Välja bort

Igår valde jag bort en produkt jag gärna äter. Marabou Premium choklad. Orsaken är att deras ägare Mondelēz har verksamhet i Ryssland. I respekt vad Ukraina utsätts för i det krig som Ryssland började mot dom väljer jag att avstå deras produkter.

Gör det någon skillnad att gör så? Troligen liten nytta om bara jag gör det. Men det är den choklad som ofta får följa med hem till helgen. Typ den choklad jag äter. Så det blir att försöka hitta något likvärdigt. Mondelēz har fler produkter jag väljer bort. Så tack och farväl till Mondelēz. Det räcker nu.

Jag tänker att det finns mer avgörande beslut att göra. Att välja det som är bra för mitt liv och välja bort det som är mindre bra.

Allt för ofta är det rätt knepigt att välja bort det som är mindre bra. Det är som vi dras till det. Man vill men det går inget vidare.

Ett sätt kan vara att fylla den tid det går åt åt det dåliga med något bra. Så bryter man mönster och vanor på så vis.

Så handlar det mycket om att skapa goda vanor. Som blir ett aktivt att välja bort genom att göra annat.

Visst borde det finnas en inre drivkraft att välja bort det som är dåligt för oss? Eller hur? Kanske är det så att det dåliga har i sig en drivkraft som vill komma åt oss. På något sätt vill det lägga beslag på oss. Där behöver vi byta fokus så att vi får upp ett annat intresse. För det goda har en dragningskraft på oss om vi öppnar åtnupet hållet. Någon har påstått att man skapar en ny god vana på tio gånger. Alltså om du gör denna goda sak 10 gånger blir det en god vana för dig.

Och du, skulle du falla tillbaka, ta ett nytt tag, starta om, var envis för det går. Jag vet.


Idag ber vi för riksdagsman Robert Hannah (L)

Livet har just nu en stor utmaning

I dessa dagar har livet en stor utmaning. Det gäller att veta vad man gör. Hur skall jag hantera detta. Finns det bättre alternativ? Vad händer om jag väljer fel? Risker -finns dom? Vad blir konsekvensen?

Att cykla eller inte cykla det är frågan.

Jag har ju valt att påstå att jag skall cykla mig igenom denna vinter. Utrustat cykeln med dubbdäck.

Läser att akuten och ortopeden har fullt upp. Överbeläggning. Och ingen blir förvånad. Dom sista dagarna har det skrivits om att dom haft högtryck på dessa ställen. Underlaget är ju minst sagt isigt.

Min ordinarie cykelväg är en skridskobana. Att gå den vägen är nog inget bra alternativ. När jag kom till jobbet i går var det svårt att ta sig upp för backen.

Nu skulle jag ju gärna önska att vår kommun ville satsa lika mycket på ytterområdena som man satsar på city. För det är halt där jag bor. Mycket halt. Så frågan är, skall jag ställa cykeln?

Gör jag det inte och vurpar så lär jag ångra mig. Går jag och vurpar ångrar jag det. Jag har ju bestämt mig för att cykla mycket så bilen är ju det sista alternativet. Nu har jag ju dubbdäck och det fungerar riktigt bra. Bara man tänker sig för.

Så jag föreslår följande: Kära Norrköpings kommun. Satsa mycket på halkbekämpning, även i ytterområdena. Sanda mycket. Så väljer jag cykeln så blir alla nöjda och glada. Även ortopeden.