen i det vi bekymrar oss för. Att inte ge dom större plats än dom förtjänar.

Så du behöver inte öppna för det du oroar dig förrän det knackar på. Annars ställer du ju dörren öppen för det för att bara går rakt in. Som om du välkomnar det. Så var rädd om dig. Stäng dörren istället. Låt dörren vara stängd för det du oroar dig för.

Publicerat den

Med solen kommer vi fram

Med solen kommer vi fram. Under vintern så blir vi mer inne än ute. Men i takt med att solen är uppe mer och mer så kommer vi ut ur vårt ide.

Inte minst ser man det på strandpromenaden. Den fylls av fler och fler. Folk går, springer och cyklar. Det blir lite trångt. Men ”alla” verkar längta ut. Ut till friheten. Lättare klädd. Man lapar sol. Kroppen längtar efter rörelse.

I sitt djup kanske det är en längtan till frihet. Komma ur vinterkläderna. Kylan har stängt in oss.

Frihet. Jag tror vi längtar efter just frihet. Somliga blandar ihop det med oberoende. Men det tror jag är en helt annan sak. Frihet är inte i första hand att inte behöva någon annan. Jag tror att vi är skapta för gemenskap.

Frihet är att leva i frihet. Att ands frisk luft. Tänka fritt. Få ha sina egna åsikter. Att kunna gå ut när man vill.

Känslor kan ”låsa in” friheten. Likaså omständigheter man inte kan rå över. Situationer man behöver ta makten över. Men det är ju lättare sagt än gjort. Att ”ta sig i kragen” är inte det lättaste greppet att ta men ack så viktigt.

När man slår upp synonymer för frihet hittar man ord som otvungenhet, frigjordhet, obundenhet, befrielse. Dom orden beskriver rätt bra vad frihet är.

Frihet är också att vara den man är. Att få vara det. Ingen annan ska bestämma över det. Tyvärr är det allt för vanligt att vi sätter etiketter på varandra. Vi uttalar saker över varandra som inte stämmer med verkligheten. Risken är att man till slut tror att man är så. I uppväxten kan det vara förödande. Vi behöver vara försiktiga med vilka stämplar vi sätter på varandra. Ge istället friheten.

Vi behöver få blomma ut liksom blomma öppnar sig för solens strålar. ”Lås inte in” någon i ett fack. Ge frihet istället.

Publicerat den

Att ta bort dörren…

Alltså jag vill inte hjälpa ikea med sin reklam. Det klarar dom bäst själva. Men deras reklam att ta bort hindret till gemenskap är ju kanon. Vad deras syfte med den struntar jag i. 

Det ligger i samma anda som Fredriks uppmaning att öppna våra hjärtan.  

Tänk vad vi stänger dörrar. För varandra. För människor. För utveckling. 

Men vi kan ändra på det och bildligt talat ta bort dörrarna helt enkelt. Då kan vi inte falla i det tråkiga att stänga. 

Låt oss vara ett öppnande folk. Ett folk som inte lever bakom dörrar med titthål mot omvärlden.  Ett öppet folk. 

Jag tror att en större samling av människor, både i kyrka och förening, kan vara den mest ensamma platsen som finns. Har sagt det förut och säger det igen. Tänk att man kan sitta i en stor samling, heja lite grann men samtidigt känna sig oerhört ensam. Vi har så svårt att öppna våra livsdörrar för varandra. 

Vi får göra som ikea uppmanar oss till. Ta bort dörren som hindrar gemenskapen så får vi se vad som händer. Ställ den bara inte på glänt och verka inbjudande och sen stänga den. Det sårar så mycket. Nej öppna den på vid gavel. Eller varför inte lyfta av den helt enkelt.