Hur svårt kan det vara ibland….

Har du tänkt på hur svårt det kan vara ibland. Man kan uppleva att man vill göra något speciellt eller man vill veta något. Men man måste vänta. Hur svårt kan inte det vara?

Ibland får man veta saker som man ska hålla tyst om. Ändå verkar en del tro att det är bara till en del. Alltså, allt behöver man inte hålla tyst om. Så sprider man ut det i alla fall. Hur svårt kan det vara att faktiskt välja bort att hålla tyst?

Andra gånger kan det vara hur svårt som helst att inte berätta det man så gärna skulle vilja berätta om. Men det måste vänta. Det kan vara riktigt svårt.

Det finns saker som är väldigt svårt. Riktigt knepigt rent ut sagt. Bibeln påminner om att vi ska hålla oss till sanningen. Att vårt ja ska vara ett ja och vårt nej ska vara ett nej. Att vi ska sprida rykten.

Jag tänker att om vi har svårt att hålla våra löften om att inte berätta så bör vi be vår Herre om två saker. 1 Att han ska förlåta oss de gånger vi brutit våra löften. 2 Att få hjälp att hålla våra löften.

Min fundering är: Kan en människa komma till oss i förtroende och det stannar vid det? Fundera på det. Är du och jag sådan att det går att lita på oss?

Jag tänker att det finns så många människor som är sårade i sådana situationer. Man har anförtrott sig åt någon. Blottlagt sådant man kämpar med. Så händer det. Den man trodde kunde vara tyst , bröt det förtroendet. Så vågar man inte på nytt anförtro sig till någon med sina bekymmer. Så får man kämpa själv.

Vi behöver många idag som är villiga att lyssna till sårade personer. Till dom som kämpar. Vi har inte råd att missbruka sådana förtroenden.

Vill du vara en som lyssnar och det stannar vid det? I så fall behövs du. Då kan man vända på denna rubrik till

Det är inte svårt alls ..

Varför är det så svårt….?

Jag skulle fixa till vårt kök. Tänkte att en ny spis vore bra. Men ser att då kanske det ändå vore bra att fixa en ny köksfläkt också. Och när det blev så snyggt tänkte jag att nytt kakel skulle göra det hela lite mer snyggt. Så fortgick det. Till slut var hela köket renoverat. Varför är det så svårt att sluta när man börjat?

Denna vecka var det dags att tvätta mina fönster. Tänkte att då kanske man ändå så duscha av blommorna lite. Och när jag ändå fick bort dom så åkte gardinerna ner och in i tvättmaskinen. Sen blev det stordamning mm mm. Alltså… varför är det så svårt att sluta när man väl har börjat?

Jag skulle tro att det handlar om att man får smak på det. Alltså man ser att det börjar bli snyggt men saknas lite. Så vill man mer. Så blir det svårt att sluta.

”Smaka och se att Herren är god! …..”
‭‭Psaltaren‬ ‭34‬:‭9‬ ‭SFB15‬‬

Får man smak på något gott vill man gärna ha mer. Så tänker jag mig att relationen med Gud fungerar.

Börja smaka lite på honom och du kommer att vilja ha mer. Men håller du honom på avstånd missar du det helt.

Man vill ha mer. Det är min upplevelse. Ju mer jag smakar desto mer vill jag ha. Men det finns något som kan förstöra detta. Det är när jag blandar ihop smaken med andra smaker. Som stör upplevelsen och erfarenheten. Så misstar jag mig.

Vi behöver tänka oss för hur vi smakar på Gud. Matar vi i oss andra smaker blir det svårt att urskilja det äkta.

Varför är det så svårt att sluta när man fått smak på det?

Därför man har fått smak på något som tilltalar och gör gott. Man vill helt enkelt ha mer. Så smaka och se att Herren är god. Det kommer ge dig mersmak.

Hur svårt kan det va?

Hur svårt kan det vara?

Vill vi bli av med pandemin?

Vill vi stoppa smittan?

Vill vi klara oss från att bli svårt sjuka?

Vill vi slippa hamn i respirator?

Vill vi ha tillgång till vanlig sjukvård?

Ser vi att smittan ökar hastigt?

Om svaret är ja på det kan det inte vara så svårt.

Avstå folksamlingar. Avstå nära kontakt. Håll avstånd. Träng dig inte in i bussen. Tvätta händerna. Handla bara om du måste.

Nu gäller det !!! Precis som det egentligen gällt hela tiden. Men vi verkar har valt att tro det är nog inte så farligt. I alla fall inte för ”mig”.

Nu gör vi det. Varenda en. Du och jag.

Kanske kan vi ärligt fråga oss om vi måste göra det vi säger att vi måste…. Kan vi vänta med det till en annan gång. Vill vi vara ärliga där så finns det hopp!!

Att göra det svåra enkelt

Att tag i det svåra och göra det enkelt.

Är det möjligt ?

Allt för ofta väljer vi att se det svåra för just svårt eller omöjligt. Så ger vi helt enkelt upp det.

Men en liten fundering en dag som denna.

Kan det ligga något i att man kan ta tag i det svåra som om det vore enkelt? Så att man gör det svåra enkelt?

Kan det vara så?

Det första intrycket och svaret är nog att ”nej, så enkelt är det inte”. Men om man låter det sjunka in lite, låta det bearbeta oss lite, så kanske det ändå ligger något i det.

Jag tänker att det kanske ligger mer i det mentala än vi vill erkänna. Alltså att vår inställning fattar beslut som gör det omöjligt för oss. Hade vi vågat tro att det var möjligt kan det ha funkat.

Vår utmaning blir att utmana oss själva till att tro att det svåra är enklare än vi tror.

Svart och vitt – men nyanserna då?

Dom sista åren har allt verkat bli mer svart och vitt. Antingen eller. Det känns som att den senaste tiden har det accelererat åt det hållet.  

Det verkar dom att svaren som ska ges måste vara i dess ytterlighet. Det verkar inte finnas plats för en medelväg. 

Jag tycker mig se det i frågor omkring tiggarna, invandring, nu senast om homosexualitet, politiska skiljevägar mm mm. Allt blir så svart och vitt. Från ytterkanterna svarar man på varandras frågor utan att egentligen till fullo förstått vad fråga var. Man är så inne i sitt eget svar att man missar kontexten i sammanhanget. 

Så ger man varandra sina svar utifrån sin övertygelse och sårar mer än gör nytta. Man har inte tillräcklig vilja att lyssna färdigt. Tidsandan förväntas ge dom snabba svaren. Medias fördjupning blir i högsta grad på ytan mer för annars tappar man sin publik. 

Idag är det, mer ofta än förr, ofta mer komplext som gör det mer omöjligt med ett svart/vitt svar. Man måste se på nyanserna. 

Är nyanser beviset på ett vekt svar eller är det insikt i att en fråga kräver ett bredare och djupare svar? Är nyanserna en flyktväg från ett rakt svar eller förståelse av att en fråga kan ha många svar men ändå vara lika sann?

I min ungdom var det ju mycket mer av ”ett möjligt svar”. Jag ville ha och ville ge ett rakt svar. Tror vi alla fanns i det svart/vita delen av livet då. Idag tycker jag det blir bara svårare och svårare att ge det solklara svaret. Med ålder och mognad (?) så tänkte jag att det skulle underlätta något. I vissa stycken har det ju inte gjort det. 

Jag är rädd att vi tappar nyanserna när vi blir så svart/vita i åsikter och debatter. I det läget kan jag ibland känna det mer rätt att bli svaret skyldig än att bli missförstådd och avbruten i svaret. Det förvirrar mer med ett ytligt och otydligt svar. Kan man inte,  får man inte, vill ingen ha tid med att, ge ett bra svar är det bättre att avstå. 

Hur svårt kan det vara att somna?

20140711-092246-33766571.jpg

Ibland har jag så svårt för att somna. Jag ligger och snurrar runt. Tänker på massa saker. Ältar det som hänt under dagen. Bekymrar mig om morgondagen. Planerar. Kommer på massa saker man skulle kunna göra. På jobbet men också helt privat.

När det börjar dra sig fram på småtimmarna börjar det bli rätt jobbigt. Jag har nog somnat och vaknat flera gånger med det upplevs som om jag varit vaken hela tiden.

Jag tror ju inte att jag är ensam om detta. I en ganska stressad värld är det inte konstigt att vi behöver bearbeta det som hänt. Drömvärlden vi lever medan vi sover har visst en bearbetande funktion om det vi varit med om. Vi tar med oss jobbet hem. Bördorna är många och ansvaret stort. Nu tror jag ju inte att varken du eller jag alltid tar med oss jobbet hem. Men handen på hjärtat, visst händer det nu och då?

20140711-092841-34121454.jpg

När jag gick på högstadiet läste jag tyska. På den tiden skulle man inte klarar sig i framtiden utan att läsa tyska eller franska. Så jag läste tyska. (Gick inget vidare kan jag ju säga men jag har klarat mig bra ändå) När det var dags att läsa på den tyska grammatiken uppstod det nästan alltid ett problem. Jag somnade. Fanns det något tråkigare än tyska grammatiken? Enligt min uppfattning finns det inget tråkigare än det. Jag somnade. Så gick det som det gick också. Jag brukade skoja om att ”har du svårt för att somna så läs tysk grammatik”. Så pröva det om du har svårt att somna.

Jag har dock ett bättre tips idag. Lyssna på en ljudbok. Det verkar funka minst lika bra. Jag sätter på en ljudbok på kvällen. 10 minuter är den kortaste tiden jag kan ställa den på. Garanterat säkert har jag somnat innan dessa tio minuter. Dagen efter får jag leta mig tillbaka till det ställe som jag kommer ihåg att jag hörde. Då är det inte ovanligt att jag får backa både 5, 6 eller 7 minuter i boken. Jag måste nu säga att somna till en ljudbok är bra mycket mera stimulerande och trevligt än till tysk grammatik.

Så hur svårt kan det vara att somna? Förutom varma nätter och en dålig säng kan det finnas många orsaker till det. Men vad jag förstår finns möjligheten i att lyssna till en ljudbok. Långt bättre än tysk grammatik eller sömnpiller. För mig har det blivit Storytel.