Ska vårt land förbjuda tiggeri eller inte? Är det för mycket av det? Stör dom för mycket?
Är det kanske vi som har det så bra blir påminda om att vi kan göra något? Att vi i grunden känner oss obekväma och har dåligt samvete?
Man kan klart fundera på varför somliga vill förbjuda.
Det finns en annan väg att gå. Det är att vi som har det bra skapar möjlighet att man kan klarar sig i sitt hemland.
Kanske är det lättare för den som jobbar med bistånd eller mission att tänka så. För då är man van vid att sända hjälp. Att skapa något i ett annat land för att dom ska bli självförsörjande.
Jag tänker att vi skulle satsa vår energi för att skapa något bra istället förbjuda.
Det finns ingen förälder som frivilligt lämnar sina barn för att åka till Sverige för att tigga. För dom ser bara det som den enda möjligheten. Den utväg som ser möjlig ut. För hemma saknas möjligheten.
Att förbjuda blir bara att gömma undan ett uppenbart problem. Att det finns fattiga som ser sig tvingade att tigga för att överleva.
Döva inte det dåliga samvetet med förbudslagar. Vänd det till något positivt. Ge pengar till organisationer som gör något åt det. Erikshjälpen är en av många. Dom har olika insatser. Läs på deras hemsida. Där finns flera projekt som du kan stödja. På sikt går det att förändra. Klart bättre än förbud.
Kommentaren fälldes i en intervju i radion för någon morgon sedan. ”….om det fanns bättre alternativ så….”
Frågan gällde om vad kommunen gör för våra tiggare. Norrköpings satsar inte på härbärge för tiggare i år. Känns ju mindre lustigt när det är typ -15 på natten.
Kanske skulle dom åka hem, tyckte reportern. Svaret kom direkt: ”om det fanns ett bättre alternativ” ….. skulle dom säkert inte sitta och tigga då det är så kallt. Så sant. Så Norrköpings kommun borde tänka om. Tillsammans med många andra aktörer kan man hjälpa. Nu!!
”Om det fanns ett bättre alternativ…” Visst skulle mycket se annorlunda ut om det just fanns det. Något bättre. Men det finns inte alltid det. Ibland får man ta det näst bästa och gilla det. Att skicka bistånd som kläder till Estland är näst bäst. Pengar vore bättre så att den inhemska produktionen kom igång. Men har vi inte pengar så….
Att skicka hem tiggare med både pengar och nytt jobb vore bättre. Men har vi inte det så får ett härbärge fungera. Näst bäst det också.
Ibland kan vi inte få det bästa i våra liv. Då får vi nöja oss med det ”näst bästa” och vara nöjda med det.
Livet erbjuder inte alltid det bästa alternativet. Det betyder inte per automatik att det ”näst bästa” inte är tillräckligt bra. Ser vi närmare på det så är det inte alls så tokigt. Faktiskt ganska bra.
Vi använder dom alternativ som ges oss. Sitter inte och suktar och tycker synd om oss under tiden. En dag får vi ett bättre alternativ. Då tar vi det bättre alternativet. Tills dess kan vi faktiskt vara ganska nöjda och glada. För det som ges för stunden är gott nog. Eller hur?
Om det fanns ett bättre alternativ …. Kanske är det tom så att vi kan skapa förutsättningar för ett bättre alternativ. Vi i den rikare världen hjälpa många länder att klara av att hjälpa sig själva. Hjälpa till att skapa förutsättningar för att skapa jobb och tillväxt. Det finns säkert på många fler områden som det skulle vara möjligt.
Som du nog vet har jag skrivit om att jag försöker ge en slant till tiggarna jag möter. Visst har många sagt mig att det finns ligor som utnyttjar dessa människor. Men jag har valt att lita till att polis och myndigheter kommer att ha koll på det.
För några dagar sedan läste jag ”Tiggarbossen fick fängelse
Det blir fängelse i ett år och därefter utvisning ur landet för den rumänske man som krävde betalt av landsmän som kom till Kalmar för att tigga.” (http://www.ostrasmaland.se/kalmar/dom-mot-tiggarbossen/) En man har blivit fälld för att ha utnyttjat tiggare. Mot sitt nekande visserligen. Men man anser att han har i flera länder gjort samma brott.
Det är naturligtvis ingen skadeglädje över att någon åkt fast. Men på något sätt blir jag tacksam att det fungerar. Jag bestämde mig för att lita på det. Det fungerar. Hoppas att verkligen att det sprider sig.
När jag läste om kommunalrådets i Katrineholm kallsinniga hållning till tiggare blev jag så besviken. Tänk om han istället satsade resurser på att ge polis och andra lämpliga att genomskåda utnyttjandet. Tänk om både stat och kommun tillsammans gjorde en handlingsplan som arbetade på flera fronter. Att man sökte upp länder som ha människor i vårt land som tiggare. Att man när dom väl är på plats här undersöker om det finns brottslighet bakom dessa människor. Att man ger dessa människor det stöd dom behöver som tex härbärge.
Gör vad du kan så gör jag det. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Lita på att polisen kan ha koll på om det ligger brott bakom. Uppenbarligen fungerar det.
Som du säkert vet har jag haft en övertygelse om att det bästa vi kan göra är att ge en tiggare en slant. Det hjälper inte hela situationen men det är det näst bästa för dom. Det bästa vore ju att dom får ordnade förhållanden hemma i sitt eget land. Men i väntan på det kan vi klart ge dom vårt stöd.
I onsdags fick den övertygelsen en törn. Vi tog en snattare och det visade sig att det var en tiggare. Det kändes liksom lite personligare än vanligt. Jag som värnar om att ge dom vårt stöd så snattar vederbörande i min butik.
Klart att tiggaren inte kunde veta det. Jag kunde inte förklara det för vederbörande heller eftersom vi inte förstod varandra.
Men jag måste medge att det kändes lite mer sorgligt än andra gånger vi haffat snattare.
Men när jag tänker efter blir jag än mer övertygad om att vi måste hjälpa. När man ser att deras mission att tigga ihop pengar inte räcker till. Man måste tom snatta för att det ska fungera. Då är det ännu tydligare att det måste göras mer.
Sent en kväll för en tid sedan gör vår pastor Henrik ett upprop att det behövdes filtar, kuddar, madrasser mm. Man hade hittat en grupp EU-migranter som satt och frös utanför resecentrum. Inom en timme hade allt löst sig. Folk hade kommit med det man efterfrågade. Fantastiskt. Det gör att man bara blir så tacksam. Det finns folk som är beredda att hjälpa till. Det finns hopp för vår värld. När andra kallsinnigt, kanske med lagen på sin sida, nekar hjälp finns det andra som tänker tvärtom.
Så visst, liten törn fick min övertygelse. Den skadades dock inte värre än att jag återhämtade mig snabbt igen. Nu än mer stärkt i min övertygelse. Hjälp medan du kan.
För en tid sedan skrev jag om att vi behövde ladda våra fickor med slantar. Slantar som vi kan ge tiggare.
Det tog ett tag innan jag fick tag på dessa slantar. Man har ju bara kort numera. Glad i hågen har jag haft ett gäng slantar i byxfickan.
Det märkliga har varit att dom affärer jag varit till har inga tiggare suttit vid under denna tid. Före min pengabrist satt dom där.
Men sen, när jag skulle åka och poströsta, fick jag möjligheten.
Det kändes både bra och kluvet. Inom flög många tankar. Tankar om att folk menar att dom tillhör ligor. Andra menar att dom har det inte så dåligt. Hur som helst, denna kvinna psg i alla fall ut som om hon behövde hjälp. Hjälp av mina och andras pengar. Kluvet för att ingen skulle behöva tigga. Inte i Sverige. Inte på någon plats på denna jord.
Det kändes mest bra. Tänk att få hjälp. Alla kan nog inte hjälpa till. Kanske fler skulle behöva sitta vid Ica och be om hjälp.
Pröva. Det är gott att hjälpa någon.
Hoppas att kunna skriva om ett tag: Idag gav jag en slant till en tiggare för sista gången. För idag behövs det inte mer. Nu har alla det så bra att ingen behöver tigga mer!
Tänk att vi kan rättfärdigöra vårt handlande genom att lägga över problemet på tiggaren eller systemet eller politiken.
Jag kan tänka att det är något grundfel på denna jord när det finns personer som är så fattiga att dom måste tigga.
Om tiggeriet är organiserat av ligor är det just denna organisation som skall sättas åt. Det är människorna bakom som är så cyniska att dom utnyttjar någon för egen vinning som skall sättas dit. Inte tiggaren. PUNKT
Tommy skriver att det har alltid funnits tiggare. Tommy har säkert rätt. Man kan undra dock , Tommy, hur det kommer sig att på senare tid finns dom utanför varje köpcentrum, många affärer, mfl ställen, en och en….. Vad är det som gör att det har blivit så nu? Det är en så tydlig förändring från att ha mer eller mindre varit ”osynliga” nu är framme i ljuset. Vad är skillnaden idag mot igår? Jag tänker mig att behovet fanns igår också.
Jag tänker mig att man löser inte grundproblemet med att ge en tiggare en slant. Till det behövs det helt andra metoder. Men det får inte hindra att man ger tiggaren en peng. För hur skall den få mat för dagen?
Kanske är det vår sociala utveckling som nu slår igen. Förr tog vi hand om varandra för det fanns ingen annan väg. Idag har vi byggt ett system där vi låter kommun och stat ta hand om det vi förr gjorde. Vi betalar skatt för det. ”Vi behöver inte smutsa ner våra händer med det”. Så kan vi skylla på systemet. Vi kan skjuta över det på ”någon annan”.
I den tid vi lever i är det mindre omlopp på pengar och mer användning av kort. Som butiksarbetar är jag tacksam för alla som använder kort. Det blir liksom säkrare för min personal. Mindre kontanter att använda. Så jag har sällan kontanter på mig. På snudden aldrig. Jag är nog inte ensam om det. Det kanske är dags att tänka om?!!!
Lika viktigt som det är att ha med sig bankkortet till affären borde det nu vara att ta med sig kontanter att ge den som behöver. Det kan också innebära att köpa en extra limpa, banan, makaronipaket eller något som någon behöver. Att kunna dela med sig av alla dom kläder vi har överskott av hemma i våra garderober.
Jag säger inte att alla har råd med att göra det. Men vi är rätt många som har det.
Så, när det nu är så mycket kortköp, förbered dig med kontanter nästa gång du skall till affären. Ha alltid pengar på dig. Det finns den som behöver dom bättre än du.
Ps Om ”systemet” tycker illa om att vi ger pengar, att tiggaren finns utanför affären, kan ju ”systemet” se till att förutsättningarna ändras för alla dessa tiggare………. Ds