Den inkonsekventa politiken….

Våra politiker är ett släkte man ibland förundras över.

Ena stunden uppmanas vi att ha en levande landsbygd. ”Bosätt dig där.”

Sen gör dom det mer eller mindre omöjligt att bo där….

Nu straffas landsbygdsfolket återigen. Eftersom busstrafiken till och från staden är så dålig så blir det så märkligt. Drivmedelpriset bara stiger. Avdragen blir mindre. Så är kräftgången ett faktum. Huset man bor i blir mindre attraktivt = svårtsålt och tappar värde. Det blir så dyrt att ta sig till jobbet.

Att vi behöver tänka på miljön är jag helt klar över. Men den blir inte bättre med högre bensinskatter. Den blir bättre av att man tar fram bättre och renare motorer som drar mindre bränsle. Tills det är ett faktum får man hjälpa dom som väljer att jobba för ett öppet landskap och en levande landsbygd.

För den som inte har råd med en elbil och där bussar inte är lösningen kommer ändå att bli tvungen att använda bilen.

Det leder till att vi får prioritera bilkostnaden. Köpa färre andra saker. Det skapar mindre tillväxt i sin tur. Jobb försvinner.

Miljöfrågan är politiskt korrekt. Att värna bilen är politiskt inkorrekt. Men varför ska vi ha det så svårt att hålla oss ”mitt på vägen”?

Nej, den politiska världen behöver se på helhetsbilden.

Ps En märklig skatt är när man köper ny bil. Man straffas för att man köper nytt och bättre och mer ”miljö-vänligare”. Det verkar vara bättre att vi har kvar dom äldre bilarna som släpper ut mer avgaser. Ds

Jag är så fascinerad av …

Dessa finns inte i alla länder på jorden. I somliga länder är dom ett fåtal. Andra länder desto fler. Jag är så fascinerad av dom alla.

Har sagt det förut. Säger det igen.

Alla dessa frivilliga är hjältar.

Dom är många. Somliga sover över på natthärbärge för uteliggare. Andra hjälper till på sjukhus för att hjälpa folk till rätt plats. Andra ger av sin tid för att hjälpa nyanlända att lära sig språk och kultur. Andra tar hand om gåvor som säljs. Andra tar tid att lyssna till en persons situation i samtalsstöd. Andra engagerar sig i en idrottsförening. Någon är kamratstödjare. En grupp engagerar sig i besöksgrupp för att uppmuntra äldre personer som är ensamma. Läxhjälp. Andra är polisvolontär. Eller är matchvärd. Listan kan göras oändligt lång.

Det gemensamma för dom alla är att man vill ge av sin tid att göra skillnad för någon eller många.

Jag är så imponerad av alla dessa hjältar. Förlåt att jag säger det igen. Men dom är hjältar. Och dom kräver inget igen. Bara att få uppleva glädjen att få hjälpa till.

Det jag skulle vilja önska är att samhället (läs det politiska systemet ) skulle uppmärksamma det mer. För vad skulle kommun och stat göra utan alla dessa hjältar? Det skulle bli så mycket svårare.

Dagens ros går till alla dessa hjältar