Så olika världar….

Kanske har du inte missat att det är vinter-OS just nu i Peking. Dom tävlar i ”OS-bubblan”. Mitt i en pandemi försöker man skapa en smittfri zon. Allt för att, om möjligt, ingen ska bli smittat av Corona. Som att man försöker leva som vanligt i en ovanlig tid.

”Som att man försöker leva som vanligt i en ovanlig tid”

Samtidigt finns ett folk som lever i en rädsla och oro över ifall den ryska invasionen blir snart eller aldrig. Detta folk lever då verkligen inte i en bubbla av en zon av frihet. Snarare i en oros-bubbla. Livet utanför den känns långt borta. Näst intill overklig kanske.

Om du vänder dig omkring och ser ut över världen så är det många som inte vet om att OS är igång. Andra har fullt upp att klara dagen. Åter andra lever i ett land där demokratin är typ lika med noll. Med sitt liv som insats försöker dom leva dag för dag. I ett och samma land kan man leva i olika bubblor som i helt olika världar. Men samma land likväl.

Den ene får kämpa för brödfödan medan den andre har ett överflöd. Och man kan lugnt säga att det är orättvist.

Att leva i en bubbla – ett sätt att leva på under pandemin. Karantän. Hålla sig i den lilla gemenskapen. Ja, du har hört om detta i två år nu. Men det blottlägger ett sätt att leva som vi egentligen levt allt för mycket av genom långa tider.

Vi har lätt att leva i vår egen bubbla. Inte se sin omgivning. Inte se vad som händer. Behov som finns där men det är som en annan värld. När man för beskrev ett möjligt liv på mars minns jag bilder för man levde som i bubblor. Där fanns det liv. Möjligt att leva. Utanför var det som ett månlandskap där inget liv var möjligt. Så hade dessa bubblor gångar mellan sig.

Så kan jag ibland uppfatta hur vi människor lever. Ser det utsatta som en annan värld utanför vår säkra livsbubbla. Betänker man tex våra utsatta områden i våra städer blir ju varje stadsdel nästan som sin bubbla. När jag bodde i Stockholm så var jag inte i alla olika förorter till Stockholm. Skulle tro att rätt många i norra Stockholm aldrig varit i södra delen. Som en skåning aldrig varit i Norrland , osv.

”Kanske är det dags att komma ur din bubbla

Kanske är det dags att komma ur din bubbla. Vare sig den är i en liten del i en två-rummare eller kvarteret. Eller kanske helt enkelt sin egen livsbubbla. Det finns ett liv utanför den där du är efterlängtad. Där du behövs. Nu är det en ny tid.

I vilken puls lever du i?

Har varit i Stockholm några dagar. En stad i en hög puls.

Minns när jag bodde där. Lovade mig att inte börja springa i vänsterfilen upp i rulltrapporna. Tror det höll en vecka eller två typ. Sen var jag med i Stockholmspulsen.

Stockholm är en stad med rätt högt tempo. Trafiken. Rörelsen bland folk. Ljudet. Det är ju typ aldrig tyst där.

Det är lätt att få hög puls där.

Det händer mycket och ovanliga saker där. Första natten sprängdes en bomb. 950 meter från hotellet. Bombgruppen och poliser, ambulans mm på plats. Märklig känsla att veta att det hände kl 03 på natten och inte vaknat av det.

På lördagen poliser i massor. Det visade sig vara en demonstration på gång.

Gudstjänst på Hillsong. Hög musik i en gudstjänst i rätt högt tempo.

Går man lugnt blir man omsprungen.

Det är då skönt att få hjälp med att dra ner på tempot. Så lätt att bli fokuserad på att snabbt ta sig från punkt A till B snabbast möjliga väg.

I vilken puls lever du i? Vem och vad får påverka dig och ditt liv?

Får yttre omständigheter styra mer än inre impulser ?

Vi lever i en tid där vi behöver se upp med vad vi påverkas av. Vad som får styra våra liv. Vad som får ge oss vår puls.

Jag tror vi behöver få upp ögonen för det inre livet som behöver få ge oss vår puls.

Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.” Joh 7:38

Det finns något som ska få komma upp ur vårt inre som kommer ge oss en god puls och flöde i våra liv. Dess ursprung är Guds ande som bor i oss.

I den pulsen får vi välja att leva i.

Så vilken puls vill du leva i? Vad vill du ska påverka ditt liv?

En tanke väl så viktig att fundera på. En inre miljöfråga i ditt liv.

Att leva i två världar….

När vi var i Afrika så mötte vi Bengt och Susanne Klingberg. Dom följde oss på vår resa i Tanzania. Visade den värld dom lever i. Likaså det arbete som dom arbetar med.

Med på vår resa var Carolina. Hon är journalist. Hon gjorde ett reportage om Bengt. I JP. Värt stt läsa.

När man läser om det liv som Missionärer lever så är det ofta två världar. Man lever å ena sidan i den svenska men också i den afrikanska. (När det gäller Klingbergs). Man lever i en rik värld men också i en fattig. Kasten mellan dessa världar kan bli tydliga och ibland nog ganska påfrestande.

Vi människor kan leva i olika världar. Ibland försöker vi leva dessa samtidigt. Vi vill inte släppa någon av dom. Så står vi där med ena foten i en värld. Den andra i en annan.

Allt för ofta krockar dessa världar. Dom passar helt enkelt inte ihop. Det krockar inte bara i livets uttryck. Det krockar också i vårt inre liv. Det sliter och bänder. Vi försöker hålla skenet uppe.

Vi människor är inte ämnade och gjorda för detta dubbla liv. Vi behöver välja väg. Annars går vi under till slut.

Hur vet vi vilket liv vi ska välja? Jag tror att om vi är ärliga mot oss själva vet vi det innerst inne. Magkänslan. Med förstående vet vi det. Men lusten och sökandet efter kortvarig lycka och tillfredställelse brukar ofta var det som segrar tyvärr.

När jag var på island hittade jag ett ställe där man kunde stå i två världsdelar samtidigt.

Man kunde stå både på den nordamerikanska plattan och den Eurasiatiska plattan. Hur häftigt som helst. Men att leva i två olika världar med sitt liv är inte lika häftigt. Det tär. Det förstör på sikt. Kortsiktigt kan det uppfattas både okej och häftigt. Men på sikt blir det problem.

Välj den värld som är bäst för dig. Tveka inte. Men lyssna till ditt inre förstånd.

Min bön blir idag…..

🙏Gud, hjälp oss att välja rätt värld att leva i. Den värld som kan välsigna oss. Hjälp oss att avstå och välja bort den värld som skadar mer än den ger gott. Hjälp oss att se till vårt eget bästa före den kortvariga lyckan. Amen 🙏

Att leva i två världar samtidigt

Att leva i två världar är ömsom välsignat och ömsom en märklig känsla.

Första tanken kan vara att det är en schizofren värld. Att det är overkliga och ibland en låtsasvärld.

Man kan se det på många sätt. Vi lever ett liv i vårt jobb och ett i vår fritid. Ibland rätt olika världar.

Jag har nog alltid varit intressanta av mission. Dom två resor till Afrika jag haft förmånen att göra har gjort missionen ännu tydligare för mig. Mest tidsligt är vilka olika världar det är mellan vårt land och tex Tanzania. Lika mycket människa men ändå så olika öden och möjlighet.

Samtidigt är man som troende också i två världar. Ett liv här på jorden och ett i himlen. Inte att man lever ”i det blå”. Man har ett medborgarskap i himlens värld.

Jag kan inte påstå att jag varje sekund längtar till himlen. Men jag vet vad som väntar mig den dag jag går ur denna del av livet och in i ett nytt efter det vi kallar för död.

Men livet här på jorden får en vidare innebörd på något sätt. Det är att leva i två världar samtidigt. Det är inte schizofrent. Det är snarare tryggt. En framtidstro som leder bortom motgångar här och nu.

Himlen är på något sätt redan nu men ännu inte. Där vi kan känna atmosfären av det som komma skall. Det gör att vi kan förnimma en försmak av det som i ett hänseende ännu inte finns men som kommer. Och för dom som redan gått före är det en verklighet dom redan upplever. Så redan nu men ännu inte är mer verkligt än vi tror i ett första betraktelse. Och där är vi i dessa två världen som stärker vår tro och tillit.