Vem är jag egentligen?

Under denna höst är jag med på en utbildning. Man får bla jobba på vem man är. Personlighetstest. Sätta mål. Reflektera.

Vem är jag egentligen?

Det är med blandad förtjusning jag är med. Vajar mellan känslor av att känna sig otillräcklig och att det känns som att det funkar. Att studera personlighetstyper och vad styrkor och svagheter är är intressant.

Vem är du egentligen?

Det är ju lätt att stirra sig blind på andra. Men vem är du egentligen? Hur är din personlighet? Vad är din styrka? Svaghet?

Att stanna upp och bearbeta detta tror jag är nyttigt hur jobbigt det än är. Det är då man kan utveckla sig.

Vårt värde som människa

Allt som har liv, växer och utvecklas

Problemet är nog när vi blandar in vårt värde som människa i detta. Då vi känner oss misslyckade. Kraften ligger i att se det som en positiv utmaning för att att ändra sig till det bättre. Utveckla sig. Det är då som det positiva händer tänker jag. Att helt enkelt välja väg hur vi tar emot och bemöter ett personlighetstest. Det har inget med ditt värde att göra.

Allt, som har liv, växer och utvecklas

Ett citat ur den sångbok jag nyligen citerade. Segertoner. Lewi Pethrus skrev som orden. Och det är verkligen sant. Utan att hamna i prestationsångest och stora krav är det så jag vill leva. Tror nog att du vill det också.

Tänk om vi kunde locka fram det bästa ur varandra. Inte se hot i varandra. Glädjas åt varandra.

Vem äger vem?

Satt och pratade lite om företag…… Chokladen jag gillar trodde ju jag ägdes av marabou. Inte då. Mondelez äger den. Ja, inte när jag köpt den. För då är den min. Bara min. Så dä så.

Så ser man hur skalbolagen köper upp, äger och säljer. Stora statliga företag får inte ha monopol. Så då säljs dom i olika delar.  Telia Sonera är ett exempel. Telia säljs ut. Nätet för sig och trafiken för sig. Men likväl ägs dom av varandra i alla fall. Nätet ägs av skanova. Vem äger skanova? Jo, av Telia Sonera.

Många småföretag köps upp av stora drakar. Hur bra är det?

Så vem äger vem?

Det som gör mig illa det är när jag läser om hur människor äger andra människor till slavar. Där fattiga människor får sätta sina liv i pant för att dom har inget annat. Arbetsslavar. Likadant när man ser att någon har förslavat någon annan som sin sexslav. Eller som man pratar om idag. Vem äger tiggarna? Är den någon som är deras slavdrivare eller för dom det för sin egen skull? Så kan vi räkna upp det ena fallet efter det andra.

Företag kan man äga men man kan aldrig äga en annan människa. Jag skulle vilka skrika ut till alla som anser sig ha rätt att äga en slav, till alla som anser sig  att äga en sexslav, till alla som utnyttjar en människa att tigga och till alla som på något sätt anser sig ha rätt att äga en annan människa – släpp fångarna loss. I detta sammanhang borde polis och åklagare verkligen få mycket resurser att arbeta med. Är rädd för att materiel stöld och åverkan får större uppmärksamhet och värdering. När det egentligen borde vara precis tvärt om. Vad är en stulen sak mot en stulen människa? Ingenting. En människa är och kommer alltid att ha ett mycket större värde än någon sak på jorden. Hur högt man än anser sig kunna värdera än pryl. Människan har alltid ett ovärderligt högt värde. Tänk om vi kunde förstå det.

Så vem äger vem? Ja en människa kan i alla fall inte äga någon annan människa. Det borde FN, EU, USA , Unicef, röda korset, kyrkor och samfund, biståndsorganisationer, du och jag mfl mfl mfl göra allt vi kan för att ändra på. Släpp fångarna loss!!!!