Etikett: snattare

Publicerat den

Det finns något som gör mig så besviken…

Inte vet jag om du är speciellt besviken över något. Kanske. Kanske inte.

Vad gör dig besviken?

Eller så är du en lycklig lottad människa som aldrig är besviken.

Det finns något som gör mig väldigt besviken. Och det är när man snattar och stjäl i vår butik. Man ska aldrig snatta. Men när man snattar i en butik vars mål och syfte är att hjälpa människor blir det bara för mycket.

Vi har en tid där vi har civila väktare. Och dom tar folk.

Det är alla ”typer av människor”. Så dra nu inte felaktiga slutsatser.

Jag satt med en man som misstänktes för att snatta. Dom var en grupp vars en snattade. När man inser att vederbörande är från Syrien där erikshjälpen har insatser blir det bara för mycket. Vi använder vårt överskott att hjälpa denne mans bröder och systrar för att överleva det krig han flytt från. Så går han och stjäl från vår butik. Det innebär att vi inte kan göra så mycket som vi vill och behöver göra. När han då inte ens ångrar sig blir jag ännu mera besviken. Så man kan säga att han stjäl räddningen för sitt eget folk. Tala om att såga av den gren man sitter på.

Tänk om alla kunde förstå att vår second hand vill hjälpa den utsatta. Tänk om alla som frestas att stjäla i vår butik kunde inse vad frukten blir av det dom gör.

Publicerat den

Min övertygelse har fått sig en törn

Som du säkert vet har jag haft en övertygelse om att det bästa vi kan göra är att ge en tiggare en slant. Det hjälper inte hela situationen men det är det näst bästa för dom. Det bästa vore ju att dom får ordnade förhållanden hemma i sitt eget land. Men i väntan på det kan vi klart ge dom vårt stöd.

I onsdags fick den övertygelsen en törn. Vi tog en snattare och det visade sig att det var en tiggare. Det kändes liksom lite personligare än vanligt. Jag som värnar om att ge dom vårt stöd så snattar vederbörande i min butik.

Klart att tiggaren inte kunde veta det. Jag kunde inte förklara det för vederbörande heller eftersom vi inte förstod varandra.

Men jag måste medge att det kändes lite mer sorgligt än andra gånger vi haffat snattare.

Men när jag tänker efter blir jag än mer övertygad om att vi måste hjälpa. När man ser att deras mission att tigga ihop pengar inte räcker till. Man måste tom snatta för att det ska fungera. Då är det ännu tydligare att det måste göras mer.

Sent en kväll för en tid sedan gör vår pastor Henrik ett upprop att det behövdes filtar, kuddar, madrasser mm. Man hade hittat en grupp EU-migranter som satt och frös utanför resecentrum. Inom en timme hade allt löst sig. Folk hade kommit med det man efterfrågade. Fantastiskt. Det gör att man bara blir så tacksam. Det finns folk som är beredda att hjälpa till. Det finns hopp för vår värld. När andra kallsinnigt, kanske med lagen på sin sida, nekar hjälp finns det andra som tänker tvärtom.

Så visst, liten törn fick min övertygelse. Den skadades dock inte värre än att jag återhämtade mig snabbt igen. Nu än mer stärkt i min övertygelse. Hjälp medan du kan.