Etikett: väntan

Publicerat den

Dagens Andakt – En utdragen väntan tär på hjärtat

26 november 2025


”Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.”

— Ordsb 13:12 —

  För någon dag sedan skrev jag om längtan. Jag vill anknyta till det ännu en gång. 2017 skrev jag en blogg om det. Du kan läsa den här.  Tänker på längtan som väntan.

  En gång såg jag en nyckelring som hade texten ”Jag älskar att inte vänta”. En annan hade texten ”Väntan är modern tortyr”. Vi vill gärna ha svaret helst igår. När vi väntar på någon väntar vi alltid för länge. 

  I Hebreerbrevet kan vi läsa om att de fick vänta på uppfyllelsen. Så står det att trots att man fick vänta så ”trodde dem ändå”.  Kan vi leva efter deras tro och tillit? Ja, med Guds hjälp går det. När du väntar på Guds uppfyllelse över ditt liv så håll ut. 

  Väntan kan bli så lång. Jag tänker att det vore nästa omänskligt att inte hamna i att vilja ge upp. Vi är inte mer än människor. Men det finns kraft hos Gud att vara uthållig. Det finns mod att få att vänta ett tag till. Det fins kraft att få till att inte ta saken i egna händer. 

  Jag tänker att Gud vet när den bästa tiden är inne för honom at svara på vår bön. Förståndsmässigt får vi stanna upp och lita till att hans timing är bäst. Inte min rastlösa önskan om att svarte borde kommit igår. 

  Jag vet inte vad du väntar på just nu. Men vänta tillsammans med Gud. Då blir väntan mycket bättre och du kommer klara att vänta.

  När jag skrev den bloggen bad jag en bön som jag vill be idag också.

🙏

Herre, jag ber för alla vars väntan tär på hjärtat. Att du, Gud, skulle ge ett andrum och ge luft åt ett ångestfullt inre. Att du skulle få ge mod att lyfta blicken och påminna sig om att var uthållig och tro ”ändå”. När tid är så kommer svaret. Och dröjer det ber jag om kraft att ”tro ändå”. 

Amen

Publicerat den

Väntans tider

Stjärnan är uppe. Adventsstaken är skapad. Ja jag vet, väl tidigt för det är ju inte förrän till nästa helg. Till mitt ”försvar” har flera grannar gjort det före mig och det är ju en så kort tid med advent detta år.

Adventstiden är ju en väntans tid på att Jesus skulle födas till vår värld. En speciell tid tycker jag.

Ibland undrar jag om inte uttrycket ”Den som väntar något gott väntar aldrig för länge” kommer från denna händelse. För många hade läst profeternas ord om Jesu ankomst och dom hade fått vänta länge. Men han kom. Med besked. Man väntade inte förgäves.

Adventstid pekar också mot en ankomst. Jesu andra tillkomst. Vi har väntat länge. Men vi kommer inte vänta förgäves. Han kommer. Som världsläget är nu kan man ana att det kommer nog inte vara långt borta.

När jag läser min bibel ser jag så många händelser där väntan tenderade till att bli för lång. Men när rätt tid var inne så kom Jesus och förändrade allt. Man väntade inte förgäves.

Jag har flera sådana händelser i mitt liv för jag misströstat. Tänkt att det det kommer nog inget svar till det jag bett om. Så händer det. Gud griper in och förändrar. Jag har inte väntat förgäves.

Berättelser jag får berättat för mig senaste tiden har varit på samma tema. Man hade inte väntat förgäves.

Du kommer inte vänta förgäves. Jesus kommer. Var så säker.

Så när du börjar tända din adventsstake detta år, låt det påminna sig om att din väntan inte kommer vara förgäves. Han kommer.

Publicerat den

Vad gör man med sin väntan?

Jag sitter och väntar på att konserten ska börja. Folket fyller sakta kyrkan. Ett förväntansfullt sorl finns. Denna väntan är inte så jobbig. Om typ 25 minuter är estraden fylld med orkester och solister. Så man vet ganska säkert att väntan kommer att bli uppfylld av något gott

Men det finns andra typer av väntan som är klart värre. Når man väntar på en förändring. Väntar på ett jobb. Väntar på sitt livs stora önskan. Det kan räcka med att någon lovar något till oss men det dröjer att infria löftet.

Hur hanterar man sin väntan? Om det fanns ett enkelt svar på det. Den som hade det skulle säkert kunna få både nobelpris och andra stora pris. Väntan kan vara så svårt att bära.

Hur gör du? Hur gör jag? Vissa gånger är det lättare. Andra svårare. Klart svårare.

Kanske är det väntan som gör att vi mognar. Kanske är det karaktärsdanande. Kanske lär det tålamod.

Men det kan också vara så sårande. När själen tar skada så för det ont. Det tär på det mesta i våra liv.

Därför kanske svaret på frågan hur vi gör med vår väntan så viktig.

Finns det något svar på den? Jag hittar nog bara ett svar på den. Jag har inte kommit på den själv. Så något pris ska jag inte ha. Nej, det svar jag tänker på har funnits länge länge. Den som sa det är visserligen ifrågasatt. Men många har valt att lite på att det svaret håller.

”Kom till mig alla ni som bör tunga broder. Jag skall ge er frid”

Jesu ord. Ett löfte som fungerar. Väl värd att prövas. Jag höll på att säga att om du hittar på något bättre så testa det. Men jag tror inte det finns.

Vad gör man med sin väntan? Man lägger den i Guds händer. Vilar i att det fungerar. I sången ”vilken vän vi har i Jesus” såg jag en textrad idag som blev som ny: ”säg till Jesus vad du känner, våga tro att han förstår”. Våga tro. Våga lita. Våga lämna.

Publicerat den

Nu behöver vi inte vänta längre

Nu behöver vi inte vänta längre …

Det är fjärde advent. Det är även julafton. Nu behöver vi inte vänta längre. Fjärde ljuset är tänt.

Det är idag julafton, den dag vi tänker oss att Jesus föds till vår jord. Adventstiden nedräkning är över. Vi behöver inte vänta längre

Så är det verkligen med Jesus. Vi behöver inte vänta längre. Vi behöver inte dra ut på tiden innan vi tar kontakt med honom. Han finns här och nu – alltid.

Ibland kan jag undra vad vi väntar på. Vi kämpar på i egen kraft. Försöker lösa allt själva. Som om vi vet bäst. Många gånger vet vi rätt mycket. Men om vi är ärliga mot oss själva (och vår omgivning) är vi rätt beroende av andras kunskap och möjligheter.

Till det är vi rätt ofta i behov av hjälp från högre makter. Så därför undrar jag ibland vad vi väntar på.  Varför har vi så svårt att välja den bästa vägen först. Den väg som heter Jesus.

Kanske kan det bli vårt nyårslöfte inför 2018 – att vi söker oss först  till Gud om hjälp innan vi prövar massa andra vägar.  Vi har ju egentligen inget att förlora på det.

Väntan är över sen länge.  Jesus är redan ett faktum i vår tid. Idag är dagen vi firar det på ett särskilt sätt

God Jul önskar jag er alla!

Publicerat den

En utdragen väntan tär på hjärtat

En utdragen väntan tär på hjärtat

Orden är hämtade ur en bok. Det skulle kunna vara ur en diktsamling. En novell. Ja, egentligen vilken bok som helst. Språkbruket är lite föråldrat men ändå så nymodigt. 

Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd. Ordsb 13:12

Jag la ut denna bild på instagram för någon dag. Till bilden skev jag ”I väntan på…”. Kanske inte så djupa tankar omkring det men ändå. Jag tror att vi är ganska många som väntar på något. En längtan som skall gå i uppfyllelse. Något vi gärna vill se ska hända. 

När en sådan väntan blir väl lång så tär den på hjärtat. Kanske mest bokstavligt men jag tror atr det även kan tära på hjärtat rent fysiskt. 

Jag tror ingen har några säkra och fasta svar på varför det dröjer det vi längtar efter. Det kan vara en bön till Gud som uppenbarligen dröjer med sitt svar. Ibland kommer svaren inte alls känns det som. Ibland kommer dom med vändande post. 

Det finns många händelser i Bibeln som beskriver denna kamp. Den samlande texten om dessa trons folk har vi i Hebreerbrevet kapitel 11. Där beskrivs människor som ”trodde ändå”. Dom höll fast i tron fast dom ännu inte eller aldrig fick se uppfyllelsen. Kapitlet börjar med följande text: ”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser.” Den versen är grunden till att vi skall vara uthålliga i vår längtan när uppfyllelsen verkar allt för långt borta. 

När vi framlägger vår önskan inför Gud kan vi ibland ana svaret men ser det inte klart. Att uthålligt tro och vänta. 
Såg denna nyckel-ring. Lite typiskt oss. Det sägs ju att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Skulle tro att i ljuset av att väntan kan tära på hjärtat är det  inte lätt att påstå det. Då håller bättre devisen att ”jag älskar att inte vänta”. 

Man vill va på direkt. Man vill ha svaret omgående. Väntan blir mer av tortyr än bara en tyst väntan. Man lider i väntanstiderna.  

När väntan bli för lång behöver vi bestämma oss för att tro ändå. Fast inte Gud svarar så snabbt som jag vill och önskar väljer jag att tro på honom ändå. Jag släpper inte taget om honom. Jag väljer att tro att svaret kommer. Jag väljer att tro trots mina frågor. Genom historien har det visat sig att när man höll fast i tron på att svaret skulle komma så kom det till slut. Förr eller senare så kommer det. 
Eller för att använda några andra ord från Habackuk 2:2-3 Herren svarade mig och sade: Skriv ner synen och gör den tydlig på tavlor så att den lätt kan läsas, 3 för synen väntar ännu på sin tid. Han skyndar mot slutet och sviker inte. Om han dröjer, så vänta på honom, för han kommer helt visst, han uteblir inte.

Denna dag vill jag skänka en bönens tanke till alla vars väntan tär på hjärtat. Att Gud skulle ge ett andrum och ge luft åt ett ångestfullt inre. Att Gud skulle få ge mod att lyfta blicken och påminna sig om att var uthållig och tro ”ändå”. När tid är så kommer svaret. Och dröjer det ber jag om kraft att ”tro ändå”. 

…låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. …/… Tänk på honom …/… så att ni inte tröttnar och tappar modet. Hebr 12:2-3

Publicerat den

Väntan som är så svår

I går tog vår pastor Marcus Ardenfors upp ett viktigt men jobbigt ämne. Den period mellan Guds löfte till uppfyllelse. 

Den tiden kan vara så jobbig. När den perioden känns att den börjar bli väl lång så blir det jobbigt. Man är på väg att ge upp. Man börjar bli frustrerad. Frågorna blir fler än svaren. 

Tror att vi är många att ha känt så. Kanske någon är mitt uppe i det nu. 

Det var så gott att att bli påmind om att inte ge upp. Att Gud står vid sitt löfte. När det är rätt tid så händer det. Det händer när det är som bäst. 

Marcus lyfte en tanke om att vi kan frestas att ta det i egna händer. Hitta våra egna lösningar. Tänk så fel det kan bli då. 

En god påminnelse är att vila i att det kommer. Uppfyllelsen finns när rätt tid är.  Det är värt att vänta.  

Jag kan tänka mig att ett tankesätt som detta kan förundra många. Kan man vara så följsam till en Gud som finns i en tro? Ja, det är det som är så förunderligt. Har man en gång upplevt verkligheten i att Gud har lett i olika situationer kan man tänka så. För man vet att det verkligen fungerar. 

När det då dröjer mellan löfte och uppfyllelse kan man bli osäker och tvivla. Då behöver man bli påmind om att det har funkat och kommer att funka. Fast man vet kan väntan ställa till det i tänket. 

Därför var det gott att lyssna till Marcus i går. Bli påmind om att inte ge upp utan hålla fast. När tiden är inne blir det som han har lovat. 

Gå in på http://pingstjonkoping.se/podcast/ så kan du lyssna till honom där. 

Publicerat den

Påskafton – en väntan

Påskaftonen är tiden mellan Jesu död och uppståndelse. En tid då det begav sig var ett stort vakuum. En hopplöshet med många frågor. För lärjungarna och Jesu efterföljare var det säkert en grym tid. Hade dom trott på något förgäves? Lurade? Men allt dom varit med om var ju på riktigt. Det var säkert en tillvaro mellan hopp och förtvivlan. Det står att dom låste in sig. 

Inte konstigt att dom drog sig undan och låste in sig. Deras fiender, dom som hånat deras tro och vandring med Jesus ville säkert markera att dom hade fått rätt. Lärjungarna var säkert lite rädda. Dom behövde tid att få fundera. 

Det fanns säkert tvivel och tilltro om vart annat. 

Skulle tro att du och jag inte är något undantag. Vi båda har säkert tvivlat och undrat samtidigt det funnits en tro. 

 Men vi vet hur det slutade. Eller kanske var det just då det började. Dom fick sitt besök. Han visade sig för dom. Vi vet att han stod upp. Vilken glädje. Jesus hade pratat om det. Om man lyssnat noga hade han gång på gång försökt förbereda lärjungarna för denna väntan. Så att dom kunde vara uthålliga och inte tvivla. Ändå så glömde dom det ett tag. Känner du igen dig? Jag kan göra det ibland.   Jesus stod upp. Han lever. Det vet vi mitt under denna dag mellan hans död och uppståndelse. Det är så gott att få påminna sig om det. 

Det är detta som gör den kristna tron så levande. Vi tror på en Gud som lever. Inte en profet som är död. Vi tror på en som böjde sig ner och förlät oss.  Han hav oss ett nytt liv. Ett liv med en ny dimension. Långt bättre än en 3D-film. Denna dimension är verklig. 

Glöm aldrig det. Tvivlar du någon gång, vänd då tillbaka till påskens budskap. Jesus uppstod för din skulle. Just för dig. 

Publicerat den

Det är något speciellt med att det snart är 1 advent men har vi tid att vänta?

Det är något speciellt med att det snart är 1 advent. Igår köpte jag mig några adventsstjärnor. Har börjar titta på adventsstjärnan så den fungerar. Under veckan blir det koll på adventsljusstakarna.

Det liksom är nedräkningstider liksom. Nu har jag ju noterat att somliga har redan tänt både adventsstjärnan, ljusstaken och tom granen. Och naturligtvis får dom göra som dom vill. Men för min del är det en tradition att inte göra vissa saker före vissa datum. Konservativ? Om det är att hålla på vissa traditioner så är jag det i så fall.

Man tänder inte adventsstjärnor och adventsljusstakarna för första advent. Så är det bara. Gör man det tidigare så är det som att ta ut lönen i förtid, öppna julklapparna före julaftonen, som att äta efterrätten före huvudrätten. Typ så alltså . Det är ju bara att se att semlorna kommer tidigare och tidigare. Får det vara på det viset? 😉 Att ta ut sin pension i förtid är inte helt bra. Det blir en sämre pension.

Tja man är väl lite knepig men det finns något speciellt med detta. Jag tror att det faktiskt är något gott med att se fram emot något och vänta på det till sin rätta tid. Då blir det mer fest över det hela.

Jag upplever det som att vi människor gärna tar ut saker och ting i förskott. Vi har inte ro i kroppen att vänta in den rätta tidpunkten. Livets cykel är så att man övertid får uppleva saker och ting. Dom kommer på olika tidpunkter i livet vart efter vi växer upp. När vi är bebisar börjar vi inte med entrecote utan det är bröstmjölk som gäller. Vi klarar inte någon annan föda.

Tar vi livet i rätt ordning så blir det så mycket bättre.

Det är inte farligt att vänta in det vi väntar på. Vi klarar det. Pröva det. Det blir inte sämre. Snarare blir det bättre. Allt har sin tid.

IMG_6700.JPG