Fäst blicken på Jesus

”Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron.”
‭‭Hebreerbrevet‬ ‭12‬:‭2‬ ‭SFB15‬‬

Jag tänker att det finns väg i den tiden vi lever i som blir mer och mer viktigt. Det är att ha blicken fäst på Jesus. Bibeln säger att han är trons upphovsman och fullkomnare. Genom att vi fäster vår blick på honom blir det då vår rätta utgångsläge.

Hur många gånger sätts inte vår tro på prov? Då behöver vi påminna oss om var vår tro och tillit vilar mot. Det kommer stärka vår tillit och vår tro.

Jesus är också trons fullkomnare. Det innebär att i honom får allt sitt ja och amen. Alltså han har makt att fullborda sina löften.

Jesus är vårt hopp. Det är honom vi kan lite på. Vi kan förlita oss på att han står för sitt ord.

Genom allt som sker behöver vi en fast grund att stå på. Därför behöver vi fästa vår blick på honom. Mer än någonsin. Tider kommer då du kommer behöva veta varifrån din hjälp kommer. Det kommer tider av oro då du behöver veta vem som är din frid. När du behöver ledning i livet behöver du veta vem du först och främst behöver vända dig till.

Jag tror att Gud pockar på vår uppmärksamhet. Att Jesus drar vår blick till sig. Det är en tid då vi behöver välja väg. Vem vill vi fästa vår tillit till? Vem vill vi ha som förebild? Det är en utmanande tid som behöver rätt fokus. Jag menar inte att rätt teologi inte är viktigt men jag menar att Jesus är det allra viktigaste. Som det står, ” sök först Guds rike och hans rättfärdighet så….” Först Jesus är rätt ordning.

Så i alla livets skeenden, jobb fritid sömn ja allt, så behöver vi fästa blicken på Jesus.

Nunnans bön

Förra sommaren besökte jag Åbergs museum. Lasse Åberg är vän en av de ”figurer” som följt mig genom livet. Ja, eller mer jag som följt honom ju. Han vet nog inte ens att jag finns till. Jag, en av alla dom barn som såg honom i Trazan och Banarne, som Stig Helmner, i sällskapsresan mm mm.

Han liksom jag har kommit upp i en mognare ålder nu. Men han är lika intressant att lyssna och se till som då. Vara på ett annat sätt. Blev påmind om det när han sommarpratade. Den bön han citerade har jag mött vid olika tillfällen. Han påminde om det igen. Den har en hållning till livet och sig själv som är nyttiga att lyssna in. En bön om att åldras och hur vi vill möta åldrandet. Ibland ber jag något liknande. Ber att Gud ska hjälpa mig att bevaras i tacksamhet. Att inte bli så självcentrerad. Bönen han citerar kanske kan hjälpa oss att få rätt förhållning till livet när vi åldras. Du som är ung tänker mig inte alls åt detta håll , ännu. Men jag vill försöka vara ett gott föredöme för dig. Men ändå….. kanske kan vi be denna bön ändå tillsammans denna söndag. För det vi alla har gemensamt är att för varje dag som går blir vi något äldre. Så be gärna med mig om du vill (och vågar…😉)


🙏🙏🙏🙏

”Herre, Du vet bättre än jag själv att jag håller på att åldras, och att jag en dag ska vara gammal.

Avhåll mig från den fatala tron, att jag måste yttra mig i alla ämnen och vid alla tillfällen. Befria mig från begäret att jag skall ordna upp alla människors angelägenheter.

Gör mig tankfull men inte dyster, hjälpsam men inte beskäftig.

Hjälp mig att inte repetera ändlösa detaljer, ge mig vingar som för mig till saken! Försegla mina läppar angående mina krämpor och besvär. De tilltar och det känns alltmer frestande att älta bekymren.

Jag vågar inte be om ett förbättrat minne men jag ber om växande ödmjukhet och mindre tvärsäkerhet när mitt minne inte stämmer med andras. Lär mig den strålande läxan att jag tar fel ibland. Låt mig få bli någorlunda angenäm, jag vill inte vara något helgon, somliga helgon är så svåra att leva med.

Men en sur åldring är något av kronan på djävulens verk.

Ge mig förmågan att se det goda i oförutsedda sammanhang och att se talanger hos människor där man inte väntade sådant.

Och käre Herre, gör mig vänlig, så att jag säger dem vad jag ser. Amen.”

Bön av engelsk 1600-talsnunna i Wells Cathedral

Guds rike är nära

Andra söndagen i advent – kyrkoårets text för denna söndag har temat Guds rike är nära.

Man skulle med all rätt kunna hävda att tiden för att Guds rike ska bryta fram är mycket nära. Allt tyder på det. Men Vincent inte dess tidpunkt. Ska inte veta det heller. Det är lätt att fastna i spekulationer omkring det. Det viktigaste vi har är att ha gjort valet att tillhöra Jesus.

Men denna rubrik för mig in i en annan riktning.

Att Guds rike som gärna ses som en plats någon annanstans är faktiskt nära oss redan här. Bibelns paradox – redan nu men ännu inte. Sådant är Guds rike.

Guds rikes avtryck finns djupt inom dig. Evigheten är lagd i vårt inre skriver Predikaren.

Vi kan uppleva det som att vi är övergivna och ensamma. Men faktum är att vi är mitt i det bästa rike som finns. Du är i ett himmelskt sammanhang.

När Guds rike är nära oss så innebär det också att Gud är nära. Guds rike kan liksom inte existera utan hans närvaro. Där han är är hans rike.

Så låt denna denna dag påminna dig om att Guds rike inte bara är på väg att bryta fram i sin verkliga existens. Guds rike är nära dig – nu – hela tiden – i ditt nu där du just nu lever.

Kan örat bli för fullt av allt lyssnande

Om några dagar inleder jag mitt läsande i Predikaren. En bok som nog tillhör dom som man inte läsare i varje dag. Där finns en vers jag stannat något inför.

”… / … Ögat blir inte mätt av att se, örat blir inte fullt av att höra.” ‭‭Predikaren‬ ‭1‬:‭8‬ ‭SFB15‬‬

Kan ett öra bli fullt av allt lyssnande? Ibland när jag är bland mycket folk och det är mycket surr i luften av allt prat kan jag känna behov av att komma till en tyst plats. Man behöver vila öronen liksom.

Men det handlar inte om att örat är fullt. Men det är bara för mycket.

Ett öra kan inte bli fullt av allt hörande.

Likaså kan inte ögat bli mätt av allt tittande. Och tur är väl det. Vi som tittar på så mycket hela tiden.

Mina tankar går till Guds hörande och seende. Så tacksam att Gud blir aldrig trött på allt surrande från jorden. Han kan urskilja alla röster. Inte minst din röst. Han hör alla böner. Ändå blir hans öron aldrig fulla. Inte heller trötta. Hur många gånger vi än kopierar våra böner. Kanske till dig ch med tjatar dom.

Likaså blir hans ögon aldrig trötta på att se på oss människor. Påminner om den person som älskar en människa. Den kan aldrig se sig mätt på den som den älskar. Sådan är Gud.


Idag ber vi för riksdagsman David Josefsson (M)

Slog följe ….

Kanske har du hört om Emmausvandrarna. Lärjungarna som är på väg gående till Emmaus. Jesus hade just dött. Dom har rätt uppgivna. Så läser vi:

”Och se, två av dem var just den dagen på väg till en by som heter Emmaus och ligger sextio stadier från Jerusalem. Och de gick och samtalade med varandra om allt som hade hänt. När de nu talades vid och överlade, närmade sig Jesus själv och slog följe med dem.” Lukasevangeliet‬ ‭24:13-15‬

Dom insåg inte att det var Jesus som slog följe och vandrade med dom på vägen. Hur än samtalet förlöpte så var han en främling för dom. Det måste ha gått tillsammans rätt länge. Vi förstår att man tillämpar med checkar in på värdshuset och sätter sig till bords. Då , inte förrän då, inser dom att det är Jesus.

Den känslan att inse att man gått tillsammans med Jesus men inte förstått det måste ha varit en speciell upplevelse. Verkligen speciell.


Undrar hur många gånger Jesus har slagit följe med oss utan vi har inte förstått det


Ingen aning hur Jesus upplevde det. Visst, han öppnade deras ögon. Kanske var det meningen att det skulle bli. Eller inte. Kanske blev han tvungen att öppna deras ögon – få dom att förstå – just därför att dom inte insåg vad som hände.

Hur upplevde han det? Att dom inte förstod?

Tänk om det är så att Jesus slagit följe med oss utan att vi förstått det? Tänk vad mycket vi missat då.

Jag vill verkligen inte missa ett sådant tillfälle. Vill du det? Vi behöver varje tillfälle som Jesus slår följe med oss. För han gör ju det för att han vet att det verkligen är bra för oss.

Sen tror jag att han verkligen gillar att hänga med oss. Det liksom hans grej. Det är då det händer. Det ger en sån mersmak.

Vad skulle han prata med dig om i fall ni slog följe med varandra? Vad skulle du prata med honom om? Hur skulle ett sådant samtal vara? Tänk…. så spännande …..

Jag vet en väg som leder …

Fick tips om en video från S:t Clara Kyrka. Låten som sjungs är Jag vet en väg som leder. En gammal psalm som är så vacker. Den fick komma upp på min låtlista. Lyssna till den. Jag tror den har en hälsning till dig idag. Du kan höra den här från S:t Claras Facebooksida. Eller på Instagram som du kan lyssna på här

Den har ett gammalt språkbruk men så aktuell idag. Läs texten och låt den sjunka in:

1. Jag vet en väg som leder
till himlens sköna land.
Väl går den genom mörker
och prövningar ibland,
men till den ljusa staden
den ändå säkert bär.
//: Den vägen Jesus är ://

2. Jag vet en frid som varar
när annat allt förgås.
För guld den kan ej vinnas,
för penningar ej fås.
Den är en dyrbar gåva
från Gud, vår Fader kär.
//: Den friden Jesus är ://

3. Jag vet en kraft som helar
min ande, själ och kropp,
som skänker ro och vila,
ger läkedom och hopp.
Den ger mej mod att leva
i denna mörka värld.
//: Den kraften Jesus är ://

4. Jag vet ett mål så härligt,
som väntar ovan skyn,
och snart den slöjan brister,
som dolt det för min syn.
Med blicken fäst vid Jesus
jag löper framåt här.
//: Det målet himlen är ://

Vi kan vara så vilsna idag. Det kan vara ömsom en mörk vandring. Men det finns en väg igenom det. Den vägen är Jesus.

Vi kan verkligen känna avsaknad av frid inom oss i en tid som denna. Men det finns en frid för dig och mig. Den friden är Jesus.

Både till vår själ och kropp kan vi behöva kraft. Den kraften är Jesus.

Tänk att vi, mitt i vår livsvandring, kan få ha himlen för ögonen. Det ger oss hopp. Det ger oss uthållighet. Med blicken fäst i himlen, som att ha vår själs ankare fäst där, får vi leva ett liv på en fast grund. För vi behöver ett mål för vår vandring. Och det målet är himlen.

Guds gåva till oss är Jesus. Till våra liv. Till vårt sammanhang. Till dig