Sitter och tittar på SVT och ”Tänk om..” Temat är typ att hur hade det blivit om det som hände inte hänt. Lite kul typ att fundera på hur historien hade sett ut om inte det avgörande hade hänt…… Om inte ….
Ibland tar den tanken på tok för mycket energi från oss. Vi funderar på hur det hade varit om det inte hade hänt det som hände. Så funderar vi på hur vi skall fixa det utifrån det läget.
Egentligen handlar det mer om att gilla läget. Att konstatera att hänt är hänt. Nu är det bara att lägga det bakom sig och titta framåt.
Kanske är det just det som är det svåra. Det är allt för enkelt att älta och älta och älta. Det är som att vi tycker väldigt mycket om att just älta. Eller så är det ett gift. Det liksom tar tag i oss fast vi egentligen inte vill. Det hemska med detta är att detta ältande tar upp så mycket av vår tid att vi tappar vår omvärld och fastnar i det förflutna. Nuet och framtid får inte rum.
Hur kan vi släppa det som ger upphov åt det som får sitt ”Tänk om inte …”? Vi kan inte förändra det förflutna. Vi kan bara lära oss att hantera det. Att lära sig hur man förhåller sig till det. Minnet av det kanske alltid kommer att finnas där. Vi får försöka att hantera det på bästa sätt. Med tiden kan vi sannolikt möte det utan att det gör ont eller påverkar oss märkbart.
Det bästa vi antagligen kan göra är att släppa detta ”Tänk om inte…” och låta historien vara just historia. Vända ansiktet framåt. Ta sikte på det som kommer.
Då får vi energin till något bättre än ältande. Frågorna som dykt upp får lämnas utan svar. Och vi får siktet att se framåt.
Samtidigt inser jag att vissa ”Tänk om inte..” blir så svåra att lämna. Tänk om vi bara kunde hantera dess ”om” så att dom inte gör oss så ledsna att vi går under. Vi kan nog bara be vår Herre om styrka och stöd att hantera det. Att fixa det fullt ut kanske vi aldrig gör. Men kanske vi kan få det stöd vi behöver för att överleva. Vad jag förstår är det nog bara att ge upp och överlämna det till Gud. På det viset lämnar vi det till honom som troligen har den enda möjligen att hjälpa till och lösa det. Att vila i det är inte det lättaste. Vi som så gärna vill lösa allt själva.
Kanske behöver vår bön bli ”Herre hjälp mig att lämna detta ”Tänk om inte..” bakom mig och leva i nuet. Kan jag inte det ber jag dig att kunna vila i att jag får överlämna det till dig och hoppas och tro att du kan lösa det. Amen!”
Pedher´s blogg 