Städa Sverige

När jag var liten fanns det en kampanj som hette ”Håll Sverige rent”.

Vill minnas att loggan såg ut så här. Det fanns klistermärken. Och i skolan var det ett viktig ämne. På den tiden blev Sverige klart renare.

Nu kommer ”städa Sverige”.

Gemensamt för detta är att barm och ungdomar – idrottsföreningar – plockar upp efter andra.

Hedersvärt. Fantastisk insats. Ger säkert en inkomst till föreningssverige.

Men det är sorgligt. Tänk att det ska behövas. För i grunden handlar det om att någon, läs många, anser sig få slänga skräp i naturen.

Det är alltid någon annan som ska plocka upp efter somliga.

Tänk om alla kunde bestämma sig att lägga sitt skräp på rätt plats.

Vi behöver verkligen städa vårt land. Det finns mycket skräp som behöver bort.

Inte bara skräp i sitt vanliga element. Det finns skräp som är av annat slag. Sådant som vårt land skulle behöva bli av med. Rasism. Fiendskap. Fattigdom. Tiggeri som aldrig skulle behövas om man bara gav bättre förutsättningar. Misstroenden. Ensamhet. Rykten. Baktalande.

Men det handlar aldrig om människor som ska kallas skräp och slängas bort. Det är attityder och sätt att vara som behöver förändras. Det handlar om system som inte fungerar. Jämställdhet.

Om vi bara såg varandra som lika värdefulla, vänner, jämlika, att vi alla har något att tillföra, litade på varandra, tänkte gott om varandra, så vore mycket löst.

Nu är det ju inte så svart som jag verkar beskriva det. Det finns mycket gott i denna värld mellan många människor. Men det är så sorgligt när det smyger sig in sådant skräp som förstör god gemenskap och vänskap.

Men det finns hopp. Om vi bestämmer oss för att hålla Sverige rent så blir det så mycket bättre. Så mycket bättre. Så om alla vi höll rent vid vår egen farstutrappa så skulle mycket vara bättre.

Gammalt skräp

Vårtider brukar vara utrensning. Minns när jag hade huset att det fanns massa gammalt gräs och annat bråte jag eldade upp. Gräsmattan eldades för att få bort det gamla torra gräset.

Rätt skönt att bli av med allt sådant.

Kanske är det en bra bild på livet. Vi kan gå runt och bära på massa ”skräp”. Sådant som tar energi för oss. Sådant som helt enkelt gör livet onödigt tungt att leva.

Kanske ligger det något i budskapet från Herregud & Co. ”Bränn det”. Lämna det. Då blir det till ny energi. När vi blir av med ryggsäcken blir det lättare att leva.

På mitt kontor finns det för mycket skräp

Jag har ju satt rubriken ”En vandring genom tankar och upplevelser” på min blogg. Den har ju inte speciellt mycket att göra med att kunna påverka världsläget, politiska svängningar eller andra tunga ämnen. Andra skriver så mycket bättre om orättvisor och saker som är fel i samhället. Jag försöker nog bara berätta utifrån min upplevelse och tankar som kommer i och med det. Kanske lite filosofiskt kanske .

Dessa dagar har jag konstaterat att jag har för mycket skräp på mitt kontor. Då tänker jag inte främst på ett rörigt skrivbord. Jag tänker på ett speciellt skräp jag helst inte skulle vilja ha på mitt skrivbord.

Dom senaste ”dagen-efter-butiksdag” har vi hittat ovanligt många prislappar som några kunder slängt. Man har helt enkelt plockat bort prislappen för att få ett bättre pris eller helt enkelt för att stjäla från oss. Dessa lappar har vi samlat ihop när vi städat butiken. Dom ligger nu på mitt skrivbord

När jag ser alla dessa lappar blir jag rätt trött, beklämd och uppgiven. När människor anser sig ha rätt att ta våra varor utan att betala då blir det bara för mycket. Man tar inte bara från oss. Man tar från gåvogivaren som hade tänkt att sin sak skulle bli medel till att hjälpa barn med. Man tar även från det barn som skulle få hjälp. På så vis kan vi inte hjälpa så mycket som det var tänkt. Det gör mig ledsen.

En sådan upplevelse skulle jag gärna vara utan. Alla tankar som det ger skulle jag också gärna slippa tänka. Vi kommer ju naturligtvis vidta åtgärder som ska minska möjligheten att detta ska få fortsätta. Var så säker.

Om man nu har det dåligt ställt och behöver kläder så finns det bättre sätt att ordna det på.

Jag bara undrar, hur tänker man när man stjäl från en biståndsorganisation? Från någon vars största uppgift är att hjälpa människor med behov.

Visst inser jag att det inte finns några bra svar på det. Visst är det så att många butiker har samma problem. Visst är det så att somliga menar att det får vi leva med. Men det betyder inte att jag måste gilla det.

För vad händer hos oss som jobbar där? Många gör detta som volontärer. Man ger av sin tid för man tror på det man gör. Man kanske inte kan ge så mycket pengar men sin tid kan man ge. Varje gång man går till oss och gör sin insats gör man det för barnens skull. När man då stjäl blir det ett hån mot dom. Man gör deras insats om intet. Det är inte rättvist.

Sådant gör mig bara så trött. Det är tur att man då kan få skriva av sig lite för att sen kunna ta nya tag. För inte ger vi upp. Vi vet att vi gör skillnad. Vi vet att det är så många som behöver hjälp. Så vi lägger inte av pga detta men det skulle vara så skönt om jag slapp detta skräp på mitt kontor.