Etikett: son

Publicerat den

Han var son hela tiden

Jag hade ett intressant samtal igår. Vi kom bland annat in på förlorade sonen i bibeln (Lukas 15)

Hur ”illa” han än betedde sig, vad än han gjorde fel, hur han än förslösade allt han fått av fadern så välkomnades han hem av honom igen. Förlät och sonen blev son igen. Eller rättare sagt, han hade alltid varit son hela tiden. Även under frånvaron

Det slog mig att han i en bemärkelse aldrig var förlorad. Förlorad i att han var frånvarande, inte ville vara med far, gjort slut på sitt arv. Men han var hela tiden son till sin far. Fadern visade det genom att stå och vänta. Han väntade inte på en främling. Inte på en annan individ. För fadern var han hela tiden en son. Saknad men inte förlorad. I bortavaro men boende i faderns hjärta. Svårnådd men hela tiden närvarande o sinnet och tanken.

I liknelsen är Fadern Gud. Tänk vilken barmhärtighet han besitter. Mycket förlåtelse. Lever för att upprätta. Söker efter den som till synes är förlorad.

Jag vill påminna dig idag om att du är aldrig bortglömd av Gud. Om du så lämnat Gud har han aldrig lämnat dig. Du är för alltid hans dotter, för alltid hans son. Du är för alltid efterlängtad och älskad.

Om du inser att det finns en distans mellan dig och Gud är han alltid beredd att möta fig i förlåtelse och upprättelse. För han står där och väntar. Du finns i hans hjärta och tanke.

Det är vackert. Han var son hela tiden.

Fast liknelse säger att han var död och förlorad så var han det rent mänskligt. Men i Faderns hjärta var han aldrig död. För han stod där och väntade. Han väntar på dig och mig också. Varje dag.

Du kvinna – du är för allt Guds dotter.

Du man – du är för alltid Guds son

Kanske kan det få stämma till eftertänksamhet idag

Publicerat den

En morgon i Småland….

  Det blev en morgon i Småland. Inte så planerad utan rent av lite av en impuls. 

Ganska skönt för en annars ganska så planerande person som jag. Agendan fylls ju dag för dag med olika händelser och måsten. Ibland är ju varje helg bokad av något. Får väl erkänna att jag har lite svårt att vara still. Fast det har blivit bra mycket bättre med åren. (Börjar väl bli lite gammal och trött 😊)

Ibland kan jag känna att det vore så skönt att bara leva från minut till minut. Helt oplanerad. Ta dagen som den kommer. Bara liksom se vad den ger. Inget ansvar. Bara glida med, typ. Vet inte om ett sådant liv blir vad man tror efter ett tag. Det livet blir väl också lite trist efter ett tag med längtan till något annat. 

Kanske livet med stort L stavas Lagom. Lagom av allt. Lite typiskt svenskt men å andra sidan är jag ju svensk. ”Typisk svensk” kan man ju diskutera men ändå svensk. 

Socialstyrelsen har ju gått ut ibland med rekommendationer om tex brödintag osv. Efter ett tag ändras det. Kostcirkel och jag vet inte allt vad vi ska leva efter. Så ändras det med tiden. Jag kan bara konstatera att lagom är bäst. Varierad kost med lagom av allt. Lagom träning. För mycket träning kan helt enkelt vara onyttigt. Lagom med sömn. Helt enkelt lagom. 

För många är ju ett lagom liv inget att ha. Allt ska ha en guldkant med mycket av allt. Jag vill påstå att det lilla, som ibland kan ses som lite väl mycket lagom, kan ha sin egen förgyllda guldkant. Som en morgon i Småland hos sin son som ännu sover gott 😊. 

Så ett liv lagom planerat med lagom mycket impulser kanske ändå inte är så dumt.