Etikett: vatten

Publicerat den

Söndagstankar – att vara planterad vid vattnet

Men välsignad är den man som förtröstar på HERREN, den som har HERREN till sin förtröstan. Han är som ett träd planterat vid vatten och som sträcker ut sina rötter till bäcken. Det fruktar inte om hetta kommer, dess löv är alltid gröna. Det blir inte förskräckt om ett torrt år kommer, och det upphör aldrig att bära frukt. (‭Jeremia‬ ‭17‬:‭7-8‬ SFB98)
Välsignad är den man och naturligtvis också kvinna – visst låter det så skönt. Välsignad – att få något gott av underbart värde in i sitt liv. 

I detta finns det ett löfte om vi förtröstar på Gud. Synonymer på Förtröstan förklarar detta lite bättre. Tillit, tillförsikt, hopp, lit, förlitan, förtroende, fast tro. Genom vår förtröstan på Gud blir den en frukt i våra liv. Välsignelse. Något som gör oss gott. 

Hur förklarar man det så att vi förstår? Det finns en speciell känsla omkring detta med välsignelse. Texten hjälper oss med det. Man är som ett planterat träd vid vatten som har sina rötter ner i vattnet. Det kan vara torr. Man kan känns av att livet sätts på prov. Det kan snurra runtomkring. Men ändå är löven gröna. Man märker ändå att livet ger någon form av frukt. 

Hur kan det vara möjligt? Kanske en del av svaret skrev jag om o förrgår. Regnet som ger frisk luft. Vatten som tar bort damm. Vatten som släcker en törst. Dusch som ger en svettig och trött kropp nytt liv på något sätt. 

Att förtrösta på Gud kan vara skillnaden i livet. Bildligt talat skillnaden mellan död och liv. Ändå är det just det som sker. I vår förtröstan till Gud kommer en välsignelse in i våra liv som just ger vår törst lättnad. Smutsigheten tvättas bort och livet återvänder när våra liv blivit trötta av olika orsaker. Konsten är väl just att stanna upp och förtrösta och inte kämpa i egen kraft. Vi människor har ju så svårt att ge upp och kapitulera. Vi vill ju liksom fixa allt själva. Fast ett egentligen bara behövs. Att just förtrösta. Det är väl det nåden också har inom sig. 

Publicerat den

Söndagstankar – Han för mig till vatten

 

En av fåraherdens viktigaste uppgifter för utom att hitta mat är att föra fåret till vatten. Vattnet är viktigt eftersom fåret består av ca 70% vatten. Vattnet är vktigt för ämnesomsättningen. Så vattnet är avgörande för att fåret skall må bra. Får det för lite vatten blir det svagt och utarmade. Törsten är tecken på kroppen behöver få sitt vattenförråd påfyllt.

Jag skulle vilja påstå att samma lag möter vi i vårt andliga liv. När vi upplever andlig törst drar vi oss till det andliga. Anden brukar liknas vid vatten. Att det finns ett källsprång inom oss. När det sinar upplever vi en andlig törst.

När fåret blir törstig dricker det ur lerpölar om inte herden leder det till friskt vatten. Bilden blir ganska klar för dig och mig, eller hur? ”Om någon är törstig så kom till mig och drick” säger Jesus i Joh 7:37ff. Att ”dricka” betyder att inhämta, ta emot eller tro. Helt enkelt att ta emot Jesus i sitt liv som blir en del av oss.

Därför skriver David i psalmen ”han för mig till vatten där jag finner ro”. Det är bara Han som vet var de stilla, djupa, rena, klara vattenbäckarna finns, de som kan tillfredsställa och hålla oss i form och ge oss kraft.

Min äldsta grabb och jag var ute på fjällvandring. Jag hade med mig min vattenflaska och en extra i ryggsäcken. Det var så gott vatten bäckarna. Det var bara att fylla på sina flaskor. Så gick vi. Varje gång vi kom till en bäck så drack vi. Då insåg jag att det vatten jag hade i min flaska hade redan blivit lite varmare. Inte ville jag ha det vattnet när jag kunde få friskt från bäcken. När vi slog läger för natten reste vi tältet när vattenkällan.

För mig har det blivit en stark bild. Efter en vandring med trötta fötter är det gott att stanna vid källan. Likaså är det i livet. Vi behöver stanna till vid en andlig källa. För mig har det blivit tron på Jesus. Där kan jag gå rätt uttröttad men när jag stannar till vid Jesus märker jag hur krafterna återvänder. Jag behöver inte nöja mig med gamla erfarenheterna och gamla välsignelser. Det finns friskt vatten att hämta.

I min trädgård har jag en bäck porlande (när väl pumpen är igång). Det finns inget ljuvligare än att höra detta vatten. Det ger en ro som är så god. Porlande vatten har en påverkan på vårt välbefinnande. Där får vår själ ro. Ett stilla regn när sommardagen varit het är också så underbart. Uppfriskande!

Denna söndag kan vår bön vara att han skall föra oss till sina vattenbäckar och källor.

Publicerat den

Retro-tisdag

I förra veckan fick vi in massa kläder från en äldre dam till vår butik, Erikshjälpen i Örebro. Att dom var retro var ingen tvekan om. Kläder i ett fantastiskt skick. Kvalitén var hög. Kläder som i princip såg oanvända ut. När man ser denna mängd kläder inser man att det är i en second hand-butik man verkligen kan göra fynd. Visst finns det en glädje att få gå och köpa nya fina kläder. Dessa kläder var inte långt ifrån denna känsla. Så gamla men ändå så inne att ha.

När jag skriver denna blogg är jag nyligen hemkommen från lördagens butiksdag. Maten är intagen (hann aldrig få så lugnt att jag hann med matlådan) och trött sitter jag och summerar dagen. Det var en dag där väldigt många kom till butiken. Vi hade rekord i vårt café , igen. Ska skriva mer om det en annan gång. Det är verkligen möjligt att göra fynd med återanvända saker. Denna dag var en av dom bästa detta år. Man reflekterar över hur många det är som hittar till en second hand. Förr var det nog lite svårare att gå och handla på en second hand. Idag går ”alla” dit. Har inget att göra med lönekuvert eller något annat. Man gör verkligen vinster. Nästa tisdag skall jag se vad det kan kosta att handla det man behöver till en lägenhet för en person.

Visste du att den stickade tröja, 100% bomull, du har hemma behöver massa vatten för att bli en tröja? Det går åt 5000 liter vatten att färdigställa den. Då skall man veta att bomullen växer ofta på platser där vatten är en bristvara. Till det använder man massa kemikalier. Närmare bestämt 1 kg. Det släpps ut 11,5 kg koldioxid också. Om man då skulle slänga den och elda upp den känns det ganska onödigt. Genom att du köper dig en tröja på secondhand tillför du inge nya kemikalier. Dom som fanns är redan urtvättade. Och fler behöver vi inte utsätta jorden för. Du spar samtidigt en stor mängd vatten. Då räcker vattnet till dom som så väl behöver det. (Kanske du har flera tröjor som jag. Det är ju vara att vi börjar beräkna vad det innebär)

Så skulle vi kunna räkna upp plagg efter plagg. I ljuset av den gamla damens kläder finns det möjlighet att hitta bra kläder som du kan använda länge till.

För några år sedan jobbade jag på re:form i Örebro. Där fanns en liten second hand. En lördag bjöd vi in en ung tjej som satt och gjorde om en klänning för att passa bättre. Man kan ju undra om man kan hitta kläder just i sin egen storlek. Det finns ju oftast bara ett unikt plagg av en klänning tex. Varför inte sy om den man hittar? Möjligheter finns det. Oftast är materialet i så god kvalitet att resultatet kan bli som nytt. Det är väl bara fantasin och handlaget som kan hindra.