Söndagstankar – känslor kan spela oss ett spratt

Känslor kan verkligen spela oss ett spratt. Skulle vi bara gå på känslor skulle det vara rätt nyckfullt. Vi behöver vara djupare rotade än i det ytliga känslolivet.

Visst är känslor något bra. Speciellt när det är goda känslor. Men vänder dom ner i dom mörka djupen med ett utgångsläge som inte har sin förankring i verkligheten blir det en näst intill farlig vandring. Där sådana känslor styr blir det oftast ingen god frukt.

När det gäller tron kan det lätt bli känslor som styr. Ena dagen är tron på topp medan andra dagar är den körd i botten. Bara för att vi bygger vår tro och tillit på känslor istället för just tro, till och förstånd.

För många många år sedan hade jag min första alpha-grupp. Ja, grupp och grupp, det blev bara en äldre kvinna som anmälde sig. Men entusiastisk jag var så hade jag kursen i alla fall. Vi började samtala i första kapitlet. Så kom frågan ”är jag verkligen frälst?” Så berättade hon hur under unga år började tro på Jesus och blev frälst. Sen dess har hon funderat på om hon verkligen blivit frälst.

Vi började prata om tron, läste bibelverserna om hjärtats tro och munnens bekännelse. Läste Jesu ord i Joh 3:16 ”Ty så älskade Gud världen att han gav den sin ende son…..” Så frågade jag henne om hon trott så här hela tiden. Om hon hela sitt liv, hon var då 75år, trott på Jesus. Hon svarade ”ja”. ”Men då är du ju frälst”, svarade jag. Då kom dom förlösande orden som lyste upp hela hennes ansikte. ”Då är jag ju frälst!” Det var bara för mig att bekräfta. Så var den alphagruppen över. Hon hade gått hela livet och funderat.

Det behöver vi inte göra.

För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. ‭‭Romarbrevet‬ ‭10:9‬ ‭SFB15‬‬

Delar du denna vers så är du frälst. Du behöver inte tvivla på det. Har inget med känslor att göra. (Fast visst känns det skönt). Det är ett beslut vi tar.

När du tycker dig känna dig övergiven ..

……Och jag är med er alla dagar till tidens slut. Matt ‭28:20‬ ‭B2000

‬‬Känslor kan spela dig ett spratt. Gå inte på dom. Bygg livet djupare än så.

7 mars, 2016

På tal om vårtecken…

Letar du efter vårtecken? Det finns något som är ett vårtecken av annat slag.

Hela vintern vilar våra växter. Vissa växter får visst lite extra stöd i vilandet.

Det är inte alla växter som får filtar. Intolkning bostad finns Rosenlunds Rosarium. Denna nerbäddade trädgård berättar om att det nog kommer att bli ganska trevligt.
I första anblicken ser det lite konstigt ut. Nästan sorgligt ödsligt. Men börjar man drömma sig bort in i framtiden berättar dessa täcken om något riktigt vackert.

Under täckena kommer vi kunna njuta av vackra rosor. Så det lär nog bli några vackra rosenbilder i framtiden.

Så på något sätt blir det något av ett vårtecken trots allt. Bara rätt över vägen nära intill.

7 november, 20156 november, 2015

Att hamna i soffan

Att hamna i soffan efter några intensiva dagar kändes rätt skönt i går kväll.

Jag har några dagar bakom mig som har varit rätt häftiga. Är nog fortfarande lite omtumlad. Hur är det möjligt att möta så många människor som är så varmt välkomnande? Kan bara konstatera att det just var det är. Det är möjligt.
Att hamna i soffan är så befriande när kropp och sinne är lite trött. Du vet, korvstoppad. När resväskan är uppackad och tvätten tvättas i maskinen känns det extra gott.

Det sprider sig en go känsla i hela kroppen. Kroppen liksom bara går ner i varv och blir så där skönt tung.

Varmt och gott och mätt sitter jag framför tvn. Så ser jag rapporterna om kaoset om flyktingarna. Man har det oförskämt bra. Hmmm

Det gungar lite i vårt Europa.

20 oktober, 201518 oktober, 2015

Att sova på saken….

”Hemligheten är att man måste sluta försöka för att det ska börja hända” Tomas Sjödin

Har några böcker på gång. Två av dom är skrivna av Tomas Sjödin. En är ”Det händer när du vilar”.

Några satser som han skriver dröjer sig kvar hos mig. Hur många gånger är det inte som vi krampaktigt försöker och kämpar. Vi ska bara hitta en lösning. Så ligger vi där i sängen och snurrar natten igenom. Säger åt oss själva att det inte leder till något att grubbla nu. Bara vända sig om och somna. Somnar inte. Så snurrar vi ett varv till.

”Det är som om den egna ansträngningen är det som stänger den öppning där informationen ska löpa. ”

Vi tror att det funkar om vi anstränger oss mer. ”Att sova på saken” är inte så dumt. Att bara vila tänket från ansträngningen att hitta lösningen kan ibland lösa dom mest svåra knutar. Men att våga det….

Som troende har jag en stark förvissning om att det fungerar att be till Gud om saken. Att vädra sina tankar med honom. Men visst tvivlar jag ibland som så många andra. Har han svaret nu? Kan jag vänta? Varför dröjer det. Jag ber men försöker allt hjälpa honom på traven lite. Så händer det där ögonblicket då jag till 100% kan lägga mitt bekymmer hos honom och upplever den totala vilan i det.

Att ha tillit till kraften som är större än min egen. Att låta sig föras fram till upplösningen mer än att krampaktigt hitta den själv. Det är en träning i detta. Att våga vila i det mer och mer. Vissa tider i livet fungerar det bättre än andra.

Tomas sammanfattar vila i några satser…

Vila – att vila är att släppa taget.
Vila – att vila är att låta sig omskapas
Vila – all verklig vila förutsätter begränsning

Sug lite på det. Släppa taget, omskapas medan man bara är, att begränsa sug själv…..

”Vilan är en fantastisk tillgång när det gäller att ge sig i kast med sådant som är en övermäktigt”

Söndagen – vilodagen – att andas ut. Såg att en översättning säger att att Gud skapade jorden och på sjunde dagen ”andades han ut”. Kanske kan nästa söndag få bli en ”andas-ut-dag”. Kanske inte i första hand en dag av vila från veckan som gått. Snarare en vilodag inför det som komma skall. Kanske är det så att dagarna som ligger framför känns övermäktiga. Då är vilan i Guds närhet möjligheten. Möjligheten till att hitta vägen igenom det.

10 september, 2015

Soffhäng – inte alls så dumt

Måndag tisdag och onsdag har varit rätt intensiva.

I början på veckan möttes vi som butikschefer inom Erikshjälpen i Renströmmen här i Norrköping. Inspirationsdagar som är så bra. Att mötas och dela erfarenheter är så bra. Uppmuntra varandra och dela det tunga som vi också möter.

Skulle tro att det ligger väldigt högt i kurs hos oss. Tror egentligen att det är så inom fler arbeten. Att möta kollegor ger en injektion.

Onsdagen innehöll uppsamling av massa ogjorda jobb och sen biståndspackning.

När jag kom hem igår blev det i stort sätt bara att vända i dörren. På med löparskorna och ut i spåret.

Jag behövde bara en stund där tänket fick falla åt sidan en stund. Kroppen fick en genomkörare och lungorna andas frisk luft.

Att sen bara slänga sig i soffan för lite soffhäng är så juvligt skönt. Att bara låta kroppen sakta återhämta sig.

Tomas Sjödin talade med oss i tisdags om att han förordade inte balans egentligen. Mer att köra på och sen vila. För vi behöver båda. Soffhäng behövs också. Somliga menar att det bara är för lata människor. (Möjligen använder lata människor soffan för mycket. )

Jag tänker mig att soffhäng gör att kroppen återhämtar sig. Tänket kanske kan komma i sin ordning. Då blir inte soffhänget något dåligt.

Pröva det. Det är inte så farligt.

8 juni, 20157 juni, 2015

Femte dagen…..

idag är det den femte dagen. Den femte dagen av några dagar av ledighet. Får erkänna att det var både behövligt och skönt.

Jag tror att man ibland behöver komma ur sitt sammanhang för att hämta kraft. Helt enkelt återhämta sig. Hur man än trivs eller otrivs är det gott att komma ur dom givna banorna. Ibland också en press man lever under.

För min del blev det en resa till Borås där äldsta grabben bor. Visserligen några nätter på en madrass på golvet men vad gör det. Att vara några dagar med sina söner, som jag träffar på tok för sällan numera sen dom flugit ur, är så gott.

Det som händer med oss när vi lämnar det givna mönstret och kraven gör något gott med oss. Vi får på något sätt kom ut på fritt område. Då kan vårt sinne och vår kropp återhämta sig lättare. Visst kan det vara svårt att komma tillbaka till det vanliga. Men kanske har man då bunkrat upp energi för att klara upp det bättre till nästa gång man kan återhämta sig. Det är som att komma ut i solen och bunkra D-vitamin. Solens goda påverkan på oss. Det sägs att man behöver inte vara länge i solen varje dag för att det ska göra god påverkan på oss. Men det måste ske kontinuerligt. Går inte att bunkra hur mycket som helst och sen tro sig klara det för lång tid. Det måste ske per någonting.

God energi finns att hämta hos vänner. Vänner man trivs med. Vill påstå att i brist på att möta dom kan det ge ett visst enerigpåslag bara genom att tänka på dom. Dom har en god påverkan på våra liv.

Att hitta andrummen, dom korta återhämtningspausarna i vardagen, är en utmaning. Vi behöver verkligen hitta dom

Varför får somliga jobba så mycket övertid när andra inte får jobb? Om man fördelade resurserna bättre skulle vi orka bättre.

För mig är denna femte dag en uppvakningsdag efter några dagar av vila och återhämtning. Är nog också bra att liksom bildligt talat sträcka på sig och sakta vakna upp. Inte rusa iväg utan stilla återinträda i vardagen. Så idag blir det en dag av att komma i vanlig rytm igen. Får se hur det går. Är vädret ok blir det nog en runda i Vrinneviskogen förbi pastorsgymmet.

23 oktober, 201421 oktober, 2014

Budget – man kanske skulle budgetera välbefinnande som vila tex…

Det är budgettider. Det är mycket siffror som skall skrivas ner. Man ska räkna ut vad man behöver satsa på. Vilka investeringar behövs det? Hur tror vi kostnadsutvecklingen kommer att påverka utgiftsidan? Löneutvecklingen, stannar den vid 1,2 eller 3 procent? Momsen, hur blir det med den? Kan vi spara på något till förmån för någon annan utgift? Frågorna hopar sig ju mer man sitter ner och funderar. Vi står i lokalskifte, hur påverkar det budgeten?

En sak är säker i alla fall. När jag kommer ner till sista raden kan jag byta ut rubriken ”överskott” till ”Vi förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar genom så här mycket pengar”. Inget går till aktieägare. Inte heller till olika bonusprogram. Inte till någon högt avlönad ordförande som tjänar mer per månad än vad man för övrigt inte ens kommer upp i årslön i jämförelse.

Att se ett helt år framåt är inte så enkelt. Konstaterar att det är lätt att hamna i småsaker.

Visserligen har vi en budgetpost som heter friskvård. Men det skulle behövas bra många fler välbefinnandeposter. Visst finns det semestersaldo som kan tillskrivas denna post välbefinnande. Likaså har ju arbetstiden getts olika form av raster. Vi får arbeta på att få till fler välbefinnandeposter. Det kan ju vara en utflykt. Julbordet för alla medarbetare som beställdes för någon vecka sedan är ju också ett sådant tillfälle av välbefinnande. Mer lär det bli.

Hur budgeterar du och jag livet? Är det fullt ös även efter jobbet? Eller ger vi oss möjligheten till återhämtning.

Från skapelsens början fanns det en tanke om vilodagen. Den sjunde dagen. Likaså så för naturen. Åkermarken skulle läggas i träda vart sjunde år. Det ligger något djupt i detta. Hela skapelsen behöver en tid i någon form av cykel, en gång/dygn, en gång/vecka, årsvilan, att just återhämta sig. Åkermarken blev urlakad av allt odlande och behövde en tid för att samla kraft igen. Likaså är det med vår kropp.

Förr var affärerna stängda på söndagen. Inte nu. Nu för tiden är det fullt ös vecka ut och vecka in. Dag in och dag ut. Nu jobbar man för nästan två personer på varje arbetsplats. Inte konstigt att människor blir ”utbrända”.

Vi behöver budgetera våra liv med välbefinnandets vila. Nästa års ekonomiska budget planeras och läggs i god tid innan man går in i nya året. Alltså långt innan nyårslöften. Ett nyårslöfte kan vara nyckfullt. En budget är mer genomtänkt. Tänk så för ditt liv. Du kommer att hålla längre och livet blir mer värt att leva. För man orkar leva det då.

19 juni, 201417 juni, 2014

Semester – detta märkliga fenomen

Semester

Jag har börjat min semester. Det innebär att jag är ledig från mitt jobb rent fysiskt. Jag är inte där och arbetar…..

Men det tar tid att ladda ner. Det hänger kvar lite frågor som kräver sitt svar. Jag får erkänna att jag har lite svårt att koppla bort första veckan i en semesterperiod. Samtidigt älskar jag mitt arbete så det känns inte direkt som en börda. Men skall et bli riktig vila behöver man kunna koppla bort jobbet ett tag.

Jag lyssnade till en predikan en gång av Henrik Tornell. Han sa ”Koppla ner, Koppla bort och koppla upp”. Vi kan behöva koppla ner från internet med facebook mm för att bara få vara (men du behöver väl inte koppla ner från att läsa min blogg hoppas jag…. ;)…. ) Vi behöver koppla bort det vardagliga arbetet och slitet. Vi behöver koppla upp mot kraften, Gud. Inte vet jag om du tror på Gud. Men min erfarenhet är att i den relationen finns det kraftpåfyllning att hämta. När kraften är i botten har Han en förmåga att fylla på.

Semester kan också vara en börda. Tänk att behöva vara ledig. Man klarar inte av att koppla av överhuvudtaget. Kanske också för att man inte har råd att göra något på sin semester. Den extra semesterpengen kommer ju alltid efter semestern då man ”inte behöver den”. Det gör att semestern blir mer en börda än tillgång.

Jag tror att då måste vi se det vi har. Vi har en omgivning som är vacker. Det gäller att se det man kan göra och inte sakna det man inte kan göra. Det gör bara oss illa.

En gång fick vi en gåva som var en vecka med mat och uppehälla. Det är inte alltid man får det. Kanske kan den som har mycket hjälpa den som har lite till några dagars semester?? Kanske kommunen skulle hjälpa till att ge barnfamiljer med dålig ekonomi stöd till några dagars resa, kollo för barnen, fritt inträde på badhusen. Ja, inte vet jag, men något kunde dom ju göra.

Till sist är det nog bara vi själva som kan välja att låta ledigheten bli just ledighet. Hemma som borta. Vi kan välja att tycka synd om oss själva eller göra något åt saken. Att helt enkelt gilla läget och göra något av det man ändå har. Tid.

Hur det går med min semester…… Jo, den blir nog en viloperiod så där i början av nästa vecka.

”Historia i Sverige Semester lagstadgades i Sverige år 1938, då fick alla arbetare rätt till två veckors betald semester.^[2] Förslag från två socialdemokratiska riksdagsledamöter resulterade i en proposition från den socialdemokratiska regeringen, utarbetad av socialminister Gustav Möller. 1946 fick alla ungdomar under 18 år rätt till tre veckors semester, från 1951 kom detta att gälla alla anställda. Fyra veckor infördes 1963 och fem veckor 1978. Längden på den lagstiftade semestern har dock alltid varit en miniminivå. Många har i dag semestrar på sex eller sju veckor. På samma sätt förekom det att man hade semester även innan den blev lagstadgad 1938, även på mera lågavlönade arbeten. Utökningen till fem veckor kom på initiativ av TCO och LO som ogillade den betydande spridning i semesterförmånerna som fanns. Lars-Åke Åström, generaldirektör vidRiksförsäkringsverket började i januari 1974 en enmansutredning som 1976 ledde till förslaget om fem veckors semester. Hembiträden i Sverige fick rätt till semester under 1970-talet.”

3 juni, 20142 juni, 2014

Utflykt med jobbet – Julita Gård

I går gjorde vi den årliga resan med Erikshjälpen i Örebro. Varje år gör vi en resa med alla volontärer och dom som gör praktik hos oss en uppmuntringsresa. Dom allra flesta göra sin insats hos oss utan någon form av ersättning. Då vill vi på något sätt säga tack till dom. Så några gånger/år gör vi något extra.

Detta år åkte vi till Julita gård i Sörmland. En pärla i den Sörmländska bygden. Den historia som den blickar tillbaka på är imponerande. Det är inte så många platser som har så lång historia som den gården. Som man samtidigt kan få reda på mycket om och är bevarad.

När vi kom dit fick vi en stor guidad visning. Dagen till ära lite mer fokus på vårt intresseområde. När den var klar hade vi en god stund i trädgården med alla hus och växter. Här kan man se mycket av växtlighet som gården är genbank för. Lunchen åt vi på Julita Värdshus. Som drivs bla av Tommy Myllymäki. Mästerkocken som vunnit stora tävlingar. Dagen avslutade att gå till lantbruksområdet med utställningarna där.

Här på gården kan du träffa Pettson och Findus. Landet där Findus planterat köttbullar. För att inte tala om midsommarfirandet och lantbrukets dag.

För mig har gården betytt en stund av avkoppling. Att gå runt och bara njuta. Sitta vid sjön en stund. Vissa dagar myllrar det av folk andra är det lugnet självt.

Jag kan varmt rekommendera denna plats för alla som vill göra en utflykt. Varför inte ta med hela gänget på Erikshjälpens butiker och göra ett besök tillbaka i tiden.

Ps Nu finns det äntligen ett årskort igen. Då kan du för en billig penning njuta av gårdens olika skiftningar från tidig Juni med nyplanteringar och skott till sensommarens fruktskörd med äppeldagarna som final. Ds

1 juni, 201427 oktober, 2022

Söndagstankar – Han för mig till vatten

En av fåraherdens viktigaste uppgifter för utom att hitta mat är att föra fåret till vatten. Vattnet är viktigt eftersom fåret består av ca 70% vatten. Vattnet är vktigt för ämnesomsättningen. Så vattnet är avgörande för att fåret skall må bra. Får det för lite vatten blir det svagt och utarmade. Törsten är tecken på kroppen behöver få sitt vattenförråd påfyllt.

Jag skulle vilja påstå att samma lag möter vi i vårt andliga liv. När vi upplever andlig törst drar vi oss till det andliga. Anden brukar liknas vid vatten. Att det finns ett källsprång inom oss. När det sinar upplever vi en andlig törst.

När fåret blir törstig dricker det ur lerpölar om inte herden leder det till friskt vatten. Bilden blir ganska klar för dig och mig, eller hur? ”Om någon är törstig så kom till mig och drick” säger Jesus i Joh 7:37ff. Att ”dricka” betyder att inhämta, ta emot eller tro. Helt enkelt att ta emot Jesus i sitt liv som blir en del av oss.

Därför skriver David i psalmen ”han för mig till vatten där jag finner ro”. Det är bara Han som vet var de stilla, djupa, rena, klara vattenbäckarna finns, de som kan tillfredsställa och hålla oss i form och ge oss kraft.

Min äldsta grabb och jag var ute på fjällvandring. Jag hade med mig min vattenflaska och en extra i ryggsäcken. Det var så gott vatten bäckarna. Det var bara att fylla på sina flaskor. Så gick vi. Varje gång vi kom till en bäck så drack vi. Då insåg jag att det vatten jag hade i min flaska hade redan blivit lite varmare. Inte ville jag ha det vattnet när jag kunde få friskt från bäcken. När vi slog läger för natten reste vi tältet när vattenkällan.

För mig har det blivit en stark bild. Efter en vandring med trötta fötter är det gott att stanna vid källan. Likaså är det i livet. Vi behöver stanna till vid en andlig källa. För mig har det blivit tron på Jesus. Där kan jag gå rätt uttröttad men när jag stannar till vid Jesus märker jag hur krafterna återvänder. Jag behöver inte nöja mig med gamla erfarenheterna och gamla välsignelser. Det finns friskt vatten att hämta.

I min trädgård har jag en bäck porlande (när väl pumpen är igång). Det finns inget ljuvligare än att höra detta vatten. Det ger en ro som är så god. Porlande vatten har en påverkan på vårt välbefinnande. Där får vår själ ro. Ett stilla regn när sommardagen varit het är också så underbart. Uppfriskande!

Denna söndag kan vår bön vara att han skall föra oss till sina vattenbäckar och källor.