
Ibland kan vi känna inom oss när något särskilt händer eller är i görningen. Det liksom är något inom oss som vill säga något men vi förstår inte riktigt vad det är. Så försöker vi tolka dessa känslor.
Strax efter Jesu död går två personer mot Emmaus. Som benämns oftast som ”emmausvandrarna”. Dom är rätt bedrövade över vad som skett i Jerusalem, det som hade hänt med Jesus. Dom var kört berörda över det.
När dom går där slår en man följe med dom. Dom börjar samtala. Och samtalet kretsar om det som hänt Jerusalem. Det går djupare in i historien om vad som hänt. Mannen tar med dom i Moseböckerna och berättar om orsak och verkan på något förunderligt sätt. När dom sen hamnar i värdshuset och ska äta tillsammans försvinner denne man ut deras närvaro. Hur märkligt som helst. Men deras reflektion blev:
”De sade till varandra: ”Blev vi inte rörda ända in i hjärtat (brann inte våra hjärtan inom oss) när han talade med oss på vägen och öppnade (förklarade meningen i) Skrifterna för oss?”” Lukas 24:32 SKB
Jag tänker mig att precis så här kan det upplevas när Gud gör sig synlig för oss men vi förstår det inte till en början. Vi kan känna inom oss att något är i görningen. Det liksom är något inom oss som vill säga något men vi förstår inte riktigt vad det är. Så försöker vi tolka dessa känslor. Men det är inte så enkelt.
Om vi är medvetna om detta så skulle det kunna innebära att vi skulle kunna vara med uppmärksam och förstående nästa gång han kommer. Eller hur?
Ibland tror jag att vi förväntar oss att Gud ska komma utifrån oss. Alltså komma till oss på något sätt. Kanske genom någon person som ett redskap för Gud. Men kan det varande att Gud kommer mer inifrån ? Att likt Emmausvandrarna uppleva att dom blev rörda ända in i hjärtat? Jag tänker att så kan det vara dom flesta gånger. Att Gud kommer inifrån oss. Inte för att vi är Gud. Men i Predikaren står det att Gud har lagt evigheten i vårt inre.
När Gud kommer oss nära blir vi rörda ända in i hjärtat. Det är en fantastisk upplevelse som gör att himlen landar inom oss. Det är det enorma med den kristna tron. För den är verklig och vi kan förnimma detta påtagligt inom oss. Så kanske är vi något av emmausvandrare vi med……
Idag ber vi för riksdagsman Gustaf Lantz (S)

