Mycket våld igen

Nu är det mycket våld igen. Rapporter duggar tätt. Skjutningar. Terror. Många döda och skadade.

Det börjar nästan kännas som att det är vardagsmat. Att det liksom tillhör bilden.

Så fort jag tänker så blir det uppgivet inom mig. Jag minns den tiden då det inte var på detta viset. Om det hände såg man inte det otäcka öppet i tex tv.

Det behövs något radikalt för att få stopp det. För vart ska detta sluta?

Det behövs mer poliser men frågan är om det räcker hur många det än utbildas. För det behövs något ännu mer radikalt. Det behövs en attitydsförändring. Det behövs konfliktshantering. Men hur ska vi få till det i vårt samhälle?

Vi behöver börja om från början. Att redan i skolan påverka barnen.

”Vänj den unge vid den väg han bör vandra så viker han inte av från den.” Gamla visdomsord. Då kanske vi lyckas.

Därför behöver skolan mer resurser. Föräldrar vars barn är på fel väg behöver mer stöd. Uppsökande verksamhet bland riskgrupper måste öka. Då kan vi möjligen vända denna trend på sikt.

Idag räcker det med att….

Idag räcker det med att uppmana oss alla att titta på filmen om Dr Denies Mukwege 


Vi har lagt tid och energi på att åtgärda våldets konsekvenser. Nu är det dags att åtgärda orsakerna. 

Dr Denis Mukwege

Du hittar filmen på http://urplay.se/program/199070-mukwege-att-laka-kvinnor-i-kongo

Under så många år har soldater och män kunnat använda det grövsta av alla våld man kan göra. Man har använt våldtäckt på kvinnor som vapen. 

Nu måste FN och alla länder gemensamt göra allt man kan för sätta stopp för detta våld. Det räcker inte med att titta på. Det räcker inte med att lyssna till Dr Mukweges ord i FN och andra platser. Det räcker inte med att tycka. Det räcker inte med att prata om förändring. Nu måste det till handling. 

För nu…..

För nu räcker det.

 

Nu måste det bli ett slut. 

Hur ska vi lyckas med det? Vi måste bara lyckas med det. 

Be för Dr Denis Mukwege och alla dom som står vid hans sida i detta arbete. Be för kvinnor som är offren. Be för männen som inte förstår bättre när dom utövar detta våld. 

Att inte bli vald ….

Satt och lyssnade på Henrik när han talade i renströmmen i söndags. Han sa att han aldrig blivit vald som Lucia. Jag uppfattade det som att det var egentligen inget större problem för honom. Men säkert för många tjejer som aldrig blivit valda som Lucia. 

Så drog han parallellen att inte bli vald på gymnastiken. Jag minns det så väl. Att stå där som oftast sist vald. Hade nog varken utseendet eller kompetensen för att bli vald tidigt. Minns första gången man insåg att jag var rätt bra på att vara målvakt i handboll. Vilken känsla att då bli vald rätt tidigt. 

Hur kunde en lärare utsätta ungdomarna för detta fruktansvärda att en elev fick välja lag? Har försökt att hitta fördelarna som kan överväga nackdelarna. Men jag går bet varje gång jag försöker. Att redan som barn väljas bort eller inte bli vald tidigt pga av någonting kan sätta djupa spår för resten av livet. Att vara mindre bra på gympa och till det vara en rödhårig kille med mycket fräknar är ingen bra combo i gympa. 

Till gympalärarnas försvar så såg dom nog att jag gjorde så gott jag kunde utifrån mina förutsättningar och kraven för olika betyg. Hade 4 (av skalan 1-5) när jag gick ut nian. Helt okej för mig. 

Men frågan stannar kvar inom mig efter söndagens gudstjänst. Hur väljer vi människor? Hur väljer vi som människor? Vi väljer allt för ofta efter yttre betingelser än djupare värden. 

Hur börjar livet när man inte känner sig vald redan som barn? Hur påverkas livet som vuxen när man uppfattar sig bortvald? Vad händer inom en människa som inte blir sedd? 

Är man inte ”inne” så blir man allt för ofta bortvald. Även som vuxen. Man släpper in den i sin gemenskap som i andras ögon är okej. Istället för att se person genom sina egna ögon. 

Frankrike – vi står med er

  Frankrike, vi står med er. Fruktansvärt det som hänt. Man känner en så stor sorg. 

Dessa religiösa islamistiska beväpnade krafterna måste bekämpas. Det är inte konstigt att det skapas ett ”vi och dom”. Dom öppna gränserna är kanske ett minne blott snart. 

Alla vill vi ha en fri världe. Alla vill vi ha fred. I antal måste dessa terrorister vara färre än alla vi som vill detta. Det borde vara möjligt att återta kommandot. 

Om det innebär att införa gränskontroll så gör det. Men den destruktiva kraft som redan finns i landet måste bemötas på annat sätt. I grunden. Vi behöver bearbeta detta från början. Här får skolan en oerhörd viktig roll. Men inte bara där. Föreningar, kyrkor, idrottsrörelse mfl behöver sälla sig till denna rörelse. Vi behöver prata och visa i praktiken om allas lika värde. Att visa på hur vi förhåller oss i ett demokratiskt samhälle. Hur vi ska visa omsorg och kärlek till alla. Att vara förälder är ”ännu viktigare” nu. 

Nu hjälper inte bara demonstrationer mot våld. Nu behöver vi mobilisera för det goda. Mötet mellan olika folkgrupper blir mycket viktigt. Andliga ledare i olika kyrkor och trosinriktningar måste kliva fram. Visa på den goda vägen. Ge det goda alternativet. Ledarskapet i olika folkgrupper måste kliva fram och med kraft försöka förändra den systemkrasch som nu blivit. 

Samtidigt känns det så hopplöst svårt. I den uppgivenheten finns det , i alla fall för mig, bara en väg att gå. Det är att be Gud om hjälp. Kanske vill du, även om du inte vanligtvis ber, be med mig denna bön: 

Gud, vi ber om din hjälp och ditt ingripande i vår värld. Hjälp oss med ditt beskydd. Hjälp oss att förändra vårt samhälle till det positiva. Sätt stopp för det våld som pågår just nu som tex i Frankrike. Vi ber om ditt beskydd över vårt land. Ingjut kärlek mellan oss människor. Vi klarar inte detta själva. Vi behöver din hjälp! Amen