Vilket språk använder du?

När jag kom till USA så behövde jag kunna engelska. Det är det språket man använder där. Eller kanske ska man titulera det amerikanska. Nu hade jag möjlighet att även använda svenska eftersom jag mötte även de som kunde svenska. Ju mer jag rörde mig i landet insåg jag att det är rätt många språk som används där. Liksom i många andra länder nu för tiden. Ibland var det svårt att förstå vad man sa. Det berodde nog mer på mig än den som talade. För språk har väl inte varit min starkaste sida precis.

Vilket språk använder du? Du kanske är flerspråkig. I dagens läge är det inte sätt att hitta den som till och med kan fyra språk. Många barn växer upp med två språk i hemmet.

Det finns ett språk som bibeln beskriver som tungotal. Ett språk som bara Gud förstår. Ett bönespråk som Anden smörjer oss till att kunna. Man kan då undra varför vi behöver det språket. Jag har funnit att det gör mig gott att använda det. Ett språk som inte har några begränsningar. Språket har en innebörd av att finna orden som är gott för mig. Och dig. Ord som verkligen behövs för nuets situation. Det är därför det fungera så bra. Även om jag inte förstår det till fullo.

Jag tänker också på hur vi pratar. Vad blir frukten av vårt prat? Hur uppfattar andra vårt språk? Hur mycket kan vi påverka med vårt sätt att prata? Ibland har jag en känsla av att vårt tonläge skadar mer än det gör nytta. Ibland borde vi nog vara mer tysta när vi inte har bättre sätt att utrycka oss på.

Vad innehåller vårt prat? Uppmuntran? Eller trycker vi ner andra med vårt prat? Hur pratar vi om olika händelser, saker och om andra? Vad säger du om dig själv?

Har skrivit om det någon gång tidigare….. och då lyfte jag fram en översättning som säger att ”vårt tala skall vara hjärtevinnande. En tanke väl värd att fundera kring.

När jag läser i 4 Moseboken om spejarna inser jag vikten av hur vi ser på saker och vad vi säger om det. Dom flesta spejarna hade ett ”men” med sig hem. Dom såg det bördiga landet men också det storväxta folket. Helt plötsligt såg man omöjligheten. Men det fanns en som såg något helt annat. Kaleb. Mitt bland det övermäktiga såg han något annat också. Han såg Guds möjligheter. Dom andra talade otro. Men Kaleb talade tro. Vad talar du? Tro eller otro? Vad kan få dig, att likt Kaleb, tala tro?

Så vilket språk använder du? Vad blir frukten av sitt tal? Får din omgivning nytt mod? Eller sprider du missmod? Jag tror att när vi hamnar i ett negativt prat kan du vända på det. Att han helt enkelt gör ett under och vårt tal ändrar karaktär. Behöver du be om det idag? Jag ber gärna med dig om det. Jag vill gärna att mitt tal ger en god eftersmak. Vi ber om det idag om du vill.

Så många dialekter….

Som du kanske anat är jag på Öland på semester. Fantastisk ö med massa folk. För somliga bara jobbigt med massa folk. Och visst, förra veckan var det ju något lugnare på ön än denna vecka. 

Fast en sak slog mig igår. Jag mötte massa folk. Ömsom en glad värmlänning. Sen göteborgare. Skåningar. Tyskar. Holländare. Engelsktalande. Polacker. Massa olika språk och dialekter. 

Det är rätt fantastisk. Där, på en ganska liten ö i jämförelse med hela världen, möts just hela världen känns det som. Mitt i trollskogen möts olika världsdelar. 

Det är så fantastisk med olika dialekter och språk. Tänk att bara, i all enkelhet, få möta världen på det sättet. En vanlig semesterdag på Öland. Där alla har rest dit från olika hörn i världen. Det förgyllde min gårdag på Öland. 

Att tala samma språk….

Att tala samma språk är inte alltid så lätt. 

Det är väl en sak om vi kommer från olika länder. Att vi är födda till olika språk. Det är väl en sak att vi pga okunskap till den andres språk inte förstår varandra. Att vi av samma orsak missförstår varandra ibland. När det sker är det ganska lätt att säga ”en gång till”. Säg det bara en gång till så ska jag nog förstå. Eller att säga det en gång till med andra ord men med samma budskap. 

Det blir dock mer komplicerat när vi, inom samma språk, inte verkar tala ”samma språk”. Vi verkar tala om samma sak och ändå förstår vi inte varandra. Vi tom missförstår varandra. Det är inte lätt då att komma fram till en gemensam hållning. 

Kanske ligger problemet att vi har svårt att lämna vår egen åsikt en stund för att försöka förstå den andres tanke. Den andres utgångsläge och filosofi. 

Ibland verkar det som att det orden förut betydde har nu bytt betydelse. Fått nya värden. Ord som förr inte var något problem att säga nu blir nästan minerat område. Ord som förr var naturliga i ett sammanhang nu blir svåra att säga. 

Så möts man till olika samtal och märker att vi verkar inte tala samma språk längre. 

Hur återerövrar vi förmågan att tala samma språk igen?

Hur kan man i lägen då vi verka mist förmågan att förstå återerövra möjligheten att förstå varandra igen? Hur kan orden få tillbaka sin gamla betydelse?  Möjligen är vissa ord förlorade. Vissa uttryckssätt omöjliga att använda igen i sin ursprungliga tanke. Kanske är en gammal tanke och hållning förlorad som innebär att den inslagna vägen är inte möjlig att vända på igen. Det gamla förhållningssättet är för evigt förlorad. Och skulle man möjligen kunna se skymten om att återerövra en gammal värdering är det en lååååååång process innan det möjligen blir en förändring. 

Men det kanske finns en väg ändå. Liksom orden som togs som gisslan till en ny förståelse kan just befrias genom att börja använda dom i din ursprungliga kontext igen. Att använda dess förståelse och värde återigen. Kanske är det en av dom få möjligheter vi har.