Jag står och tittar ut från mitt köksfönster. I många fönster hänger en stjärna. Likaså i mitt eget fönster. Kan inte minnas en advents- och julhelg utan en stjärna i ett fönster.
Men varför en stjärna? 🌟
I berättelsen om Jesus finns det tre vise män från österlandet. Kanske var dom fyra, kanske fler. Kanske var som form Jemen. Kanske är det inte så viktigt. Det viktiga i händelsen är att dom kom för att dom sett en ny stjärna. En stjärna som kopplades till födseln av Messias, judarnas kung.
Stjärnan ledde dom till den plats där Jesus föddes. Där gav dom gåvor som man brukade ge en kung. Myrra. Rökelse. Guld. En händelse som skulle bekräfta Jesus som Guds son.
Så tänder vi stjärnan i våra fönster. Den påminner om den plats som Jesus föddes. Man skulle kunna säga att vi då återberättar den händelsen i våra egna hem. Vi sätter in Jesus födelseplats i vårt eget hem. Där under stjärnan.
Något jag tänker att Jesus gärna ser. För det är just där han vill vara. I vår gemenskap i vårt hem. Han vill höra hemma hos oss.
Och det var just detta han kom till jorden för. Att öppna en innerlig gemenskap och relation med oss människor. Så stjärnan vi hänger upp berättar om det.
Så varför en stjärna i fönstret? 🌟
Möjligen har vi inte insett djupet i det. Möjligen gör vi det symboliskt. Kanske kan det bli det avgörande saken som får oss att i denna tid knyta kontakt med honom.
Juldagens reflektion över gårdagens födelse kan leda oss fram till stjärnans plats – närheten till Jesus.
Pedher´s blogg 