Etikett: vila

Publicerat den

Namnet Jesus

Idag i ”Dagens Mellanrum” skriver jag om ”Hur härligt är inte ditt namn” Det syftar på Jesu namn. På Guds namn. För en tid sedan lyssnade jag till en sång under samma tema.

Jesus, Jesus, Jesus
There’s just something about that name
Master, Savior, Jesus
Like the fragrance after the rain
Jesus, Jesus, Jesus
Let all heaven and earth proclaim
Kings and kingdoms shall all pass away
But there’s something about that name.

Jesus….
Det namnet är allt för mig
Jesus….
Som solsken efter ett regn
Jesus Jesus Jesus
Låt det ljuda kring jorden ….
Världens glans skall förgås en gång
Men det namnet förbliva skall

Det är något speciellt med Jesus och hans namn
Det händer något gott i relationen med honom.

Man kan undra kanske varför Jesus kom. Vad var hans tanke…? Han kom för din skull. Därför att han älskade och älskar dig så mycket.

Om man skulle använda Hans egna ord skulle det kunna sägas så här:
”Jag har kommit för att du skall ha frid”
Så mycket som kanske oroar dig. Säg namnet Jesus och det händer något. En frid som finns i djupet av dig. I livets olika svängningar så kan du få upp leva en grundtrygghet som ger en frid i grunden.

”Kom alla ni som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila.”
Det kan räcka med att du säger hans namn. Jesus. För det är något speciellt med det namnet. Vi kan känna oss så under på något sätt. Att då få uppleva den vila han ger är som att få krypa upp i en trygg och stark famn.
Som en skön återhämtning efter ett tungt arbetspass.

”Jag har kommit för att du skall ha liv, liv i överflöd.”
Joh 10:10 ”….Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.” Det liv han pratar om är ett liv som är så mycket mer än det liv vi jagar efter i denna värld. Ett liv som inifrån flödar med kraft och ger den livskraft vi behöver för att fortsätta framåt.

Han kom till denna jord för att du skulle få uppleva ett liv med stort L.
Inte värderat på människors vis där värdet oftast utgår från status och hur vi lyckas.
Detta liv bottnar i det värde han ser i dig. Som är så högt att han var beredd att dö för dig, i ditt ställe. Värdet i dig ligger i den du är. Inte i vad du kan förmå och imponera med. Inte med kändisskap eller maktposition. För att du är du.

Att ha en relation med Jesus är som att komma hem. Borta bra men hemma bäst, liksom.

Våga säg namnet Jesus. Slappna av och närma dig Jesus på det viset o han kommer att närma sig dig. Jak 4:8″Närma er Gud, så skall han närma sig er. ”

Varför? Det är något speciellt med namnet Jesus för att Jesus är en mycket speciell person. Han är Guds son. Han är det du och jag behöver. Han är inte långt borta från någon av oss. Det räcker med att säga hans namn, Jesus, och kontakten är tagen. Så att du kan få uppleva den frid du så väl behöver, det vila som du efterfrågar och ett liv med stort L.

Publicerat den

Inte mycket vila i helgen….

Alltså denna helg var inte mycket vila. Jag hjälpte yngste sonen att flytta. Jag är ju rätt van vid sådant. Men visst tar det ändå på krafterna.

Ändå känner jag en vila av tillfredställelse. Att hjälpa någon annan ger en god energi. För den som inte kan spegla sig i det har något att upptäcka här.

I början av pandemin – kommer du ihåg att det pratades mycket om att hjälpa andra. Att handla mat tex åt grannar. Många blev volontärer. Det organiserades hjälp och många anmälde sig. Vet inte hur det är med det nu. Men där tror jag många upptäckte det underbara i att hjälpa andra. Vi fick många samtal i butiken från folk som vill stödja oss få som var kvar och möjliga att jobba.

Tänk att kroppen kan vara lite trött men ändå känner man sig utvilad på något sätt.

För det händer någonting med oss när vi hjälper andra. Det är som att det ligger i människans gen att vara generös och hjälpa en medmänniska.

Så se dig omkring. Det finns säkert någon som kan behöva dig. Blev påmind om en bibelvers av en kollega i förra veckan.

”Sänd ditt bröd över vattnen, för med tiden får du det tillbaka.” Predikaren‬ ‭11:1‬ ‭NUB‬‬

Nu kanske det har mer med mission att göra kanske. Men jag undrar om det inte kan appliceras på detta med att hjälpa sin nästa också. Man blir välsignad av att hjälpa andra. Fundera på det… en dag som denna …..

Publicerat den

Den oroliga vilan….

Den oroliga vilan….

Inte vet jag hur din förmåga är att vila mitt i stormen. Att kunna släppa tänket när det lever sitt eget lilla liv. Jag är ingen mästare på det heller.

Men jag har funnit att jag har inget annat val ibland än att be gud om sin Nåd och omsorg.

Man kan fundera på hur somliga har så enkelt att bara släppa något för en stund. Dom verkar ha löst ekvationen att räkna ut när man inte kan förändra något eller när man kan det. Alltså, till exempel, när man ska gå och lägga sig. Då kan man inte göra något åt jobbets mödor. Utan den får man ta när man kommer dit. Medan några grubblar sover andra gott.

För mig handlar det mycket om att vila i oron. En orolig vila. Jag försöker ta både mig själv och oron och lägga i Guds händer. Vissa tider har jag inget val. Jag kan inte göra något annat. Måste bara släppa det åt högre makter.

Då kan vilan ha inslag av oro men jag är på rätt plats med oron.

Jag kan kämpa med frågor som är jobbiga men jag tänker på frågorna på rätt plats.

Jag blir påmind om några bibelverser som snabbt läst kan uppfattas som någon kvick fix. Verkar lättare än var det i verkliga livet är. Men får orden landa in ger dom en tröst och uppmuntran. Skapar tilltro och hopp.

Kanske kan dessa verser ge dig tro för att den oroliga vilan kan få mynna ut i en inte frid.

Matteus 6:25-33

Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Far dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?

Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: Inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har!

Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.

Publicerat den

Vila för slitna tankar

Hur får man vila för slitna tankar?

Tänk om det fanns ett enkelt svar på den frågan. Det är rätt svårt att själv klara det när tankarna är slitna.

Några sätt finns det väl för att vila tänket.

Stillhet. Musik i bakgrunden och bara koppla av. Att inte tänka på alla måsten.

Att byta tankar. Att tänka på något annat än det man annars tänker på. Man behöver något annat än det man alltid annars bearbetar.

Att få hjälp av en vän. Kanske att bearbeta tänket. Men att få bryta tankemönster med en god vän kan göra underverk.

Kanske är slitna tankar ett resultat av en längre tid av bekymmer. Eller mer av svårlösta situationer. Slitna tankar gör oss trötta.

Koppla bort är nog ett svar många ger. Att inte vara i tänket och sammanhanget som gett slitna tankar. Och det ligger något i det. Att bryta ett mönster.

Tror dock att den bästa återhämtningen av slitna tankar är att närma sig Gud. Att i en stilla stund med honom låta han restaurera tänket. Ge återhämtning. Ge ordning i tänket.

En stilla bön en stilla lovsång gör gott för tänket. Ge dig tid för det. Det är läkedom för tänket.

Publicerat den

Hjärntrött – hur vilar man då?

Hörde talas om en som var hjärntrött. Hade aldrig hört talas om den diagnosen tidigare.

Jag googlade lite och fick bla läsa detta:

”Den mentala uthålligheten och förmågan att vara aktiv över tid och utföra aktiviteter igen och igen är påtagligt nedsatt och blir ett stort hinder för att orka arbeta eller studera på ett välfungerande sätt.”

När jag läser det och dess beskrivningar kan jag inte påstå att jag är hjärntrött. Inte nu. Förhoppningsvis aldrig.

Men jag kan ana hur dom som är hjärntrötta har det.

Kanske har Herregud & Co fångat vad det kan handla om. Inte bara orken rent fysiskt och muskelärt. Utan också i hjärnan och tänket. Där man kan uppleva frustration att tappa tråden. Att tappa vad man skulle göra för ett kort ögonblick. Huvudvärken är egentligen ingen värk. Utan mer lik en trötthet.

När jag går hem från jobbet en dag då det varit liiiite för mycket kan jag känna denna trötthet smyga sig på. Det syns nog på mina ögon ganska bra. Somliga dagar funkar kanon men så kommer dom dagar då jag bara behöver tystnad omkring mig.

Hur vilar man en trött hjärna? Att vila benen efter att ha sprungit är mycket enklare att förstå.

Jag ska lära mig att vila min hjärna. Det blir en ny erfarenhet som man kan ha nytta av resten av livet.

Publicerat den

Att lära sig gå på halvfart

på-väg-mot-väggen-men-stanna-innan-krocken

Så definierar jag mitt liv just nu. När livet hinner ikapp är en beskrivning.

Men det är inte lätt att lära sig köra på halvfart när man är van att hålla högre tempo. Du som hamnat där vet precis vad jag pratar om. Andra har nog svårare att ta in det. Men så här långt har det gått nästan bra. Så bra att jag måste ändå vara nöjd.

Men hur hamnar man egentligen i det? Andra verkar klara ett högt tempo hela livet utan att köra fast.

Det finns nog inga enkla svar eller mallar att förstå det utifrån.

Men en möjlig orsak är nog att man ger ut mer än man tar in. Att man ger ut mer kraft än man hinner att återföra. Då blir det nog, (nog? Där kan nog inte det ordet finnas), då blir det helt enkelt fel balans. Så tar krafterna slut.

Det handlar alltså mer om att hitta det som tagit för mycket energi och förändra där. Det ska jag lära mig.

För det sammanhang jag rör mig i nu där trivs jag. Där vill jag vara. Det måste bara ske i rätt takt.

Så vad jag tror så behöver jag sakta ner en tid för att sen hitta rätt rytm.

Kanske kan du som gått igenom det ge goda råd.

Vad är det som gör att vi så ofta som människor hamnar i detta? Tempot i vår tid är på tok för högt. Få ska göra mycket. Så blir människor sjuka. Det är det sjuka med vår tid.

Men livet har varit ett långt lärande. För varje tid har vi lärt oss något nytt. Så kommer det alltid att vara. Så även nu.

Kanske detta ändå kan vara en påminnelse om att stanna i tid. ”på-väg-mot-väggen-men-stanna-innan-krocken”. Eller som någon sa: man har stannat i draperiet . Tänk inte ”i morgon” som jag gjorde. Tänk ”nu”.

Publicerat den

Nu börjar en tid av…

Nu börjar en ny tid. En annan tid. En tid av frihet. 

Inget är planerat med massa måsten den närmaste tiden. Almanackan har inga inbokade möten. Inga löften om träffar för jobbets räkning. Sista bokade löftet var predikan i kyrkan igår. 

Så nu är det fritt fram för oplanerade saker. Typ att ta dagen som den kommer. Ramen för dom följande veckorna finns men inga måsten. 

Den vilan ska bli skön. 

Vi människor har en förmåga att planera in och fylla våran tid. På ett sätt är det ju bra. Man håller igång och försoffas inte. Men det kan gå över styr också. Med utbrändhet som resultat. 

Vad jag ska göra? Se mig omkring. På platser jag inte varit på. Men också för mig välkända platser.  

Du kommer säkert att få nedslag från denna del av livet som kallas semester. En förmån vi har i Sverige. Har insett att det är något som inta alla har utöver vår jord. Även här i Sverige finns det dom som inte kan nyttja den förmånen. Och då tänker jag inte dom som anser att jobbet kräver närvaro. Tänker på dom som, vars livssituation är ansträngd på något sätt, inte kan ta ledigt.  För dom kan sommaren bli både lång och tung. 

Mötet med människor betyder så mycket. Speciellt för den som är ensam. Den berikar på ett djupt sätt. Möten med människor man inte ofta möter påminner om gammal vänskap som inte tagit slut. Du vet, då det känns som att man tog upp tråden där man var sist och det känns som igår. Fast det egentligen är flera år sen sist. Sådana möten tycker jag om. Hoppas att det blir några sådana denna sommar. 

Nu börjar en bra tid. En tid av oplanerad men ändå planerad vila. 

Gud bevare alla som är på resande fot. Hjälp oss alla att ta rast i rätt tid. Inte köra bil i onyktert tillstånd. Inte smsa när vi kör. 

Publicerat den

Söndagstankar – Söndag

 

img_3104-1
Söndag

Det är söndagsmorgon. Frukosten är som vanligt en kopp kaffe, lite yoghurt, ägg, en smörgås och ett glas juice.

Förr var söndagarna vilodagen. När kyrkklockorna ringde kl 18 på lördagskvällen tog man helg. Det var starten på vilodagen. Då gj…orde man inte mycket. I alla fall inte något arbete. Man gick till kyrkan. Söndagen andades helgdag. Många handarbetade inte ens.

Nu för tiden är söndagen något helt annat. Visst är det skönt att det tunga stilla är borta men ändå…. . Nu är det så mycket som skall göras. Barnen skall köras till olika engagemang. Som om de har mest att göra. Vi vuxna har rätt mycket på agendan en sådan här dag. Så tyvärr blir söndagen allt för ofta en ganska stressig dag. Den som från början var en vilodag.

Jag tror att vi människor behöver en vilodag. Hela livet är uppbyggt på en aktiv del och vilodel. Dygnet har sin dag och natt. Därför behöver vi också vår veckovila liksom vår årsvila – semester. Då tror jag att vi människor mår som bäst.

Söndagen för mig har ofta varit ett besök i kyrkan där jag fått ladda batterierna. Har det inte varit ett besök i ett kyrkorum så har det varit via tex webben (www.filadelfia.nu). Sen har det oftast bara varit att just bara vara. Kanske en promenad. Mer av intag en utgivande.

Eftertänksamhet kan beskriva dagen. Jag tror att vi behöver samla ihop oss någon gång då och då. Faran är att vi inte har ro i kroppen att göra det. Vi är på högvarv och i spänning hela tiden. Risken med det är att förr eller senare så brister det. Lika säkert som en gitarrsträng.

Så ta det lugnt i dag. Samla ihop dig. Återhämta dig. Låt ditt inre lyssna och kanske också förmedla något till dig.

Denna söndagsfrukost blev fram TVn med Vasaloppet

Publicerat den

Söndagstankar – Sabbat – vilodagen

När Gud skapar världen avslutar han skapandet med en vilodag. Vinkan läsa i 1 Moseboken kapitel 2 vers 1-3 ”Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara. På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Sabbat är inte bara semestertider. Det är den dagen i veckan som är gjord för vila. 
Jag vill inte gå in på djupet i sabbatens alla olika skikt och djup. Men det finns en gudomlig sanning i vilodagen. 

Förr var det ju en ganska jobbig dag. Barnen fick ju knappt leka. Handarbeten fick inte utföras. Det var i princip kyrka och andäktighet. Så har vi vandrat över till andra diket och har idag i stort sett inga hämningar vad en sabbatsvila kan innehålla. 

Tio Guds bud har ju sabbaten som ett av alla budord. Ändå kanske vi inte riktigt fattar djupet i vilodagen. Gäller den inte för vår tid? Är vila något helt annat idag än det var på Jesu tid? 

Ett enkelt sätt att se på detta är att om Gud ansåg det viktigt borde vi se det som viktigt. 

Nu tror jag Gud tänkte lite längre än att bara vila lite efter jobbet. Han såg att hela skapelsen, så även människan, mådde bra av att återhämta sig. 

Nu är ju inte sabbaten bara en återhämtning för vår fysiska kropp. Det bloggar jag mer om i morgon. Det är också en dag av andlig återhämtning. Av andlig påfyllnaden. Det är minst lika viktigt som fysisk återhämtning och laddning av dom inre batterierna.

Lyssnade lite på Nyhem i år. En fråga som gavs var hur mycket tid vi lägger ner på media, mobilen, tv och all informationsutbyte. Och visst är det så. Det går rätt mycket tid till så mycket. Men den andliga återhämtning kanske vi slarvar med. Det blir söndagens gudstjänst. Jag vet. Jag är precis som så många andra. Men jag vet min längtan. Att bryta ett mönster där mycket går före den andliga förnyelsen i mitt inre. 

Till den här semestern har jag köpt mig en ny andaktsbok. Den ska få bli min väg genom denna semester. Kanske kan den hjälpa mig att skapa en bra vana.
Sabbaten – vilodagen – en dag där himlen möter jord. Guds hjärta möter mitt hjärta. 

Kanske finns det lite av en dagssabbatsvila också. Man skulle kunna kalla den personliga andakten för det. Stunden – om en den lilla – under dagen blir en sabbat mitt i dagens stress och arbete. 
Idag är en dag, skapad av Gud, som kan få ett lite djupare värde än alla andra dagar i veckan. Inte i begreppet skapande till synliga resultat. Utan i begreppet vila, eftertanke och andlig berörelse vars resultat inte är synligt i första skedet. Dess resultat och frukt syns så småningom. 
Idag kanske det kan bli en sådan sabbatsdag. 

Publicerat den

Vila

Att vila – att inte göra det man brukar men ändå göra någonting. 

Att vila – att låta sinnet vila från dom vanliga intrycken och samtidigt låta sinnet stå vidöppet. 

Att vila – att låta tänket fara fritt utan att låsa in det i sina givna mönster och banor. 

Att vila – att mata sitt inre med det som vanligtvis varit bristvara. 

Att vila – att tillåta sig vara overksam. 

Att vila – att blunda en stund föra att märka hur vilsamt det kan vara. 

Att vila – låta stress och måsten rinna av. 

Att vila – låta tiden stanna i sitt inre en stund. 

Att vila – minst lika viktigt som mycket annat. 

Att vila – det är en konst 

Att vila – det är en konst som inte alltid lyckas. 

Att vila – gör något gott med oss

Att vila – är att investera inför dagar som kommer. 

Att vila – det är ro för själen

Att vila – det får man inte fuska med

Att vila – kan man inte fuska med. 

Att vila – så viktigt att t.o.m Gud vilade

Att vila – glöm inte bort att vila. 

Att vila – du hinner att vila 

Att vila – det du tror att du inte kommer att hinna med om du vilar går nog så mycket bättre att göra om du gör det utvilad. 

Att vila – är underskattat. 

Att vila – gör större nytta än man tror. 

Att vila – det är bra det!