Månad: december 2016

Publicerat den

Det där med kiropraktor….

Har gått några gånger hos en kiropraktor igen. Det är väl den gamla skadan från Norrköpingstiden som påminner sig igen. 

Jag har sagt det förtur. Egentligen tycker jag inte om dom där som knäcker till i nacke och rygg. 

Nyckeln är att jag vågar slappna av. Då kan han göra sitt jobb. 

Igår var en sådan gång då jag lyckades lita helt och slappna av. Då går man som en ny skapelse från behandlingen. 

Detta är en lärdom av att lita och slappna av. Den läxan är bra att göra. Det är viktigt att våga lita. Det kan frigöra så mycket. Det lyfter andra fram. Det ger ett lugn och ger ett självförtroende. Man mår bra av att lita på andra. Att vara misstänksam gör inget gott med oss. Likaså att misstro. Jag tänker att vi själva växer när vi litar på andra. 

Kiropraktorn kan inte göra ett bra jobb om jag inte litar på honom. Det kan inte min medvandrare heller göra om jag inte litar på den. Om du ska få andra att lita på dig behöver du visa att du litar på dom. Vi visar vägen själva. 

Hur det är med ryggen? Mycket bättre men det behövs några fler behandlingar. 

Publicerat den

Hur ska man kunna tackla behoven? Samma brödunder som Jesus gjorde behövs tydligen nu med. 

Mötte nödropet om en mamma med barn som blir utan bostad snart. Om inte socialtjänsten kan lösa det så blir det hotell. Det är ju en fin lösning kan man tycka. Men vad är det för en lösning? På ett sätt fint men för barn som behöver  ett tryggt hem med goda förhållanden är inte ett hotellerum något bra alternativ. Visst, bättre än att bo på gatan. 

Äntligen är det löst med boende för tiggarna. Ja, så kan det ju låta. Men det är för 7 nätter åt gången. Sen ska några andra få möjligheten. Så då är det bara att sova i tält eller under en bro eller vart det nu kan bli. ”Dom kan flytta hem”. Visst , det är ju det enkla svaret kan man tycka. Men i detta finns det inga enkla svar. Det finns insatser i deras hemländer av tex erikshjälpen men det räcker inte till. 

Då har vi inte ens nämnt dom som redan är hemlösa i vår Stad. Eller alla dom barn som står i kö för en extra stödhem eller mer permanent familjestödhem. Inte dom ensamkommande barn som nu riskera att flygas ”hem” till ”sitt” land där ingen, faktiskt ingen, tar emot dom. 

Jag bara undrar….

Hur skall man tackla sådana behov? Vem kan i längden klara en sådan press att inte bistå med hjälp och stöd? Vem klarar i längden att överleva utan atr få hjälp? 

Jag bara undrar…..

Men ska vi avstå…..?

Men ska vi bistå……?

Men hur länge klarar vi att se på utan att bistå? 

Jag är så glad att jag får vara en del av en kyrka och församling som skapar möjligheterna och resurser för att hjälpa. Tiggaren, den ensamstående föräldern, ensamkommande flyktingbarnet, missbrukaren, familjen som behöver hjälp till mat. Listan kan göras lång. 

Men jag bara undrar , hur långt kommer det att räcka?

Jag tror vi behöver be om samma under Jesus gjorde med dom fem bröden och två fiskarna

Det verkar som att våra resurser behöver genomgå samma under. Att våra ”5 bröd och 2 fiskar” behöver räcka till minst lika många som fick del av Jesu välsignelse över pojkens matkorg. Kan det bli möjligt? Ja, det verkar som det tom måste till ett sådant under.  Gud hjälpe oss. 

Publicerat den

Varför dröjer jag med att köpa Juleskum ?

Det är ju inte alls svårt att räkna ut varför jag dröjer med att köpa Juleskum. Inte alls. 

Tiden är inte inne för det. Det är på tok för tidigt att köpa dom. 

För det andra är dom inte alls nyttiga. För mycket socker. 

För det tredje blir man (troligtvis) tjock av dom. 

För det fjärde kostar dom för mycket. (Fast jag såg att någon sålde dom visst för 9kr för en låda 🙄)

För det femte är det för mycket färgämne i dom och det är (nog) inte nyttigt. 

För det 6:e ……

Fast ska jag vara ärlig är det för att börjar jag äta en ……. så är snart hela lådan slut …   🙈

Publicerat den

Söndagstankar – När Jesus kom förbi

Since Jesus passed by
Since Jesus passed by
Since Jesus passed by
Oh what a diff’rence
Since Jesus passed by
Well I can’t explain it
And I cannot tell you why
But oh what a diff’rence
Oh what a diff’rence
Oh what a diff’rence
Since Jesus passed by

I går morse vaknade jag till denna sång. Jag tänker mig att man kan översätta texten så här:

När Jesus kom förbi
När Jesus kom förbi 
Åh vilken skillnad
När Jesus kom förbi
Ja, jag kan inte förklara det
Och jag kan inte säga varför
Men oj vilken skillnad
Åh vilken en skillnad 
Åh vilken en skillnad
Sen Jesus kom förbi

En träff med Jesus kan förvandla det mesta. Ja, jag tror att det mötet kan förändra allt. 

Visst har du mött den där personen som liksom gör något med stället när den kliver in i gemenskapen. Man kommer ihåg den efter mötet. Man mådde gott i dess närhet. 

Ett sådan skillnad blir det i mötet med Jesus. Fast ännu bättre. 

När livet är tungt och det blir jobbigt med allt som sker. Det är då som man behöver detta möte. Att Jesus kommer förbi. Det som sker i det mötet är svårt att förklara vad som sker och hur det går till. Men något händer som gör oss gott. 

Jag undrar om det inte ligger lite på vår inställning. Att vi är inbjudande till honom. Det öppnar vägen för honom. Vi vet ju hur mycket det betyder när vi själva möter människor. Är dom välkomnade är mötet mycket enklare och det blir av. Jag tror det funkar typ likadant i mötet med Jesus. Vill vi ha ett besök, vill han komma förbi, så kanske vår inställning bör visa det. 

Hela sången kommer här på engelska. 

SINCE JESUS PASSED BY 
Like a blind man I wandered
So lost and undone
A beggar so helpless
Without God or His Son
Then my Savior in mercy
Heard and answered my cry
And oh what a diff’rence
Since Jesus passed by 

All my yesterdays are buried
In the deepest of the sea
The old load of guilt I carried
Is all gone, praise God I’m free
Looking for that bright tomorrow
Where no tears will dim the eye
Well oh what a diff’rence

Since Jesus passed by
Since Jesus passed by
Since Jesus passed by
Oh what a diff’rence
Since Jesus passed by
Well I can’t explain it
And I cannot tell you why
But oh what a diff’rence
Oh what a diff’rence
Oh what a diff’rence
Since Jesus passed by

Publicerat den

Snart omstart

Snart är det en form av omstart. Jag har snart jobbat ett år i Jönköping. Visserligen tjuvstartade jag lite redan nov/dec 2015 men ändå. Måste säga att tiden gått väldigt fort. 

Snart är det årsskifte. Det är också en form av omstart. Visst går livet bara vidare men ändå. Det blir som ett nytt omtag. Att man liksom börjar om eller tar ett nytt avstamp. 

Kanske är dom där omtagen rätt bra. På ett sätt lämnar man då något bakom sig och går in i något nytt. 

Vi har lite för lätt att lägga ”saker” i vår ryggsäck och bära vidare på. Händelser som vi har svårt att släppa. Skulle vilja påstå att det vore bra om vi la av den gamla ryggsäcken vid våra omtag. Det blir inte bra annars. Vid varje nystart kan vi inte bära med oss för mycket av det som var tidigare. 

Lätt att släppa? Troligen inte.  Men kanske ett viljebeslut bort bara. Men att medvetet inte vilja släppa taget kan vara ganska förödande. 

Kanske har nyårslöften sprungit fram ur viljan och önskan att göra omtag. Nystart med ny riktning. Att vilja förändra. 

Jag tänker att omstart behöver inte vara förknippat med nyårslöften som blir svåra att uppfylla och genomföra. Snarare behöver våra omtag var mer av viljeriktning. 

Att våga nystart är inte alltid så lätt. Fast ibland vore det nog inte så dumt. 

Att lämna bakom sig och låta det vara där är ett måste ibland. Att gå in i något nytt med öppna sinnen gör oss gott. Trots uppbrott. Trots okänd mark. Det utvecklar och fördjupar. Vidgar och gör att vi växer. 

En omstart har egentligen inget med nyår att göra men det är ganska ofta det sker då. Så snart är det omstart. Bara några dagar dit….

Ps Kolla gärna min julkalender. Du hittar den längst upp bland sidor eller under ”meny” Ds

Publicerat den

Om 20 dagar…

Igår inträffade det första dygnet av polarnatt.  Då solen inte orkar gå upp över horisonten. Ett fenomen en del som bor långt från Sverige har svårt att förstå. 

Det kan inte vara roligt att ha det så mörkt under så lång tid. Tycker det räcker klart med det mörker vi har. Nu bor jag ju lite mer söder ut. Det borde bli något ljusare tänker jag. 

Men om 20 dagar vänder det. Då blir det ljusare för varje dygn. Inte illa tycker jag. 

Det kan vara skönt att påminna sig om det. Detta mörker har lätt att sänka vårt inre till att bli lite lågt och kanske tom lite ”mörkt”. Vi behöver då göra vad vi kan att ljusa upp vårt inre. Endel kanske gör det genom ljusterapi. Andra hittar på något annat sätt. Jag tror att vi behöver bestämma oss för att skapa ljus runt omkring oss. Bestämma oss för att ta vara på det goda och ljusa. Påverka oss själva med ljusa tankar och intryck. 

Kanske det ändå kan lyfta oss i sinnet att veta att snart vänder det. 

Mycket ligger det nog på vår egen inställning. I mångt och mycket påverkar det vårt sätt att hantera våra situationer, omvärld och omständigheter. 

Så kanske ska vi bestämma oss för att själva vara solstrålen vi behöver mitt i det mörker vi just nu lever i….

Publicerat den

När ska helvetet sluta?

Ser dessa hemska bilder SVT och aktuellt kablar ut från Aleppo. Flyende människor skjuts ner. Hela stan börjar likna, mer och mer, en stor gravplats. 

När ska helvetet sluta?

Hur mordisk kan människan bli? Hur djävulsk kan en regim bli? Bad är det som händer i en människa som kan beordra detta blomblad? Vad händer med den som måste genomföra det?

Antar att sett nyhetsdygn inte säger något om Sydsudan. Ingenting om andra krigszoner. 

Om inte USA och Ryssland kan få till fredsförhandlingar som fungerar, när inte FN lyckas med detsamma, när inte folkets egna rösters vädjan om fred hörs i bombandet, finns det bara en väg kvar. 

Det är att ropa till Gud om barmhärtighet och nåd. Att ropa om hans ingripande till att skapa fred. 

Det finns bara en bön ikväll. 

GUD, HJÄLP!!!!!!!!!!

Publicerat den

”Jag är blank”

Hämtade ut min astmamedicin här om dagen. 

Expediten bad att få köra ett program för att bedöma mig och mina mediciner. Det var då påstående levererades. 

Du är blank

Alltså, det kan slå hårt mot självbilden att få veta det. Du är blank. 

Alltså vad då blank? Oskrivet blad? Färglös? Existerar inte? Intetsägande? 

Det gäller att förstå vad frågan gällde. 

Nu var det inte så dramatiskt. Damen körde mig i ett program (🙄😳) som kollade mig mot mina mediciner. Det skulle ta en liten stund. Det gick fort. Fanns inte mycket på mig. Jag var blank. Det innebar att jag hade inte mediciner som krockade med varandra. Och det kändes ju skönt. Utifrån den frågan är jag gärna blank som ett oskrivet blad.  

Men lite kul var det att få det sagt klart tydligt och rätt fram. ”Pedher, du är blank”. Så nu vet vi det. Tycker någon att jag är lite färglös så är det bekräftat. Klart och tydligt dokumenterat genom detta dataprogram. Jag är blank. 😄