Att vara värd….

I går kväll satt jag kvällsvärd i den kyrkan jag är med i. Vart 8:e vecka har vi ett extra ansvar i vår kyrka. Man kan vara mötesvärd, ta hand om kyrkkaffet, städa och mycket annat.

Tänk att vara värd….

Har du tänkt på vilket stort värde du har? Det är inte många som gärna ropar ut att man är värd en massa. Vi är lite mer försiktiga av oss. Möjligen skämtar vi över att vi är bäst. Men hur tänker vi över vårt värde?

Du är oerhört värdefull. Det går inte ens att ersätta dig med all världens pengar. Dom räcker inte till. Du är mer värd än så.

Jag skulle önska att du kunde släppa garden. Befria dig från massa ursäkter. Att bara lyssna och ta in att du är så värdefull. Du är älskade för din egen skull. Inte i jämförelse med någon annan. Inte för att du gör saker bra eller dåligt. Inte för att du äger mycket eller lite. Inte för att du har jobb eller inte. Inte för att du är lång eller kort, liten eller stor. Du är värdefull och älskad för att du är just du.

Så denna sång är till just dig idag.

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dej ändå
Och det kan du lita på

Du vet väl om …

Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dej
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej

Du vet väl om …

Hoppas att du vill ta emot detta denna dag. Kanske skulle du må bra av att lyssna till den också.

Här är ett skönt melodiöst klipp på youtube med Carola och Per-Erik Hallin.

Rimlig förväntan

Att ha förväntan är ju helt naturlig. Något som vi alla har. Helt normalt. Kanske det helt enkelt är något bra. Förväntan skapar längtan. Kanske till och med energi för att får kraft till något.

Men om den blir för hög och krävande kan det gå fel. Pressen blir för svår. Man får ångest. Nervös. Stressad. Pressen på omgivning blir för stor helt enkelt.

Förväntan behöver vara rimlig.

Rimlig förväntan på sig själv. Rimlig mot sin omgivning. Rimlig på det vi ser fram emot. Likaså när vi längtar på en förändring vi behöver i våra liv. Den vill vi gärna ska ha skett igår. Att då ha en rimlig förväntan är viktigt.

När vi vill utvecklas och gå framåt har vi ibland svårt att ha tålamod. Rimlig förväntan på vår utveckling skapar en långvarig solid sådan.

Rimlig är för mig i detta en betoning på möjlig. Kanske åt det tänkbara hållet. Måttlig och godtagbar. Inte större än att det möjligt kan ske. Inte fortare än det är möjligt.

En rimlig förväntan håller oss mer på banan. Vi blir inte så lätt besvikna. Vi ”mognar” långsamt så att det blir mer hållbart över tid.

Så för din egen skull….

Ha rimlig förväntan på dig själv och den förändring du behöver. Då kommer du att steg för steg erövra det!

Hämta kraft….

Vet inte om du utrycker det så när du är lite trött eller sliten av någon anledning. Säger du då att du ska hämta kraft? Kanske inte. Inte så säkert att vi kallar det för att samla kraft. Eller?

Hur som helst hamnar vi ibland i känslan av orkeslöshet. Vi blir trötta av olika anledningar.

Jag tänker på en bibelvers …

2 Timoteus 2:1

Mitt barn, hämta nu kraft i den nåd som finns hos Kristus Jesus.

Visserligen är sammanhanget en text till Timoteus från Paulus. Rubriken är ”Trohet i tjänst”. Läser vi följande verser så får vi se på olika scenarier i livet. Där man behöver kraft. Så versen har ett djup.

Hämta kraft ur hans nåd.

Vi kan känna det som hopplöst. Kraften har sinat. Men tänk att vi kan hämta kraft.

När man söker på synonymer av nåd får man detta:

Guds godhet. Guds kärlek. Guds barmhärtighet. Guds välsignelse. Guds förlåtelse.

Det är allt detta som sammanfattas i Guds nåd. Och troligen ännu mer.

Ur allt detta framspringer det kraft. Kraft kommer ur hans kärleken, godhet, barmhärtighet,välsignelse och förlåtelse. Där hämtar vi kraft till all den orkeslöshet vi kan känna.

Därför , hämta kraft ur hans nåd. Det är där som du återfår orken

Misstro

Misstro – var väl inte det roligaste ämne för dagen. Men det tål att granskas lite.

Från tid till tid vill jag påstå att just misstro är på tok för utbrett som fenomen.

Ordet har, vad jag förstår, inte med att missa tron att göra. Det har mer med misstänksamhet och skepticism att göra.

Man hamnar ofta i misstro när man drar för snabba negativa slutsatser över något. Man glömmer helt enkelt att ställa kontrollfrågorna som ”hur vad det möjligt” ” finns det någon naturlig förklaring” ” var det en olyckshändelse ” och liknande frågor.

Man drar helt enkelt förhastade slutsatser. Dom gör att man drabbas av misstro. Så blir det den sanning man tror sig veta.

Motsatsen är tilltro och tillit. Ack så svårt ibland.

Tänk om vi kunde lära oss att inte rata folk lättvindigt direkt. Tänk om vi kunde avstå från att tro att allt som går lite snett eller inte blir gjort sker med illvilja. Tänk om vi kunde först av allt tro att det finns något naturligt som påverkade det hela. Där inget velat något illa.

Misstro kan förstöra så mycket. Tilltro kan skapa så mycket vackert.

Tänk om vi kunde utrota misstron. Det skulle göra mycket mycket bättre. Kanske skulle vi kunna utrota den genom att vägra använda den. Då skulle snart ordet och som ordet står för inte behövas längre. Ja, det kanske inte är så lätt som det låter.

Men min bön blir idag:

🙏Herre, hjälp oss att inte misstro folk. Hjälp oss att i ställe tro gott om varandra. Amen 🙏

Präglad…..

Präglad…… men av vad?

Vad har format dig till den du är? Vad är du präglad av?

Nu ska vi inte falla i gropen och mena att vi är offer. Att vi kan skylla på allt och alla för hur vi blev. För vi är verkligen egna individer med vårt egna DNA.

Men vi är ändå präglade , formade, av något eller någon.

Vi har mycket att tacka våra föräldrar för. Dom har efter bästa förmåga präglat våra liv. Lärt oss grundprincipen i livet. Därifrån har vi vandrat ut i livet och försökt på egen hand förvalta det.

Genom livet har vi mött olika saker och händelser som präglat oss.

Samtidigt får vi ödmjukt erkänna att vi själva har valt att finnas i sammanhang som också har präglat oss.

Hur mycket dom olika val vi gjort har präglat oss är nog svårt att mäta. Men dom har format oss.

Det jag ändå mest reflekterar över nu för tiden är nog inte om något präglat mig. Utan mer funderar över vad präglas jag av nu? Fundera lite på vad som präglar dig. Vilka sammanhang är du i? Hur präglar det dig?

Jag tror nämligen att vi nog borde vara mer försiktig med vad vi utsätter våra liv för. Till sist kommer vi att skörda dess frukt.

Så frågan blir, hur vill du att livet ska bli? Hur påverkar det i så fall dina val av sammanhang du vill vara i? Vad vill du ska forma och påverka dig?

Gör goda val för dina kommande dagar. Tänk inte bara på nuets njutning.

Vad har du för superkrafter?

Såg du bilden från Herregud&Co om superkrafter?

Vad har du för superkrafter?

Skulle tro att du är rätt försiktig med att uttrycka att du har några superkrafter. För inte är vi direkt några ”supermans” direkt, någon av oss.

Men ibland tror jag att vi är lite för försiktiga. För du har allt lite av superkraft inom dig. Du har många saker du gör riktigt bra.

Ändå är det allt för ofta våra mindre goda sidor som får mest uppmärksamhet i vårt sinne. Vi blir så lätt missmodiga av något enda litet misstag. Så känner vi hur vi mörknar.

Tänk om vi kunde istället låt dom bra saker vi gör få påverka oss lika mycket. Ge oss mod. Ge oss uppmuntran. Där tilltron till oss själva får en bost som håller in i dom mindre roliga perioderna i våra liv.

Min bön blir idag:

🙏 Herre, hjälp oss att se det vi är bra på. När vi börjar misströsta och leta brister i oss själva ber jag dig att du sänder störning så att vi inte hittar något. Vi behöver få hjälp med modet. Ge oss det. Vi behöver hjälp med tro på oss själva. Herre, hjälp oss med det. Välsigna våra liv. Amen 🙏

Se vad andra ser

Att se vad andra ser är inte alltid så lätt.

Andra kan se något stort i något som någon annan inte ens förstår sig på. Tänk bara på ett konstverk till exempel.

En tydlig skillnad på hur olika man kan se på saken är vår mottagning i butiken. Somliga kan se mängden av gåvor som ett för stort berg att klara av. Samma ”hög” kan någon annan se på ett helt annat sätt. ”Tänk så många saker vi får som kan ge hjälp till andra.”

Där någon ser möjlighet kan någon se omöjlighet.

Synen på sig själv kan vara lika svår. Själv kan vi se vår otillräckligheten och oduglighet. Medan andra ser det vi är bra på och gör på ett bra sätt. Självbilden kan ibland spela oss ett spratt.

En förebild vi har som ser på ett sunt sätt är Gud. Han ser på oss med goda och kärleksfulla ögon. Där vi har svårt att tycka om älskar han fullt ut.

Vi behöver lära oss att se på varandra genom Guds ögon. Han ser möjlighet. Han ser med kärlek. Och har vi svårt med det behöver vi be om att få se på vår omgivning genom hans ögon.

Lika fullt när vi ser på oss själva. Det kan vara svårt att se sanningen om oss. Vi har lätt att misskreditera oss. Att vi inte duger. Inte gör gott nog. Och trots att vi gör bra ifrån oss duger det inte.

Ibland känner jag att vi signalerar både till vår omgivning och oss själva att det inte duger. Hur bra det än har lyckats så duger det inte. I sin förlängning leder det bara till uppgivenhet och misstro och misslyckande. Att inte duga i någons ögon är förödande.

Idag tänker jag att du som känner igen dig i den beskrivning skulle ge upp. Först och främst se allt bra du är och gör. Låta det sjunka in. Låta det påverka dig positivt. Du är du och du duger. Sen skulle jag önska att du valde att se på din omgivning genom Guds ögon. Det gör man genom att be Gud om den möjligheten. Också att försöka sätta sig in i hur vi tror Gud ser på den person du tänker på.

Min bön idag blir… kanske kan du låta den bli din bön också…

🙏Gud, hjälp mig att se på andra genom dina ögon. Låt mig också se hur du ser på mig. Hjälp mig att uppskatta andra och det dom gör. Hjälp mig att på det sättet kunna lite på dom. Hjälp mig Herre att se på min omgivning på det sätt du vill att jag ska se på den. Tack för att du älskar mig och min nästa. Amen 🙏