Kan örat bli för fullt av allt lyssnande

Om några dagar inleder jag mitt läsande i Predikaren. En bok som nog tillhör dom som man inte läsare i varje dag. Där finns en vers jag stannat något inför.

”… / … Ögat blir inte mätt av att se, örat blir inte fullt av att höra.” ‭‭Predikaren‬ ‭1‬:‭8‬ ‭SFB15‬‬

Kan ett öra bli fullt av allt lyssnande? Ibland när jag är bland mycket folk och det är mycket surr i luften av allt prat kan jag känna behov av att komma till en tyst plats. Man behöver vila öronen liksom.

Men det handlar inte om att örat är fullt. Men det är bara för mycket.

Ett öra kan inte bli fullt av allt hörande.

Likaså kan inte ögat bli mätt av allt tittande. Och tur är väl det. Vi som tittar på så mycket hela tiden.

Mina tankar går till Guds hörande och seende. Så tacksam att Gud blir aldrig trött på allt surrande från jorden. Han kan urskilja alla röster. Inte minst din röst. Han hör alla böner. Ändå blir hans öron aldrig fulla. Inte heller trötta. Hur många gånger vi än kopierar våra böner. Kanske till dig ch med tjatar dom.

Likaså blir hans ögon aldrig trötta på att se på oss människor. Påminner om den person som älskar en människa. Den kan aldrig se sig mätt på den som den älskar. Sådan är Gud.


Idag ber vi för riksdagsman David Josefsson (M)

Att titta på rätt ställe

Tänk vad vår blick kan flacka fram och tillbaka. Den kan se på något som gör oss ledsna. Den kan se på någon som väcker kärlek. Vi kan se på något som gör oss osäkra och till och med rädda. Modet kan svikta genom att se på fel ställe.

Jag tänker att det är så viktigt vart vi faster blicken på. Det kan vara avgörande för modet.

Bibeln säger….

Hebr 12:2 Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. …..

Läs texten några gånger. Låt den sjunka in

Trons upphovsman. Där tron växer fram. Där tron får sitt fäste och utgångspunkt. Det gör att den tro och tillit vi behöver växer fram genom att fästa vår blick på Jesus som är trons upphovsman.

Trons fullkomnare. Fullborda och fullända. Alltså att han fullbordar tron. Vår tro blommar helt enkelt ut. Vår tro växer. Vi orkar håll blicken lyft. Och tilliten tar vid.

Är det en egen producerad frukt? Nej. Den skapas genom att vi ser på trons upphovsman och fullkomnare.

Detta vittnar om hopp. Att när vår tro och tillit sätts på prov och vi tappar den så finns det hopp. Hoppet att när vi åter får blicken fäst vid honom växer den igen.

Så ge inte upp!!

Det är fantastiskt att denna möjlighet finns. Att en blick kan ge mod, tilltro, kraft, som väcker så mycket gott inom oss. Använd den möjligheten.

Grannen tittade konstigt på mig 

Jag samlade krafter för att ta mig en långpromenad i mitt dimmiga febriga tillstånd. Jag tänkte gå ut och kolla posten.

Ja, långpromenad var väl att ta i i meter räknat men i ansträngning lite mer än att bara ligga i sängen.

 Jag stövlade ut och möter en granne som tittar konstigt på mig. Tyckte väl att det var lite kallt ute men jag kom ju från värmen. Då insåg jag. Han tyckte nog att shorts och kortärmat denna dag var nog lite tokigt. Det var ju faktiskt rätt kallt ute för det. Han hade jacka på sig och såg rätt frusen ut och där springer jag i shorts.

Det har ju inte varit så mycket annat man velat haft på sig i den höga febern.

Får se om jag kan chocka någon idag också.

Ps En lite utflykt piggar ju alltid upp om än så liten Ds