Sen ett år tillbaka bor ju jag i Norrköping. En ganska stor stad. Den 30 juni 2015 var Norrköpings folkmängd 136 140 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 23 juli 2015. Bara i centralorten bor det nästan 90000 människor. (Statistik är inte lätt att förstå men vissa uppgifter går åt det här hållet. )
Att flytta från huset en bit utanför Julita, ett litet samhälle på landet, till en stad som är Sveriges tionde största stad är ett ganska stort steg.
Mitt i detta sorl och ett ganska intensivt levene, är min lilla gata lite unik. Den är bara lite bredare än min bil. Det är nästan som att åka in i ett sommarstugeområde. Ja, om nu sommarstugor är som radhus då. Nu finns det säkert fler gator som väl kan mäta sig med min lilla gata. Men ändå …..
Igår när jag hälsade på några av grannarna, jag nu fått, beskriver dom vår lilla gata som nästan för lugn och tyst. Att man kan uppleva detta i en storstad där mycket händer som får rubriker är rätt intressant.
När jag igår kväll avslutade dagen med att grilla lite insåg jag att det är verkligen så. Vår lilla gata är verkligen en lugn gata. Det är inte en naturlig väg att ”köra” igenom. Inget spring.
Tänk att få hyra en liten lägenhet där det ingår en liten tomt och uteplats. Som ett litet radhus. Det är inte så dumt.
Kan bli en bra plats för återhämtning mitt i en brusande storstad.
Pedher´s blogg 