När det tappar sitt värde

Jag kommer ihåg när bensinen kostade 3:75kr. Du kanske kommer ihåg när den var ännu billigare. Likaså minns jag när den stora chokladkakan kostade 5kr. Och jag tyckte och kände mig rik när jag kunde köpa en sådan stor kaka.

Minns också att det nog var dyrt på den tiden också. Många sa att nu behöver vi nog ställa bilen. Bensinen börjar bli för dyr. I ljuset av idag känns det typ galet billigt då.

När saker tappar sitt värde kan det upplevas väldans dyrt.

Jag tänker att vänskap är alltid en dyrbar relation. När den tappar sitt värde är det sorgligt. Ibland skapar vi detta värderas själva genom att vi nedvärderar det vi har. Fast det i själva verket är mycket mer värde i det än vi vill påskina.

För mycket länge sedan hade vi ettöringar. Idag kan man snart fundera på varför vi har småmynt under 5 kr.

Är det något jag värderar högt idag så är det frihet. När kriget kommer så nära vårt land inser jag hur värdefull frihet och fred är. Förr tog jag det för givet. Nu är det det mest värdefulla vi kan ha tänker jag. Samma land samma fred. Men nu så mycket mer uppskattat.

När man mister relationer så inser man ännu mer vad det betydde när man hade dom. Det gör att man uppskattar än mer dom relationer man nu har. Förhoppningsvis blir man mer varsam med dom och uppvärderar dom ännu mer.

På livets alla områden mår vi bra av att kalibrera värdet vi ser i det vi har. Att vi inser att vi inte kan ta något för givet. Var tacksam för det du har. Spana inte så mycket efter det du inte har. Visa din tacksamhet. Visa att du inte tar den för givet. Det borde livet ha lärt oss. Varje gång vi inte lyckas med det behöver vi stanna upp och ta nya och bättre tag i det. För vi lyckas inte alltid. Men vi kan göra det kanske bättre nästa gång. Så betänk värdet innan du förändrar något.

Ditt värde ….

”Ditt värde baseras inte på någons annans oförmåga att se vem du är.”

Tänk vad typiskt det är. Vi har så lätt att se vårt eget värde utifrån någon annans negativa synsätt på oss. Det är lätt att präglas av ord och handling som trycker ner oss. Får vi höra tillräckligt många gånger att vi inte duger, inte är goda nog, inte ser tillräckligt bra ut, inte kan något så är det lätt att tro att vi är sådana.

Jag blir så ledsen när jag hör berättelser om hur någon i en relation har en oförmåga att se någons värde. Att se och uppskatta den. När den inte ser vem vederbörande verkligen är.

Jag vill uppmuntra dig till att se och förstå hur underbar du är. Att du är skapad övermåttan underbar med Gud själv som förebild. Ditt värde sitter inte i dom yttre attributen. Ditt värde finns på insidan.

Det finns en visa som är värd att påminna om.

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dig ändå
Och det kan du lita på

Du vet väl om att du är värdefull ……

Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dig
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Ingemar Olsson har skrivit den och du kan lyssna till den här.

Det finns så många (och kanske bara en) som anser sig ha rätt att tala om för dig hur du bör vara. Men du behöver inte lyssna till det. Du passar in så bra som du är. Du är skapad efter Guds tanke om dig. Det kan du lita på

Allas lika värde….

Funderar lite över ”allas lika värde”.

Ibland känns det som att vi använder det som ett slagträ mot varandra. Vi liksom lägger något av motsats i det mot varandra. När någon använder det uttrycket så tillskriver vi att ”den andre” inte menar vad den säger.

Vi har så lätt att blanda ihop saker och ting. Man brukar säga att vi måste kunna skilja på sak och person. Vi kan ha olika politiska åsikter som gör att vi står långt ifrån varandra. I den meningsskillnaden blandar vi ihop begreppet om allas lika värde. Likaså när människor begår brott. Kanske är det svårast i ett sådant läge att inse allas lika värde. Kanske syns det också tydligt i hållningen om sexuell läggning och livsstil. Beroende på vart man står i den frågan tillskrivs ”motståndaren” att anse vederbörande mindre värd. Skillnader i våra olika hållningar och åsikter går så fel ibland när vi värderar varandras värde efter det. Gör mig så ont när man hör tongångar som att någon inte har rätt att leva pga sin åsikt och hållning.

Värdet på en person ligger inte i könet. Inte i hudfärgen. Inte på läggning. Värdet ligger inte i utbildning eller åsikt. Inte om du är lång eller kort. Inte om du är rödhårig eller svart, har massor med hår eller inget alls. Värdet ligger inte i om du bor i Sverige eller Afrika.

Värdet ligger i att du är du. Allas lika värde ligger i att du är den du är och får vara det.

Sen kan vi ha åsikter om varandra på olika sätt. Men värdet förändras aldrig. Du är älskad för den du är och inte för det du gör. Visst kan kärleken få sig en smäll när vi gör varandra illa. Men värdet förändras aldrig. Hur lätt det än är för oss att vilja degradera eller upphöja.

När våra barn, som vi älskar så högt, gjorde något tokigt när dom var små slutade vi inte att älska dom för det. Kärleken till dom är inte beroende av vad dom gör. Kärleken ligger i vem dom är. Dom är våra barn.

Jag tänker att om vi ser det och älskar varandra har vi lättare att möta varandra. Vi kanske inte delar varandras alla åsikter men vi kan respektera varandra för det. Vi behöver inte slå in vår åsikt i andra. Inte tvinga någon på det. Men vi har all rätt att få ha en åsikt och säga den och stå för den. Sen om den avviker från den stora massan så kanske vi blir rätt ensamma om den. Men vi har all rätt att ha en åsikt.

Men blanda aldrig ihop den med allas lika värde.

Allas lika värde är ett vackert uttryck. Är så rätt. Men det är allt för lätt att missförstå det. Att dra felaktiga slutsatser.

Så fort vi höjer rösten för att förstärka vårt budskap har vi hamnat fel. Om vi inser att värdet ligger någon annanstans än åsikt mm så kan vi lugnt samtala om våra olika syn på olika saker. Utan att behöva slå med ord och handling. Vi kan skiljas åt som vänner. Vi kan leva sida vid sida i repekt. Trots våra olika tankar. För vi älskar varandra ändå. Som människor.

Så fort som vi försöker försvara vår hållning med ”aggressivitet” och attack är vi nog inte säkra på vår egen hållning och tanke. Då kanske vi ska dra oss tillbaka och fundera om vår ide håller.

Vem du än är, vad du än gör är du lika mycket värd som någon annan.

När ord tappar värdet…..

Det blir lite tokigt när ord tappar sitt värde. 

Tex……

Man får budskapet att det är omöjligt , att det inte går men när det väl kommer till kritan så går det. Nästa gång man får ett nej tror man inte på det. 

Tex…..

”Alla tycker så” men när man väl kollar upp det är det ju inte så. Nästa gång man lägger sig samtalet får man svårt att vara trovärdig. 

Tex…..

Man kan garantera att det är som det sägs men tar man pulsen på det så är det omöjligt att kunna veta det. Hur går det då när man nästa gång vill ”garantera” något. Ingen tror på det då. 

Varje gång vi överdriver eller slår fast något som egentligen inte är så blir det tokigt i framtiden. För hur skall man tro på det som sägs  nästa gång när det visade sig inte stämma tidigare. 

Vad försöker jag säga? Jo, att vi behöver vara rädda om våra ord så dom inte tappar sitt värde. Att överdriva något vid ett tillfälle kan göra det svårt nästa gång när det verkligen är som. Människor som överdriver för att om möjligt få ett bättre läge får större problem i framtiden. Då det verkligen gäller något är det liksom kört. 

Vi behöver vara rädd om våra ord. Att hålla sig till den sanna bilden är alltid bäst. En till synes snabb vinst kan stå sig dyrt senare.  

Tänk vad olika värde en och samma sak kan ha….

Hörde reportaget då Owetjkin (stavas hans namn så?)  gjorde/nådde ett magiskt poängrekord i NHL. 1000p. Han han gjorde sen ett poäng till. Bäckström som spelade samma match gjorde 3 eller fyra poäng. Men vilka poäng kommer man mest ihåg och vilka var mest värda? Naturligtvis den 1000:e poängen Owetjkin gjorde. 

Tänk vad olika värde en och samma sak kan ha. För dig kan en temugg vara det mest värdefulla. Just därför att du fick den vid ett speciellt tillfälle. För någon annan skulle den inte ens vara aktuell för second hand. 

Värdet ligger nästan alltid i betraktarens ögon. Det är där värderingen görs. Hur högt eller lågt värde är är rent subjektiv. Känslan, humöret och möjligen (avsaknad av) kunskap kan påverka värdet. 

Det är inget ovanligt att det man ibland lämnar in i vår butik ser man som rätt värdelös. När man sen ser vår värdering och vad vi sålde saken för så ångrar man sig. Kanske det visar på att vi ibland värderar det vi har på tok för lite. När vi väl har misst det inser vi värdet och ångrar oss. 

Men något som aldrig mister sitt värde är ditt värde som människa. Ditt värde sätts inte på aktiemarknaden och börsen. Ditt värde sätts inte av ett godtyckligt ögonkast av någon. Ditt värde sätts inte utifrån plånbok och antal bilar. Ditt värde sätts inte av vilka kläder du har på dig eller hur du råkar se ut i spegeln just då. 

Nej, ditt värde sätts utifrån Guds perspektiv. Du är älskad för den du är. Ditt värde är så skyhögt att inga pengar i värden kan ersätta dig. I Guds ögon är du älskad hur du än ser ut, vad du än har på dig, hur få bilar du än har, om så plånboken är tom. Gud vill vara med dig även dom dagar ingen annan vill vara med dig (om nu dom dagarna finns). Du är älskad för den du är. Du behöver inte få 1000p i NHL för att bli älskad. Du behöver inte komma med blommor för att bli älskad. Du måste inte göra massa saker för någon för att bli älskad. Du var älskad innan du var född. Så är det. Visst är det skönt. 

Stammens värde…

När vi köpte huset Gustafsdal så fanns det en del träd på marken som följde med. Fina raka tallar. Några av dom fällde jag och sågade till virke. Av det virket blev det ett hönshus men också en altan. 

Mannen som ägde det innan oss stor kärlek till en enorm tall. När han fick reda på att jag fällt en del träd om frågan blixtsnabbt ”Du har väl inte fällt tallen bortanför jordkällaren?”

Det var en spikrak tall. Den var grov. Om man fällde den och sålde den till virke skulle man få rätt bra betalt för den. Men där den stod blev den bara mer värd efter varje år som gick. En årsring till och stammens värde ökade. Jag fällde många träd men det trädet fick stå kvar. Kanske står det kvar än. Farbror Stymne är nog nöjd i sin himmel för det. 

En årsring till och stammen ökar i värdet…

Jag summerar en vecka där jag lagt en årsring till på livet. (Kanske även midjemåttet får jag väl erkänna) Känns lite märkligt att fyllt 50 år. När jag var ung och tex pappa fyllde 50 (då var jag 25) kändes det som en evighet till dom 50. Men ack vad jag bedrog mig. Den evigheten var kortare än jag kunde tänka mig. Samtidigt känner jag mig egentligen inte speciellt mycket äldre än då. Men när jag ser att mina pojkar nu är 21 o snart 25 så blir det ju uppenbart. Tiden har gått. Gått fort. 

Samtidigt när jag summerar dom sista 25 åren sen jag uppvaktade pappa på sin 50-årsdag så har det hänt väldigt mycket. Varit med om så mycket som jag definitivt inte ångrar att jag varit med om. Visst finns det passager som känns som jobbiga minnen. Men samtidigt har dom händelserna lärt mig något. Om än dyrköpta erfarenheter. Visst skulle jag på ett sätt velat haft det ogjort. Smärtan att blivit utsatt. Samtidigt väger allt det andra som är så mycket bättre och så mycket mera, upp.

Nu är det ju inte så att vi ökar i värdet bara för att vi lägger ett år till. Vi sjunker inte heller i värde bara för att vi blir äldre. (Fast ibland kan man ju tro det med tanke på arbetslivet tex. ) Ditt och mitt värde grundar sig på helt andra räknesätt och grundvalar. Du är älskad för den du är. Inte den du eller din omgivning ibland anser dig vilja vara. Vår herre beskriver det att vi var älskade innan vi föddes. 

Glöm aldrig att ditt värde aldrig har att göra med hur många årsringar du lägger till ditt liv. Eller hur bra du gör något. Ditt värde är oersättligt.  

Vi hanterar oftast det som är värdefullt med mycket respekt och försiktighet. Då gäller det prylar som tex vår bil o vårt hus. Vi borde vara minst lika, om inte ännu mera, försiktiga om oss själva. Att inte utsätta oss för något som kan förstöra oss. 

Var rädd om dig. Du vet väl om att du är värdefull!!

Vet du värdet?

 Satt och tittade på Antikrundan. En kvinna tar med sig ett ägg. Ett ägg hon egentligen inte direkt tycker om. Tydligen hade hennes mamma vunnit den. Det visar sig att ägget är värd en halv miljon kronor. 
Det som nyss uppfattades rätt så värdelös och inte så omtyckt är nu oerhört värdefull och mycket omtyckt. 

Hur uppfattar vi det vi äger? Är det slit- och slänganda över det? Tror nog att ibland kan vi tappa respekten över det vi äger. Andra skulle bli så oerhört tacksamma om det bara hade en bråkdel av det vi har tänker jag. 

Ibland undrar jag om vi ser på varandra på samma sätt. Ser inte den andras värde förrän någon visar på den. Eller när vederbörande är ut bilden av någon anledning. 

Jag tänker så här….. Jag har många saker som inte på något sätt kan värderas äns i närheten av detta ägg. Dessa saker värderar jag ändå väldigt högt. Så värde kan vara så olika. Rent pengamässigt inte alls så mycket men ändå så oerhört värdefull ändå på annat sätt. 

Vet du värdet på dig? Du är så oerhört högt värderad att det går helt enkelt inte att ersätta dig. Du är så högt värderad att när vi ska försöka sätta ett verkligt pengavärde på dig så finns det inte tillräckligt med nollor i världen att sätta dit efter ettan.  

Det som för många ser ut att inte ha ett värde …

Härom dagen, på jobbet på Erikshjälpen i Örebro, kom min kollega med en sak vi hade fått in. En dalahäst. Vid kaffet bad hon oss att gissa vad den var värld. Man kan väl klart säga att det var inte så många som kom nära det värde denna dalahäst verkar ha. Varje gång jag hör att någon kan se och förstå dess värde så blir jag imponerad. Tänk att en gammal häst i trä från Dalarna kan ha ett värde som är flera tusen kronor. För andra kan det vara läge att slänga medan någon annan kan tänka sig att ge den en chans med några tior eller kanske några hundra kronor. Det gäller alltså att vara vaken över dess verkliga värde.

Det ger ju en viss tankeställare. Vad har ett värde och hur stort är värdet? Till synes kan ju något vara ingenting. I verkligheten kan det har ett riktigt stort värde.

Saker är väl en sak. Det är ju liksom bara världsliga ting. Men hur värderar vi varandra?

Hur vi värderar varandra märks mest på hur och vad vi säger om varandra. Också hur vi bemöter varandra så klart. När jag hör hur man kan prata illa om någon som inte finns i närheten kan det knyta sig inom mig. Man kallar varandra både det ena och det andra. När jag själv blir utsatt så tycker jag mig 99 av 100 ggr klara av det. Men när jag möter någon som gråter för att den blivit kallad massa saker då gör det ont i mig. Jag skulle vilja gå så långt att ett ord kan göra tusen gånger ondare och större skada än ett slag i ansiktet. Ord kan slå så hårt djupt inne i självkänslan att det kommer påverka för lång tid.

Det gör ju att det gäller att då väga sina ord. I sin affekt eller iver att föra fram sin åsikt verkar somliga att kunna gå fram oerhört hårt. Man anser sig kunna kalla sin motpart vad som helst och anse sig ha rätt att göra det. Jag kommer ihåg en gång då jag fick en lång rad av starka ord över mig. Jag försökte få vederbörande att förstå att jag jag tog illa vid mig. Det hade vederbörande ingen förståelse för. Vederbörande uttryckte mycket tydligt att det berörde inte ett dugg. Det smärtade mer än det personliga påhoppet. Att man kan ha så svårt att inse hur det påverkar den person som man sköljer över massa ord.

Vad har detta med en värdefull trähäst från Dalarna? Tja det kanske inte är någon större likhet. Men denna häst som till synes inte var värd så mycket hade ett större värde än vi kunde tro. Så är det också med våra medmänniskor. Dom innehar ett större värde än vi kan ana. Så det bästa vi kan göra är att bemöta varandra med respekt. Kan ju hända att den man själv nedvärderar kommer att gå före sig själv.

Vi behöver tänka oss för vad vi kallar varandra. Det kan komma en tid då det kommer ifatt oss. Tänk på att dina ord kan sätta djupa spår i din medmänniska. Orden kan göra så illa. För det finns det inga ursäkter. Inga alls. Inte ens när man tycker sig ha all rätt för egen vinning.

När du nästa gång möter den som du tycker mindre bra om så kom ihåg att den har lika stort värde som dig själv. I jämförelse med denna dalahäst är ert värde långt mycket större.