Julstämning

Vad är egentligen julstämning? Vad är den beroende av? Hur kommer den till?

För många av oss är julstämning snö, julgran, julmusiken, julmaten, julklapparna. Gemenskap. Och visst ligger det mycket i det.

Men när snön uteblir, julgranen är ful, julmusiken misslyckas, julskinkan bränns vid, gemenskapen blev inte bra och julklappen blir inte det vi hoppats på så blir julstämning inte så mycket av stämning längre.

Julstämning är beroende av något annat. Något som är mer hållbart.

För mig är det julens innersta budskap och orsak.

Julkonserterna avlöser varandra. Den ena efter den andra sjunger julens budskap.

I går var jag i Hagakyrkan i Habo. En fantastisk konsert. Så skönsjungande. Deras pastor påminde om detta. Julstämningen behöver vila på kärnan. Inte på det vi fyller julen med.

Ta sikte på Jesus som föds till denna jord. Det skapar förutsättningar för julstämning. Mycket av det vi fyller julafton med kan gå fel. Måste inte det naturligtvis. Men det kan bli så. Jesus är julstämningen. Det är han som ger djupet.

Man behöver allt gå igenom IKEA då och då…

Man behöver allt gå igenom IKEA då och då…..

Inte för att handla i första hand. Inte för att försöka hitta på att man måste handla något. Visst, det kan komma med något oplanerat hem. Visst. Men inte för att handla i första hand.

Utan mer bara för att. Gå där och filosofera lite. Kanske drömma lite. Kanske liksom bara känna av lite nytt. Typ ett nytt hem. Ny soffa. Helt enkelt lite nytt.

Jag tror vi mår bra av att drömma lite. Att få leva en liten stund i en annan värld. På ett annat sätt.

Kanske det till och med gör oss lite mer avslappnade. Vi behöver inte krampaktigt ha något. Vi bara är där för en stund.

Jag kan många gånger komma ut IKEA och var helt nöjd med det jag redan har. Inser att trots allt detta ny så är jag ganska nöjd med det jag har.

Det fina med detta drömmande är att det blir inte så dyrt. Typ faktiskt inte alls dyrt.

För tacksamhet för det man redan har är något stort. Att kunna uppskatta det man haft under många år. Utan att behöva känna att det ”måste” bytas ut till något ”bättre”.

Vad är du tacksam för? Är det bara nya saker du är tacksam för? Eller kan du vara det för det du haft ganska länge?

Vi har så mycket att vara tacksam för. Låt inte något ta ner den känslan. Finns inget som ska få ha det negativa inflytandet. Nej, låt det stå åt sidan för det som du är tacksam för.

🧶 Den röda tråden….

Herregud &Co

🧶 Känner du igen hur det kan vara? Man har i grunden en röd tråd i det hela. Men det känns lite diffust, krångligt och ostrukturerat.

🧶 Strategin finns där. Det är bara lite krångligt på vägen. Sådant kan lätt ge frustration.

🧶 Skulle bara vilja uppmuntra dig att inte ge upp. Det kommer att gå bra.

🧶 Du har säkert lyckats att fixa ett snöre som krånglat till sig. Med viss klurighet, tålamod och en stor portion uthållighet så har du löst alla knutar och snöret är åter brukbart.

🧶 Likaså kommer du att till slut reda ut din röda tråd i livet. Knutarna kommer att knytas upp. Så håll ut. Ha tålamod. Ge inte upp.

🧶 Det är lätt att se på knutarna och härvan framför sig. Det då man behöver lyfta blicken uppåt. Hämta kraft från ovan.

🧶 Du minns säkert som jag vilken skön känsla det är att lyckas med snöret. Då man kan snurra upp det återigen i ett nystan. Du kommer att få återigen uppleva den känslan i ditt liv.

🧶 Din röda tråd i livet kommer att bli tydligare och tydligare. Vila i det.

Lär mig….

Ibland blir man påmind om saker. Ibland från långt tillbaka i tiden. Ibland från en händelse. Ibland en dröm.

Jag blev påmind om en gammal psalm. Var tvungen att börja söka efter den. Trodde det var lätt att bara googla fram texten. Men inte. Men jag hittade den i en sångbok jag har.

Den vill jag dela med dig idag. Kanske kan den påminna oss om något viktigt vi inte får glömma bort.

Egon Zandelins sång ”Lär mig ….”

Lär mig, Jesus, ödmjuk vara när i bön till dig jag går, att som din lärjungaskara bedja bönen: Fader vår.

Fader vår, Fader vår, Fader vår som i himmelen är. Denna bön uti mitt hjärta, mig, o Herre Jesus, lär.

Lär mig bedja: ske din vilja uti glädje , sorg och nöd. Du som kläder markens lilja, giv mig dagligen ditt bröd

Fader vår, Fader vår…..

Lär mig bedja om ditt rike, som ej mänskohänder gjort. Fadersnamnet utan like är tillbedjansvärt och stort.

Fader vår, Fader vår…..

Den ger oss ett perspektiv vi inte får glömma. Nuet. Det kommande. Att tillräkna ett större perspektiv på livet.

Den bön Jesus lärde oss är värd att bedjas.

Fader vår

Vår fader, du som är i himmelen

Låt ditt namn bli helgat.

Låt ditt rike komma

Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.

Ge oss idag vårt bröd för dagen som kommer.

Och förlåt oss våra skulder liksom vi har förlåtit dom som står i skuld till oss.

Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.

Ditt är riket. Din är makten och äran i evighet.

Amen.

Gör vi varje fras till vår egen bön så kommer den att välsigna våra liv.

Vi gör varandra bättre!!

Var på kurs igår. Att lära sig mer är aldrig fel. Att utvecklas kan vi alltid göra. Vi blir nog aldrig färdiga liksom. Tur är väl det. Det finns alltid något man kan bli bättre på.

En mening, av många, blev kvar ett tag i tänket…..

Vi gör varandra bättre !!

I en egoistiskt tid då man ska sätta jaget före laget blir denna mening en utmaning. På ett sätt blir det en konflikt mellan sin egen utveckling och andras. På andras bekostnad så tar man för sig för sin egen utveckling.

Så glömmer vi en annan och bättre väg. Vi gör helt enkelt varandras bättre. Genom att lyfta fram varandra. Stödja varandra. Uppmuntran. God feedback. Konstruktiv kritik.

Tänk vad vi kan investera i andra. Vi kan se varandras potential. Genom att ge det utrymme så utvecklas vi själva också.

När gav vi uppmuntran senast? Det är en viktig ingrediens i livet. Att uppmuntra ger en god känsla och ett bättre självförtroende.

Så en fundering vi kan dela du och jag är: ”Hur gör vi någon annan bättre?”

Vad har du för möjligheter att gör någon bättre? Hur kan du locka fram något gott hos någon annan? Hur kan du ”backa” undan till någon annans förmån? Hur kan du gå före i ditt sätt att vara så att det gör någon annan skickligare i sitt uppdrag?

Hur kan man arbeta tillsammans så att man samtidigt gör varandra bättre?

Kanske blev för många frågor och för få svar. Men kanske det just ligger i sakens natur att ställa just fler frågor än att ge färdiga svar. För då kanske vi blir mer kreativa.

När tiden laddat ur…

Det är inte lätta att kolla tiden när tiden laddat ur.

Jag skulle kolla vad klockan var. Då visade sig att klockans batteri var slut. Ingen tid kunde visas. Då är det inte lätt att varken veta vad klockan är eller hålla tiden.

Ibland kan det nog kännas så. Man är urladdad. Man är liksom tom inuti. Luften har liksom gått ur oss. Typ när ett läger är slut. Eller som i helgen. Då sista konserten är slut efter en hel helg. Inte nog med att det är slut efter 5 konserter. Hösten alla rep, extra övningar, övningar hemma, tar bara slut. Det blir konstigt tomt.

Min klocka var lätt att lösa. I med laddaren. Så var det rätt tid igen. Batteriet fick åter ström för att försörja klockan med livskraft.

När man är urladdad kan det kännas hopplöst. Men det kommer en morgondag. En bättre dag. En dag som ger ny energi. Nytt hopp. Nya möjligheter. Vad än nuet säger. Vad än känslorna vill påstå vara sant.

Min bön idag blir:

🙏 Herre, ge ny kraft till den som känner sig urladdad. Där energin har tagit slut. Fyll på med inspiration. Med hopp. Med tilltro. Tack att du ser när batteriet tagit slut. Tack för att du kan och vill hela. Herre, ladda den vara inre batterier tagit slut. Tack för din omsorg. Amen 🙏

Ps Titta gärna på länkarna Klingande julkort – del 1del 2 del 3 del 4 Ds

När vinden blåser är det gott att komma i lä

Tog en promenad i går kväll. Det blåste inte så lite. Riktigt blåsigt med snöblandat regn i luften. Från sjön blåste det in mellan husen. När man rundade hörnet på huset jag bor i blev det lä.

Jag påmindes om hur jag upplevde det när jag flyttade till Jönköping. Det blåste rätt kallt från sjön. Att då komma i lä var som att byta årstid. Det blev en sådan skillnad.

Så tänker jag att livet kan vara. Det kan blåsa snålt omkring oss. Livet känns nästan som ” vinter” . Då behöver vi komma i lä.

Tron tänker ofta att vi ska hissa segel och följa andens vind. Och då är det säkert. Ibland väldigt rätt.

Men jag tror det finns en annan sanning som är minst lika sann. Det är att vi ibland behöver komma in i trons lä-sida. Att få känna att när det blåser som mest omkring oss så behöver vi kunna få uppleva vilan i att få komma in i lä-sidan.

Vi måste inte alltid vara så präktiga. Vi får krypa in i lä. Vila där tills det blåst över. Värdet på oss ligger inte hur duktiga vi är att stå upprätta i snålblåsten. Värdet ligger i att vi är älskade av vår Herre.

Du som lever i någon form av blåst i ditt liv. Kom in i Guds lä. Var en stund i hans lä-sida och vila dig lite.

Min bön denna dag blir:

🙏 Herre, jag ber dig för alla som det blåser omkring. Ber dig att dom ska få komma in i din lä-sida. Sätt upp ditt vindskydd för deras liv. Låt dom vila där för en tid. För att återhämta sina krafter. Amen 🙏