Att somna ett barn behöver inte vara det enklaste. Men jag bland går det fort. Är hos mina barnbarn. Det heter ju så nu för tiden. Stackars min son. Typ jag åker inte till son och sonhustru. Jag åker till mina barnbarn. Men det är väl förlåtet att tänka så tänker jag.
Att somna ett barn är en utmaning ibland. Det kan ta lång tid. Ibland går det rätt fort. En saga och sen sover dom.
Men så kan det ju vara för oss vuxna också. Vi kanske inte löser en saga men har svårt att komma till ro. Andra kvällar somnar man direkt. Ibland släpper man dagen direkt men ibland måste den processas lite
Att komma till ro är inte alltid det enklaste. Tankarna vandrar sin egen bana. Och dom är ibland rätt ovilliga att lägga sig till rätta. Då är det rätt gott att påminna sig om Guds löften. ”Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand”.
Tänker på strofen:
Som när ett barn kommer hem om kvällen
och möts av en vänlig famn.
Så var det för mig att komma till Gud
Jag kände att där hörde jag hemma.
Det fanns en plats i Guds stora rum,
en plats som väntade på mig.
Och jag kände: Här är jag hemma.
Jag vill vara ett barn i Guds hem.
Den handlar inte direkt om att komma till ro på kvällen. Men upplever den som att den innebär det också. Tänker mig kvällen som att komma till ro i Guds famn. Det blir som att somna som ett barn till Gud. Trygg i hans famn.
Livet är för mig en sådan vandring. Jag vill vara ett barn i Guds hem. Eller en del av hans hushåll.
Så när vi vandrar genom denna dag eller i morgon eller vilken dag som helst kan vi vara viss om denna omsorg från Gud.
Idag ber vi för riksdagsman Leif Nysmed (S)
Pedher´s blogg 