Etikett: samtal

Publicerat den

Det lågmälda samtalet under en promenad

Går där med en god vän och samtalar. Lågmält. Samtalet rör sig om många olika saker. Men det får flöda vart efter tankarna styr samtalet.

Tänkt på det den sista tiden hur sådana här promenader betyder mycket. Att gå där, i all enkelhet, småprata och dela livet på något sätt.

En del menar att det bästa samtalet mellan två personer sker just genom en promenad. Gående så funkar samtalet bättre. Det blir djupare och mer på riktigt. Jag är böjd att hålla med. Har en god vän som bloggar och han har lyft den tanken. Han bestämde sig för att gå med flera olika personer under ett år. Jag hade den förmånen också. Urban heter han.

Tänker att just så kan relationen till Gud också vara. Det kan vara svårt att få till bönesamtalet hemma. Svårt att få tiden och kanske avskildheten. Att då ta en promenad med Gud är inte så dumt. Att gå och ha ett lågmält samtal med Gud. Om det som ligger överst. Och låta tankarna komma och gå. Att dom får avgöra vad du behöver samtala med honom om.

Jag tänker att där kommer Gud också genom sin ande plantera tankar som han vill dela med dig. Det han vill samtala med dig om. För jag tänker mig att Gud är lika intresserad av det förtroliga samtalet som vi är med honom

Så låt din promenad med Gud vara ett lågmält samtal. Där inga krav ställs upp utan bara en stilla gemenskap. Man måste inte prata. Man kan låta honom viska in i ditt liv. Han blir inte obekväm om du inte säger något. Gud är så bra på att lyssna också. Han är genuint intresserad av det du har på hjärtat.

Det sägs att samtalet sker bäst gående. Testa det med Gud också. Tror mig veta att det verkligen är så

Ps Till dig som följer min blogg via Facebook. Förr kunde man länka direkt till Facebook från bloggen. Det hindrar FB numera. Så därför får jag länka manuellt när jag får tid. Men du kan följa min blogg via www.pedherskoog.com om du vill. Så missar du inte mina uppdateringar även om inte fb visat det. Skriver typ varje dag 😊🙈. Lägger upp dom kl 6. Håll till godo om du vill. Under sommaren blir det kanske inte så tidigt via Facebook som vanligt. Ds

Publicerat den

Att vara lyssnande….

Åh vad jag älskar det goda djupa samtalet. Du vet det som, å ena sidan kan vara djuplodande, men som också kan ha en touch av lite humor.

Du vet samtalet som också är ett lyssnande av den andre. Lyssnande för att höra. För att lära. Lyssnande bara för att just lyssna.

Kanske är det en bristvara i dessa tider. Har vi tid för det? Vill vi lyssna på lärdomar från förr? Eller är vi mest intresserade av att bara skapa nytt? Eller kanske älskar vi mest av allt att höra vår egen röst.

Jag tror att det finns en vishet i att låta det nya vi vill vara berört av äldre visdom och erfarenhet. Där vi vis av historien lever i nuet för att forma framtiden i ljuset av dom utmaningar den möter.

Barnets trotsiga ”kan själv” kan vi skratta lite åt. Men sanningen är väl, lite för ofta, att vi som vuxna inte lämnat det stadiet.

Det goda samtalet mellan generationer har något som berikar alla. Vishet, hunger, förståelse för just sin tid och generation, slutsater och välsignelse. Vi har så mycket att ge varandra.

Det finns ett annat lyssnande som också är viktigt. Det är att lyssna till vad Gud har att säga till oss. Ibland en viskning som kräver vårt fulle fokus. Ibland genom någon annan. Ibland ett rop i vårt innersta. Detta lyssnande kan vara avgörande för vår framtid men även i nuet. Våga lyssna till det. Så min utmaning till dig och mig idag är:

Vad säger Gud till oss idag?

Publicerat den

En formel som funkar…

Vi har rätt många formler vi använder i vardagen. Hur ofta räknar vi inte ut det ena och det andra. Det kan vara att göra om ett recept från 4 till 2 portioner. Det kan vara att förvandla en måttenhet till en annan. Det kan vara att räkna ut försäljningsstatistik. Förvandla till procent. Osv osv.

En kompis beskrev läget på jobbet. Det var ett språk som inte var så uppmuntrande och så negativt. Jag svarade då ”Man skulle ha en formel för att ändra på de”.

När jag sagt det kom jag ju på att vi har ju en sådan formel. Så formulerade jag en enkel bön till Gud om en förändring. En stund senare frågade hur det gick. Då kom svaret: ”Faktiskt, nått ha hänt…..”

Det finns en formel som fungerar. I andliga termer kallas det för bön. Vilket det också är. Att be till Gud.

Kanske en väg som vi allt för ofta glömmer bort. Men kan man använda det överallt till allting. Ja, tydligen kan man det.

Vi är så försiktiga. Vi ska stå ut med det mesta. ”Inte ska jag störa Gud med ni a trivialiteter.” Men det är just det vi får göra. Det minsta lilla och det allra största.

Vi kan ta det i ett enkelt stilla samtal med Gud. Har du en uppfattning att det måste ske på en viss plats på ett visst sätt har du missförstått hela saken. Det kan ske överallt, som vid en liten tjärn i Dumme Mosse som i kyrkan eller hemma i köket. Till och med i din ensamhet på toaletten. Ingenstans är en fel plats. Alla plaster på denna jorden är rätt plats för ett sådant samtal. Ensam eller tillsammans med någon.

Det enda skillnaden mellan en räkneformel och bönens formel är att bönens formel har ett liv och är inte statiskt. Det handlar om ett liv. Bibeln säger att den som närmar sig Gud behöver tro att han finns och kan svara.

”……för den som kommer till Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom.” Hebreerbrevet‬ ‭11:6‬ ‭

Där har du nyckeln. Men du måste inte ha en tro som kan flytta berg. Bibeln är så ödmjukt förstående för den kamp vi ibland kan ha. Att den tro vi ibland kan ‘prestera’ är så litet som ett ‘senapskorn’ så räcker den. Nyckeln ligger att du formar den formel som heter bön. Ett enkelt litet samtal som till vilken vän som helst.

Och du , faktiskt så händer det något!

Gud välsigne din dag.

Publicerat den

Samtalet

Idag är det medarbetarsamtal som står på agendan. Samtalet som på något sätt summerar och tittar framåt i samma andetag på något sätt. 

Samtalet som har två tydliga mål där ett kanske mer dominerar än det andra. Dela med sig och lyssna. 

Skulle tro att båda parter lyssnar mycket. Vilket är så viktigt. Att lyssna aktivt. Att få ge utryck men också möta en respons. 

Tänk vad viktigt samtalet är. Man lär sig så mycket av att samtala med en annan person. Det svåra i ett samtal är nog att backa lite så att man inte sätter sig själv i centrum på den andres  bekostnad. 

Härom kvällen satt jag i en Volontärsträff. Berättade intensivt om Erik, vår grundare. Helt plötsligt blir jag avbruten av en besökare som säger: ”Du är rätt pratglad du!”😂😂 Och visst är jag det. Och för oss pratglada är det stor risk att vi har svårt att få stopp på oss så att vi inte lyssnar tillräckligt. 

Innan man dömer ut någon behöver vi först lyssna på vår medvandrare. Då kan vi få en bättre förståelse. Vi kanske rent av inser att vederbörande är minst lika människa som vi själva. Med troligen brister som vi har. Det stämmer till en större ödmjukhet. Lyssna och känn. Kanske kan det hjälpa dig att inte döma i i förväg. 

Måste säga att lyssnandet lär mig så mycket på jobbet. Man har så mycket av erfarenheter. Bara hoppas att jag också kan tillföra något. Kanske har du någon i din närhet som är värd att lyssna till. Som kan tillföra dig något som du kan behöva kunna.  

Och du, det är inte så farligt att lyssna till någon som inte har samma åsikt som oss. 

Nu ska jag bara få gehör för att vi bör ha lakritsglass i vårt sortiment. Och då menar jag laaaakrits. Inte lackrits. 😁

Publicerat den

Om man kunde berätta om allt man har inom sig….

Tänk om man kunde berätta om allt man har inom sig? Om allt som rör sig i sina tankar. 

Det mest troliga är att man inte kan det. För vem kan klara att sen bära det och inte föra vidare det? Risken är alldeles för stor att det som skulle stanna där just förs vidare. 

Det är ju många tankar och fuderingar som aldrig växer till till en verklighet. Dom tankarna bör ju få vila stilla. 

Ibland skulle det vara skönt att bara få ropa ut det som rör sig inom en. På vinst och förlust. 

Allt för ofta händer det att det man sagt i förtrolighet saluförs. Först till en som sen i sin tur….. Osv. Bara det när man hör sig själv säga ”det här borde jag inte säga, det här får jag egentligen inte…” borde ge en tydlig signal att vara tyst. Hur ska ett sådant förtroende byggas upp igen?

När det närmar sig vårt innersta är vi rätt så sårbara. Både män och kvinnor. Tänk vad viktig det är att när vi får förtroendet att någon vill öppna sina innersta tankar hos oss gör det med stor respekt och integritet. Tänk så fel det kan bli annars. 

Vi behöver vara rädda om det intima samtalet som kan rädda och förändra en hel livssituation. Är vi lyssnaren kan vi bidra eller förstöra. Ett lyckat samtal kan göra skillnad. 

Hos vem finner man förtroende till samtalet? Hos vem kan man känna sig trygg? Visst finns dom!! 

”Om man kunde …… ” 

Jag har varit rätt dålig på att just lätta trycket genom samtalet. Kanske typiskt manligt. Men också försiktigheten i att söka sig till rätt person. När jag väl ha gjort det har det alltid varit en lättnad som haft betydelse för mig. 

”Om man kunde….” Ja det kan man.