Vad sjukt det blir….

I augusti tar man personer som till synes (bäst att skriva så verkar ju fallet vara) verkade förbereda och på väg att utföra ett rån. Bevisen räckte inte. 

Nu händer samma sak skriver Expressen. Ännu en gång ser det verkligen ut att ett rån ska utföras. Även denna gång släppa msn fri. Samma personer till råga på allt. 

Så här utifrån sett verkar det märkligt. 

Frågan blir ju självklar: ”Vad ska till för att gripas?” Alla sakerna finns på plats för ett rån och polisen gör ett fantastiskt bra jobb och avslöjar det. Det borde väl räcka. Noap. Inte i Norrköping. Inte då. 

Hur sjukt kan det bli. Kan inte vara lätt att vara polis efter detta. Att vara rånare verkar vara desto lättare. 

Tredje gången gillt? Säkert. Nästa gång lyckas dom råna och polisen väljer nog att avstå ta dom…… I alla fall innan rånet är utfört. För vem vågar ta dom innan. Det tragiska är ju att bankpersonalen utsätta för onödig rädsla. 

Vilken start på semestern….

 I lördags lämnade jag jobbet klockan 16:30 typ. Det var med en särskild skön känsla. Då gick jag på semester. Det är något speciellt att lämna jobbet en sådan dag. Tillropen att medarbetarna önskar en trevlig och skön semester känns på något sätt speciellt. 

Det är också speciellt att lämna jobbet och veta att nu börjar processen att lämna jobbet även i tänket. Det är ju som många vet inte alltid det lättaste. Men ack så viktigt att det sker så snart som möjligt. Ju snabbare kan den avkopplande semestern ta vid. 

I lördags åket jag och grabben, som bott hemma under fyra veckor , ut och åt en bit mat ihop. Han skulle ju åka hem till sug under söndagen. Vi äter gott och det känns rätt avkopplande. Faktiskt redan på väg in i sommarsemesterlivet. 

Så väcks jag av att telefonen ringer. Sitter i fåtöljen och drömt mig bort lite. Det är jobbmobilen. Typiskt. Securitas ringer. Inbrott i butiken. På bråkdelen av en sekund vaknar jobbtänkwt igång och strax sitter jag i bilen på väg till jobbet.

Detta tillhör också livet att jobba i en butik, en Erikshjälpensbutik. Jag har skrivit det förut. Skriver det igen. Att bryta sig in på ett ställe som arbetar med bistånd är ju mer än dubbelfel. Det är ju att slå undan fötterna på sen som redan ligger. Men det tänker ju inte en tjuv. Det fara ju jag med. Varje snattare vi har tagit har jag sagt samma sak till. Du stjäl inte från mig utan från barnen vi vill hjälpa. Inte bryr dom sig om det. Men ändå….

Så det blev en liten annorlunda start på semestern. Poliser med polishund. Väktare på plats. In och kolla vad som hade hänt. Tack och lov, ingen större skada. Att gå in i våra butiker för att hitta pengar är lönlöst. Finns ju inga att hämta. Att ta saker från oss leder heller inte till några större pengar för tjuven på sin marknad. Så det är så onödigt att gå in och tro sig hitta något som dom behöver. 

Får hoppas att semestern inte innehåller mer av detta slag…..

Det var detta jag har litat på..

Som du nog vet har jag skrivit om att jag försöker ge en slant till tiggarna jag möter. Visst har många sagt mig att det finns ligor som utnyttjar dessa människor. Men jag har valt att lita till att polis och myndigheter kommer att ha koll på det.

För några dagar sedan läste jag ”Tiggarbossen fick fängelse
Det blir fängelse i ett år och därefter utvisning ur landet för den rumänske man som krävde betalt av landsmän som kom till Kalmar för att tigga.”
(http://www.ostrasmaland.se/kalmar/dom-mot-tiggarbossen/) En man har blivit fälld för att ha utnyttjat tiggare. Mot sitt nekande visserligen. Men man anser att han har i flera länder gjort samma brott.

Det är naturligtvis ingen skadeglädje över att någon åkt fast. Men på något sätt blir jag tacksam att det fungerar. Jag bestämde mig för att lita på det. Det fungerar. Hoppas att verkligen att det sprider sig.

När jag läste om kommunalrådets i Katrineholm kallsinniga hållning till tiggare blev jag så besviken. Tänk om han istället satsade resurser på att ge polis och andra lämpliga att genomskåda utnyttjandet. Tänk om både stat och kommun tillsammans gjorde en handlingsplan som arbetade på flera fronter. Att man sökte upp länder som ha människor i vårt land som tiggare. Att man när dom väl är på plats här undersöker om det finns brottslighet bakom dessa människor. Att man ger dessa människor det stöd dom behöver som tex härbärge.

Gör vad du kan så gör jag det. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Lita på att polisen kan ha koll på om det ligger brott bakom. Uppenbarligen fungerar det.