Att ta sig friheter

. Tog mig friheten att kopiera denna bild…

Intressant att flera har kommenterat denna bild när man kopierat in den i sitt flöde med orden…

Tog mig friheten att kopiera.

Så lägger man till : ”Så bra sagt”.

Hur förhåller man sig egentligen till alla dessa koranbränningar, egentligen? För visst har alla frihet att använda sin frihet som den vill. Men…. Hur vist är det att göra det?

Jag delar inte innehållet i koranen. Finns säkert några rader dock som jag kan sympatisera med. Liksom den som försvara koranen kan förhålla sig till bibeln.

Ändå tänker jag att det inte är en bra väg att bränna böcker bara för att jag inte gillar den eller anser den farlig. Då finns det så många bättre vägar att gå.

Samtal är en rätt bra väg tycker jag.

Jag försvara gärna yttrandefrihet. Men att bränna en koran har, enligt mig, inget med yttrandefrihet att göra. Det är allmänfarlig handling som kan stoppas på grund av brandrisken. Punkt.

Med det sagt…..

Att påstå att Jesus Kristus är en profet menar jag är en missuppfattning. Jesus Kristus är så mycket mer. Han är Guds Son. Han förmedlar nåd genom syndernas förlåtelse. Det vi behöver göra är att bekänna vår brist, synden som står i vägen mellan oss och Gud och bekänna oss till Jesus.

Det nådens budskap står långt över det koranen erbjuder.

Så istället för att bränna koranen kan vi satsa all vår energi till att berätta detta nådens budskap. Det budskapet kommer vinna i längden.

”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.” Romarbrevet‬ ‭10‬:‭9‬ ‭SFB15‬‬

”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet‬ ‭3‬:‭16‬ ‭SFB15‬‬

Låt detta lysa upp istället för en eld från en bok. Så mycket bättre. Det har så mycket frihet att erbjuda.

Så Kristersson, yttrandefrihet kan aldrig , enligt min mening, vara att bränna en bok. Det är att skriva ett budskap som är det.


Idag ber vi för riksdagsman Louise Thunström (S)

Vad är yttrandefrihet egentligen?

Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. FN:s deklaration formulerar rätten på följande sätt: ”Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser”. Källa: Wikipedia

Så här tänker jag:
Det är att få säga vad man vill men man är däremot inte fri från att bli motsagd – eller?

Det är att få säga sin åsikt utan att bli inlåst och utbuad – eller?

Yttrandefrihet är något under ansvar men ger inte heller hur stor frihet som helst – eller?

Jag kanske tar svängarna lite för snävt men funderar på vad yttrandefrihet är egentligen.
Idag kan jag uppleva att som aktiv troende är det trångt att få ha en åsikt och säga den. Om jag grundar den på min övertygelse om att Bibeln är ett bra rättesnöre efter många hundra år, och tolkar den till en åsikt, är det inte alltid öppet för att få föra fram den åsikten. Då blir man tystad eller idiotförklarad.
För att ta ett exempel. Om man uppfattar Bibeln säga nej till ett aktivt homosexuellt liv men inte om man håller det för sig själv är man inte välkommen på många platser idag. Titta tex på att vara präst i kyrkan. Likaså om man värnar om dom ofödda barnen och vill ha en mer restriktiv abortlagstiftning. Vissa politiker får det väldigt trångt då. Likaså om man ser att vi borde vara ett öppet land för flyktingar men begränsa invandringen något. Att man tex tror att det vore bättre att hjälpa på plats än att låta folk fly över hela jordklotet. Då blir man kallad rasist eller får SD-stämpel. Skulle man påstå att islam inte når till himlen blir det knepigt. Så skulle jag kunna räkna upp flera exempel. Skulle någon ha dessa åsikter skulle man bli mer än motsagd.

Jag undrar om vi inte använder yttrandefrihet lite väl vidlyftigt idag. Tro mig, jag är för demokrati och allas rättigheter. Jag tycker mig dock se tendenser på att det är bara det politiska korrekta som får vara med i yttrandefriheten.

Vem bestämmer vad som ingår i denna frihet? Vilken åsikt får sägas och vilken är förbjuden? Hur ser det ut på gatan bland vanligt folk?

Jag noterar att det är inte det lättaste att handskas med yttrandefrihet.
Det tycker i alla fall jag.