Påskveckan – påskafton – reflektionens dag

Påskafton – i bibelns berättelse om påsken verkar denna dag vara ett vacuum. Alltså det finns inget sm händer denna dag. Att det sker mycket kan vi ana. Jesus är inte overksam. I dödsriket vinner han en stor seger.

Men jag har tänkt mig denna dag som en dag av reflektion. En dag att fundera på vad var det som hände fram till nu? Jag tror att det är viktigt att stanna upp och fundera.

För lärjungarna måste det ha varit en kamp. Deras mästare var död – vad skulle det bli av dom nu? Blev detta ett fiasko? Vad ska skulle hända nu när Jesus var död? Jag tror att deras oro var kraftig. Och kanske kan vi känna igenom oss i deras kamp. När vår tro sätts på prov.

Vad innebär allt det Jesus gick igenom? Hur påverkar det ditt liv? Hur förhåller du dig till det?

Vi kan se att lärjungarna var så rädda att de låste in sig i det rum de kände sig hemma i. Kanske i rädsla för andra människor. Kanske i rädsla inför sina egna känslor i allt detta. Ibland kan vi också bildligt talat låsa in oss i det vi kämpar i. I våra känslor som skrämmer oss. Men det bästa vi kan göra är att öppna dörren och låta Gud beröra oss i vår kamp. Gå inte ensam i din kamp. Sök stöd och hjälp hos någon.

Mitt i kampen hos lärjungarna var dom omedvetna om att denna dag var passagen till seger. Dom borde veta. Jesus hade förutsagt sin uppståndelse. Men mitt i sorgen verkar de ha glömt bort det.

Påskafton är inte passagen till nederlag. Det är passagen till seger. Det är en väsentlig skillnad. Bibeln säger att det finns en väg genom det svåra:

‘ Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut. ‘ Första Korintierbrevet 10:13

Kärnbibeln har en bredare beskrivning:

‘Ingen frestelse (prövning, påfrestning) har drabbat (gripit, fångat) er utom de vanliga mänskliga. Och Gud är trofast – han ska inte tillåta att ni frestas (prövas) över er förmåga (mer än ni mäktar med/orkar/klarar av) , utan [samtidigt] med frestelsen (tillsammans med prövningen) kommer han också att bereda utvägen [den som ges åt er] för att kunna (så att ni orkar) härda ut. 1 Korintierbrevet 10:13

Liksom Jesus fick vägen igenom sin prövning får du en väg igenom det du möter. Vila i det. Påskafton visar på det. Det är passagen till seger.

Reflektion – man behöver samla ihop det

Så har tre veckor semester passerat. Tja, knappast bara passerat. Så mycket intryck så här långt att det behövs en dag som igår. En återhämtning och reflektionsdag. Och lite ”sova igen” efter att ha flugit hem på natten. 

Så här långt har veckorna tillbaka varit fyllda med många intryck. Min son har gift sig. Två veckor på Öland och nu kommit hem från Island. Ett land jag aldrig besökt. Ett land som är så unikt att jag undrar vad jag varit med. 
Intryck måste på något sätt bearbetas och reflekteras över. Först då kan det göra bestående intryck och avtryck inom oss. 

Att då avsluta veckan med en stund vid solnedgången vid vätterstranden är inte så dumt. 

Ska reflektera lite framöver över min resa  till Island.  Lite bilder och tankar om vad jag varit med om. 

Island är ett märkligt land. Samtidigt är det både enkelt och svårt att leva där. Man liksom går och väntar på kaos på ett sätt. Bara det blir en djupare reflektion värd att fundera på. 

När Maria får budskapet om Jesus står det att hon gömde och begrundade det hon hört. Jag tror vi behöver ta mer tid till att begrunda det vi möter och går igenom. Förstå då kan det få bearbeta oss till något bra. Det är lätt att rusa från sevärdighet till sevärdighet. Till upplevelse till upplevelse. Så missar vi djupen i varje händelse vi möter. 

Känner jag mig själv rätt kommer sista delen på semestern fyllas av mer upptäcktsfärder än timmar på badplatser. Att ligga still i solen är inte direkt min grej.