Månad: juni 2016

Publicerat den

Det kan bli för mycket ibland…

I går ringde en säljare från com hem. Ja det var väl egentligen ett callcenter. En entusiastisk ung man hade ett fantastiskt erbjudande. 

Ju mer jag tvekade eller funderade så eldade han på. Till slut hade jag så många varianter att det bara blev för mycket. Jag tackade för mig. Lite besviken avslutade han samtalet. 

Visst är det roligt med bra erbjudande. Ju billigare desto bättre. Men det kan bli för mycket. 

I detta fall blev det för mycket. Så det blev bara rörigt. Tänk om man bara kunde få välja vilka kanaler. Precis dom man var mest intresserad av. Då hade det varit lite mindre rörigt. 

Men visst låter det intressant med att få 107 kanaler. Mycket. Men då infinner sig alla val man kommer att stå inför. Och hur ska man kunna välja mellan 107 (!) kanaler? Hur ska man hinna med alla dessa? 

Summa summarum så blev det bara för mycket med för många möjligheter. Tänk att det kan bli nästan för bra att det inte blir bra. Lite knepigt. 

Tror jag ringer upp com hem själv om jag blir sugen på det.  Då kanske man slipper att sorl bakom callcenterkillen och allt läsande efter manus. En personlig säljare gör alltid bättre intryck på mig än dessa inlästa personer som blir ställda så fort frågan från kund kommer fel i manuset. 

Så blir det mindre konkurrens nu när com hem köper Boxer. Troligen leder det inte till lägre priser. 

Publicerat den

”När vinden blåser, vare sig det är medvind eller motvind, så kommer det bli problem om du är rotlös”

”När vinden blåser, vare sig det är medvind eller motvind, så kommer det bli problem om du är rotlös”

Satt och läste en intervju med Magnus Persson från Malmö. Han lär ha sagt följande du nyss läste. 

Synonymer till rotlös är utan rotfäste; vilsen, rastlös, missanpassad; kringflackande, hemlös.

Ett ganska raktpåsaktanke…… Vilsen, missanpassad, kringflackande och hemlös.  

Jag funderar så här. Vi kan vara rotlösa och hemlösa i våra inre. Det liksom inte finns någon fast grund inom oss. Vi har inget djup 

Vi behöver ha rötter ner i idéer, tankar och tom i tron. Rötter som håller oss fast när det blåser. Så att vi kan vara trygga då det blåser. 

Men vi behöver också veta var vi kommer ifrån. Ibland blir det lätt att det inte är okej att titta tillbaka på vårt ursprung. 

I tider av att det mesta ska vara möjligt blir det inte enkelt att vara lite mer ”konservativ”.  Att stå för det lite mer äldre värderingarna. 

Träden som står i utkanten av skogen har ett starkare rotsystem. Fälls dom yttre träden så får dom andra det svårare när blåsten tar i. Lätt att dom då faller. 

Så tänker jag att livet också är. Vi förlitar oss så lätt på andra. Om dom försvinner får vi det svårare. Vi behöver vara måna om vårt eget rotsystem. Vad tycker du? Vad anser du? Vad har du för åsikt? Är du en vindflöjel? 

Jag som flyttat mycket har ju inte direkt några rötter att luta sig tillbaka. Alltså en plats som jag kommer ifrån och alltid återvänder till. Född i Dalarna men inte bott där mer än mina första 6 år ( och då på två platser dessutom) Ändå kanjag känna att där jag bott har mina rötter varit. Där har jag känt mig som hemma. Men jag brukar nog titulera mig mer som Västgöte än något annat. Har vi inga rötter finns risk för att vi inte mår så bra. Kanske är det just det som varit min räddning och möjlighet i genom alla mina flyttar.  

Hm lite svammel om att ha rötter. Men hur som helst ligger det något i att ha rötter och inte vara rotlös. Att skapa möjlighet att stå upprätt när det både blåser med- och motvind. Kanske det ändå kan bli mer problem i medvind då det bara går av bara farten. Motvind skickliggöra på ett annat sätt. Visst lite jobbigt, ibland mycket, men det formar och lär på ett annat sätt…. 

Se till att du har rötter. Då håller du i längden …. 

Publicerat den

Landat i ….

Dom senaste dygnen har jag landat mycket. 

Är hemkommen från Estland igår kväll. Vi flög dit för att se och lära mycket om friend to friends arbete. Jag har landat fyra gånger med flygplan senaste dygnen. Tänk vad fort och smidigt det är att flyga. 

Jag har landat i många tankar om vårt biståndsarbete sista dagarna. Så mycket mer att tänka på men ändå så mycket bra att landa i. 

Till slut landade jag i min egen säng igår kväll. Det var nog trots allt den bästa landningen på länge ….. 

Att landa är något viktigt i livet. Du och jag kan vara uppe i det blå. Vi kan ha massa idéer. Hur som helst måste vi landa i något. För vår egen skull.  För vår omgivnings skull. Om vi aldrig landar i något kommer vi inte vidare. Hur tokigt det än låter. Ibland är det svårt att landa. Då kanske vi får byta flygplats. Men landa måste vi och därifrån fortsätta. Kanske på annat sätt med nya förutsättningar. Landar vi aldrig så blir det aldrig bra. Ibland blir det inte som vi tänkt och trott. Till synes fel. Men oftast när vi ser tillbaka har det på något sätt blivit bra.  Det inser vi (och ser det inte) förrän vi landat. 

Det är gott att landa i något. Det är som att komma hem. Det känns på något sätt bra. Man vet. Därifrån fortsätter man. 

Publicerat den

Du är….

För några dagar sedan var vi ute på resa med våra medarbetare på Erikshjälpen i Jönköping. Vi hamnade i en vävstuga. Där hittade jag en handduk som jag nu ångrar att jag inte köpte. Jag får nog beställa den i efterhand trots priset. Texten på den är något vi nog behöver läsa ofta. Kanske tom varje morgon. Lite pepptalk mår ingen dåligt av. 

Du är modigare än du vet

Starkare än du tror

Klokare än du förstår

I tider då modet sviker, vi känner svagare både invärtes och, jag höll på säga, utvärtes och man skulle önska att man vore klokare är det ord att uppmuntra sig med. 

Låt dom finnas med din dag och dagar som kommer. Du har nog nytta av dom någon gång. 

Publicerat den

Lite märkligt är det…..

Lite märkligt är det att fira nationaldag i Estland. Måste säga att känslorna är dubbla. 

Det är nog 6-7 år sedan, kanske mer, jag var här senast. Det har hänt så mycket. Mycket är så mycket bättre. Tacksam för att se hur det blivit bättre för estländarna. 

Det stämmer ändock mig till stor tacksamhet för mitt eget land. 

Jag vill bara utropa ett stort ….

Tack gode Gud för mitt vackra och underbara land Sverige

Vi har det så bra. Man får säga vad man vill men vi har det bra. Var rädd om vårt land. Vi kan dela med oss av vårt överflöd och ändå säga att vi har det gott nog. Vi behöver inte bli så egocentriska. Bjud med dig så får du säkert välsignelse tillbaka. 

Publicerat den

Det där med att vara uppe i det blå

Igår var jag uppe i det blå. Man skulle kunna säga att jag hade högtflygande planer. 

Igår hade jag förmånen att tillsammans med tre gentlemans från butiken flyga till Estland. Vi skall få möta dom vi samarbetar med, friend to friend. Dom tar emot vårt bistånd. Tillsammans med många andra Erikshjälpsbutiker skickar vi vårt överskott av saker till dom. Här omsätter dom det till pengar och hjälper folk på så vis. Det ska bli så spännande. 

Tänk att man kan få upp en stor plåtlåda i luften. Helt otroligt. Bröderna Wright trodde på sin sak. Visst, dom misslyckades några gånger innan dom fick ihop det. Vilken tur att andra var med och utveckla idén med att flyga. 
Dom trodde på idén. Gav inte upp. Men jag tror nog att en del inte trodde på dom. Men dom gav inte upp. Och dom lyckades. Det kan hjälpa oss att inte ge upp våra idéer och hålla ut. Det kanske inte går på första försöket. Inte andra och tredje heller. Men förr eller senare så går det. Bara man inte ger upp. 

​

​Upp kommer dom. Ner kommer dom också. Det är rätt fascinerande. 

Det är något visst med att vara uppe i det blå. Molnen blir så mycket finare ovanifrån. Vilken utsikt. 

Nästan så att man inte vill komma ner. Eller möjligen hopp ner i bomullen. Så inser man när planet åker igenom molnet  så är det bara en grå massa som är fuktig. Allt är inte det man tror det är alltid. 

Att komma flygande in över en stad är rätt mäktigt. Den stora staden ser så liten ut. Bilarna ser ut som leksaksbilar. Perspektiven ser så annorlunda ut. 

Tacksam för att planen finns. På bara några timmar är vi på plats i ett nytt land. Hade tagit hela natten med båt. Bil hade det tagit ännu längre. Flera dagar att komma till Estland via Finland och Ryssland. Nu blir det ett par dagar med många intryck. Så roligt. 

Roligt att få ut och resa med dessa gossar. Nu ska vi se vad vi kan lära. Förhoppningsvis kommer vi hem med klarare insikt i det arbete vi står i. Så att vi kan skapa ännu bättre förutsättningar i vårt arbete. Kul har vi redan. Hörs snart igen 

Publicerat den

Söndagstankar – du är inbjuden

Dagens texter handlar om att du är inbjuden till Guds rike. En inbjudan som är lite mer än en vanlig inbjudan. 

Jesus säger : ”jag är vägen sanningen och livet. Ingen kommer till fadern utom genom mig” Joh 14:1-6

Hur gärna vi än vill så kan vi inte hitta på någon annan väg eller annat sätt. Allt annat blir ett luftslott. En bindväg. Tänk vad tokigt det kan bli. Vi tror att när vi kliver av vår resa och öppnar dörren så upptäcker vi att vi är på fel plats. 

Så en liten reflektion bara – kolla så att du har tagit ut rätt mål. Då går det inte fel 

Publicerat den

2,2 kg/person och år

Expressen har listat 11 viktiga saker om jordgubbar. Du kan läsa det i Mitt kök i Expressen. Det finns många goda egenskaper hos dessa gubbar.  Dom är vitaminbomber.  

I Sveriges skördas cirka 20 000 ton jordgubbar varje år. Det innebär 2,2 kilo jordgubbar per person och år. I min värld låter det helt orimligt. 2,2 kg. Bara 2,2 kg. Alltså, det måste finnas många som inte äter någon jordgubbe alls. 😳 🙄 😱 För 2,2 kg………. 🤔 jag har nog redan ätit det denna säsong….

Tänk att dessa små röda kan tillföra vitamin och god hälsa. Förebyggande mot tråkiga sjukdomar. 
Jag är ju som sagt inte svårmotiverad. Inte alls. Inte på något sätt. 

Inte konstigt att jag älskar sommaren mer och mer. 

Publicerat den

Respektlöst vid vägarbete

Åkte förbi ett vägarbete. För att få ner farten får vi åka slalom mellan två lastbilar. Allt för att vi ska sänka farten. I dessa lastbilar sitter det var sin chaufför vars jobb är att bara finnas i lastbilen. 

Visst är det ett viktigt säkerhetsjobb dom utför. Men ska det vara nödvändigt? Tänk vad detta kostar. 

Tro inte att jag inte inser att det skulle kosta mer med en olycka. Men ändå…

Det är inte första gången jag sett detta. Så ofta, hur litet än arbetet är på vägen, nog sitter det ensamma förare i lastbilar och ”bara väntar”. Hur kostsamt är inte detta? 

Allt bottnar i den respektlöshet som övriga trafikanter har visat genom åren. Så vi alla har bäddat för att det blivit så. Ja, kanske inte alla men tydligen tillräckligt många. Handen på hjärtat dock, visst har vi kunnat sänka hastighet lite till vid det senaste vägarbetet vi passerade?! 

Det skulle ju räcka med en skylt ”vägarbete” så skulle vi per automatik lyfta foten från gaspedalen. Men vi är för stressade.  Eller så smyger tanken in att ”dom har ju valt det själva”. Men så fel det blir. 

Nej, för vår nästa skull, lyft på gaspedalen vid nästa vägarbete. Var rädd om den som  arbetar där. Det kommer att rädda många svåra situationer. Det kommer att rädda liv. Och som bonus kanske vi får ner kostnader vid vägarbeten vilket leder till att pengar blir över. Vi kan skapa bättre vägar. Och på sikt kanske vi slipper all dessa lastbilar att åka slalom mellan. 

Publicerat den

En resa bland väv och struts….

En resa med medarbetare på Erikshjälpen i Jönköping kan innebära mycket. Många olika intryck. Det var vävstuga, strutsfarm och butiksbesök. 

Dom är väl inte speciellt fina men dom är stora. Vi fick se en som var relativ nykläckt. Deras ägg kan man göra en väldigt stor omelett av. Gamla blir dom också. Nyfikna och rätt dumma fåglar. Den kan anpassa sig till olika klimat. Man vill dock inte reta den. Den sparkar enormt hårt och springer fort så att springa ifrån är nog ingen idé. 

Ägget är rätt stort. Tjockt skal så man får ta i för att knäcka det. Vi fick smaka en kaka som var bakad på dessa ägg. Nu vill ju ägarna använda så många ägg till att få fler strutsar så man kan inte köpa ägg från dom. Men lite kul är det. Det fanns dock några ägg till salu som man gjort till ljuslyktor. En sådan köpte jag med mig hem. Någon egen struts blev det dock inte. 
Dagen började dock på Björke vävstuga.  En rolig dam berätta om deras alster. Tror det var ett uppskattat besök. 

Underbart vackra dukar. Nu är jag ju inte speciellt bra på detta men kvaliteten verkade väldig hög. Sen var ju miljön så vacker ute på landsbygden. 

Vädret var kanon. Alla som var med så trevliga. Vilken glädje att fått vara med på denna resa. Min kollega har gjort ett fantastisk jobb att ordna till allt. 

På vägen hem så stannade vi till på Erikshjälpen i Linköping. Jocke och Stig mfl ordna lite kaffe med dopp. Och ett studiebesök i en av våra butiker står högt på önskelistan. 

En dag att minnas helt klart