Söndagstankar – att vara rustad på rätt sätt

När Gud vill rusta dig vill han inte rusta dig med någon annans rustning utan en som passar dig….
Berättelsen om Saul och David visar på vikten av att vara rätt rustad. David ska hjälpa Saul i striden mot Goliat. Det var ingen annan som vågade. Saul tänker att den bästa rustningen är hans egen så den måste David ha. 

Visst kan det verka logiskt och i viss mån smickrande att få bära kungens  rustning. Tom en ära. 

Men inte funkade det för David. Den passade inte honom alls. Han var troligen inte rätt storlek för den rustningen. Han förstod sig inte på den. Nej, han hade ett annat sätt och tänk. Var mer van vid annan rustning. 

Så David tar sin slunga. Hämtar några stenar och går för att möta Goliat. Som det verkar i berättelsen så behövde han bara en chans. 

När Gud kallar behöver du inte söka någon annans gåvor och möjligheter. Dom gåvor du behöver för att fullfölja kallelsen utrustar Gud dig med. Att försöka härma någon annan är inget bra val. 

Därför handlar det mer om mod att våga börja. Våga tro att just du är kallad. 

När Gud rustar dig inför uppdraget ger han dig en utrustning som passar dig och uppdraget. 

Jantelagen vi allt för ofta lever under i vårt land ställer till det. Dels kan det hindra att uppräcka gåvor. Vår avundsjuka gör att ”man ska inte komma här och komma”. Istället skulle vi behöva få generösa hjärtan så att många kan få komma i tjänst. Jantelagen gör också att vi inte vi inte vågar oss fram. Man får liksom inte säga att man tror sig ha en uppgift. 

I grunden tror jag att en bra väg är att andra upptäcker din gåva och ger dig utrymme. Den hållningen lägger stort ansvar på din omgivning. Men en inte så sämre väg är att försiktigt visa sig och tjäna med sin gåva. Så kommer bekräftelsen. Ledarskapet i en församling har ett stort ansvar att se gåvorna och personerna som bör dom. Om Gud rustar med gåvor får vi göra vad vi kan för att ta emot dessa gåvor. 

Vad är din kallelse? Vad är ditt uppdrag? Låt din håg stå åt det hållet. Den Gud utser utrustar han för uppdraget. 

Denna söndag vill jag bara uppmuntra dig till att tro på den kallelse du fått. 

Samtidigt vill jag be till vår Herre att han lägger allting tillrätta för dig. Amen

Befrielse

Just nu flödar det av studentbilder. Det lär väl göra det en tid framöver. 

Jag minns känslan då jag blev färdig med min utbildning.  Det var en känsla av befrielse. Inte för att jag avskydde skolan. Men det var en känsla av att komma loss. Nu fick man stå på egna ben. Söka jobbet och få det. Och på det sättet ”ta makten” – får vara fri att göra sina egna val och skapa sina egna möjligheter. 

På något sätt var det så när man gick ut nian. När man gick ut gymnasiet. När man tog körkortet. Det var en befrielse.  Minns särskilt första egna turen med pappas bil på egen hand. Det kändes fantastisk samtidigt så konstigt märkligt. Att få framför fordonet på helt egen hand och ingen bredvid som ”hade massa åsikter” och var den ända möjligheten att jag skulle få framföra bilen. 

Det var verkligen en befrielse. 

Samtidigt hände något annat. Jag insåg att med denna befrielse kom massa ansvar med på köpet. Ansvaret för att följa trafikregler. Ansvar på jobbet. Jag köpte ju en bil direkt. Visade sig vara väldigt trevligt typ ett par veckor. Ända fram tills jag kvaddade den och så var jag utan bil igen. På jobbet kunde man inte bara sitta utan där var det att börja ta initiativ. 

Så är det med befrielsen. Den för också med sig ansvar. 

Nu har det gått många år sen dessa befrielser i livet. Det har varit en del förändringar på jobbsidan. Tänker mig inte att det är befrielse i att byta jobb. (Nu såg nog en del att det var en befrielse att bli av med mig 😉) Jag ser mest att det är nya utmaningar och det utvecklar förhoppningsvis mig. 

Det uppstår dock en annan befrielse som inträder med åren. Man blir mer trygg i sig själv och inte så känslig för motvind. Den befrielsen är rätt skön. 

En annan befrielse är att med åren behöver man inte hävda sin kunskap eller rätt. När man är ung har man lite att kämpa mot. När den som är äldre vill ge sin kunskap på bekostnad att vilja berätta för den yngre att den just är yngre så finns det risk att det går fel. 

Befrielse betyder frigörelse, frihet och lättnad. Ser man på ordet befria så öppnas en uppmaning. Befria betyder att ”Försätta i frihet, göra fri från, förlösa spänningar”.  Allt för ofta ”binder” vi människor istället för att sätta dom fria. Kanske är det för att då kanske vi riskerar att själva hamna i skuggan. Men vi behöver sätta andra fria i att få göra det dom är bäst på. Befria dom till tjänst. Det tror jag till välsignar den som sätter andra fria. 

Dessa tider påminner om befrielse. Släpp talangerna fria – det är ”vår”. 

Så är jag igång….

Jag vet att somliga är mindre roade över hur folk skriver om sina tilltag på olika digitala medier.

När vi lägger ut våra insatser i köket, på gymmet, träningen hemma osv osv, är det nog somliga som tänker ” har dom inget bättre att lägga ut kan dom lika gärna strunta i det”. 

Ändå så gör så många det. 

Så också nu så du som tycker det är bara patetiskt kan sluta läsa nu 😂

Nu är jag igång. Efter ett helt år av uppehåll så drog jag igång löpträning under den gångna helgen. Så här långt har det blivit två rundor. Så oerhört segt jobbigt och inga roliga känslor i benen efteråt. Men nu är starten gjord. 

Det är ju alltid jobbigt i början. Jag vet hur det är. Så är det i mycket. Men har vi bara kommit över det första beslutet så har vi vunnit mycket. 

Efter typ 10 ggr löprundor går det klart enklare. Så är det i livet också. När vi ändrar livsstil tar det en tid innan det bara går av farten. 

För mig har det varit en tröskel att få på mig löparskorna igen. Har haft rätt många och bra ursäkter. Nu tog dom slut tack och lov. Det finns många beslut vi skjuter upp. Har många ursäkter.  Antingen får vi hoppas att dom ursäkterna tar slut eller så får man helt enkelt anse att  dom är slut. 

Det finns en befrielse i att jag nu är på gång. En frihet att vara i rörelse. Jag har alltid upplevt så gott att springa.  Rensar tänket. Att inte gjort det har varit en saknad. 

Att fatta ett beslut om en livstilsändring eller vad det nu kan vara är befriande. Jag tror att när vi fattar rätt och bra beslut i våra liv blir det befriande. En tanke att bära ett tag som kanske kan hjälpa till beslut. 

Hur löprundan gick har du redan räknat ut. Dessa två har inte varit något lyft. Inga bra tider. Inget större klipp i steget. Men kanske är det inte det viktigaste. Bara man rör på sig. 

Och du, det där med att vi lägger ut våra rundor…..

Ja, det är fåfänga. Men samtidigt en hållhake på mig att gör det jag sagt att jag gör. Så det blir en hjälp att komma igång och vara uthållig. Nu hoppas jag att jag inte får problem som hindrar mig. För jag vill så gärna att det ska bli många löprundor och att dom blir lite längre. 

Lycka till med dina beslut. Var uthållig. Våga ta beslutet.

Vad önskar du dig?

Läser en bok av John Otterberg. Han kom in på att vi önskar oss så mycket. När vi väl fått det innebär det inte alltid att vi är nöjda. 

Kan tänka mig att både du och jag önskar oss saker. Allt för många önskningar går inte i uppfyllelse. Enklare önskningar blir ju klart bättre och slår in oftare. 

Kanske är det vårt habegär som skapar alla  önskningar. Även otillfredsställelse och rastlöshet kan spela in. 

Somliga önskningar talar vi öppet om. Andra bär vi i djupen. Mina innersta önskningar just nu är svåra att prata om. Dom finns där. Kanske du också bär på sådant.  Sen har jag önskningar som blir lite enklare. Dom bubblar över på jobbet eller i gemenskapen. 

När önskningarna också blir drömmar lever dom på ett annat sätt sitt eget liv. Och man kan bara följa med. Med det inte sagt att drömmarna går i uppfyllelse. Men blir ett livsflöde med viss form av glädje och förhoppning. 

Det finns några bibelversar som rinner upp i minnet.  Fil 4:6-7 Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.

Ef 3:20 Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, sfb-98

Ef 3:20 Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss, sfb -15

Mitt i alla frågor varför Gud inte alltid svarar på direkten och med det svar vi önskar har dessa bibelversar med sina olika översättningar ett budskap till oss. 

Har du önskningar? Har du drömmar? Berätta dom för Gud. Han vars perspektiv är både högre och bättre än vårt eget kan möta upp dig i dun önskan. Han fungerar troligen som vi föräldrar vill fungera till våra barn. Att är önska inte möjlig eller lämplig för oss blir svaret därefter. Vila i att det blir ett svar som är bäst för dig. 

Ny kultur – nåd och förlåtelse

Fortsätter min reflektioner från poddcats-lyssning

När jag lyssnade på avslutning på en predikan av Henrik Demetriades så säger han så här:

Från och med idag börjar vi en ny kultur – nåd och förlåtelse 

Vi människor har ibland så svårt att förlåta. Vi ältar. Det verkar som att vi vill att andra ska stanna kvar i sitt ”elände” . Vi vill inte sätta dom fria med vår förlåtelse. 

Somliga situationer har vi svårt att förlåta. Det sitter för djupt. Och fast Jesus uppmuntrar och uppmanar att förlåta 7 x 77 gånger så har vi så svårt. 

Fast den som bett om förlåtelse och gjort upp från sin sida kan omgivningen ha svårt att förlåta. 

Lukas 6:37ff säger så här: ” Döm inte, och ni skall inte bli dömda. Fördöm inte, och ni skall inte bli fördömda. Förlåt, och ni skall bli förlåtna. 38 Ge, och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er i famnen. Ty med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.”

Jag anar en hälsning i detta:

Jesus:”Sätt upp det på mitt konto!”

Om någon gjort dig illa…. Jesus: ”Sätt upp det på mitt konto…..”

Om någon behöver säga förlåt till dig….  Jesus: ”Sätt upp det på mitt konto…..”
Som om Jesus ber oss att lämna domen till honom som kan döma rättvist. Han som har ett perspektiv långt bättre än vi. Att han som kan skilja på sak och person har ett bättre omdöme. 

Ibland tror jag att vi inom kyrkan ibland har lika svårt med förlåtelse som alla andra. Vi som skall kanske gå före med gott exempel. ”Vänd den andra kinden till” är ju inte alltid lätt. Vi gör fel men hur länge skall man få stå åt sidan? När kommer upprättelsen? När blir man förlåten? När frigör den som tidigare dömde? Hur får man förlåtelse? När får man förlåtelse? Finns det mer än en synd man inte får förlåtelse för? Många frågor är det. 

Jesus:”Sätt upp det på mitt konto!”

Jag tror att vi behöver en kultur av nåd och förlåtelse. Inte lika med fritt fram och göra massa fel och sen få förlåtelse. Utan att vi har en kultur av nåd, förlåtelse och försoning. Annars riskerar vi att ideligen köra i diket och harva runt där. 

I alla relationer är detta nödvändigt. En förutsättning till ett välsignat liv. Kanske ska vi bestämma oss för att vi inför en ny kultur – nåd och försoning. Pröva det.  Kanske är det en dörröppnare till välsignade sammanhang.  

Nationaldag – är jag stolt över mitt land?

 National-dag. En dag som är vigd att hylla vårt fosterland. Om vi var norrmän skulle vi fira mångdubbelt mer än vi gör. 

Det sista året har jag fått förmånen att se några olika länder. Helt olika varandra. Det har fått mig att uppskatta mitt eget land ännu mer. Jag har blivit ännu mera tacksam för det jag har. 

Lite konstigt är det att man behöver komma iväg för att upptäcka det man lever i varje dag.

Mitt land har så många fördelar som jag har allt för lätt att ta för givet. Vi har så lite av bekymmer i jänförelse med hur andra har det. Skulle tro att du som haft möjlighet att resa i tex Afrika inser precis vad jag talar om. 

Ändå kan jag påminnas om hur nöjda många verkade vara i Afrika. Dom har inte på långt när det vi tar för givet att ha. Ändå! Ändå, ser man deras tacksamhet. Det väcker en djup tacksamhet för mitt land. En stolthet att få bo i landet Sverige. 

Nu kan vi nog inte kopiera 17:e maj i Norge. Men vi kanske kan jubla lite osvenskt en dag som denna. Typ lite i alla fall. Det minsta vi kan göra är i alla fall att tacka vår herre för vårt land. Samtidigt be honom om beskydd och förstånd att sköta vårt land och jord på bästa sätt. 

Fördomar = systemfel

Jag har upptäckt podcast. Ett rätt ok media att lyssna på olika saker. Det kan vara en föreläsning, intervju eller en predikan. Möjlighetsområdet är stort kan jag tänka mig. 

Jag hittade en ”gammal” predikan av Henrik Diametrades. Han predika om att inte döma. När tolken skulle hitta ett ord för fördomar så googlade hon. Av alla olika förslag kom ‘systemfel’ upp. Helt knasigt. Eller är det kanske så att det är ett ganska bra förslag?

Fördomar – systemfel. 

Vi kan ha så många fördomar om saker och ting. Om varandra och om allting. Vi tror oss veta innan vi egentligen vet. Vi drar förhastade slutsatser. Vi tror oss veta massa saker om andra som det inte finns någon bäring på. Så dömer vi, fördömer vi, utan någon anledning. Det kan vara mot egentligen vad som helst. Inget nämnt. Inget glömt. 

Därför är synonymordet systemfel för fördomar inte alls tokigt. Det är så tydligt klart beskrivet. Att ha fördomar är i grunden ett systemfel. Borde helt enkelt vara förbjudet. I grunden är fördomar ett systemfel. För att komma till rätta med detta måste man förändras i grunden. Helt enkelt förnya systemet i tänket. 

Fördomar är ett gissel. Dom kan vara ett omöjligt oöverstigligt berg. Fördomar spelar oss ofta ett spratt. I ljuset av fördomar är vi allt för ofta blåögda och lättlurade.  Ibland undrar jag om vi inte vill förändra våra fördomar utan vi vill helt enkelt leva i den tron. Inte konstigt att det kallas systemfel. 

Så kanske det är dags för reboot, alltså att göra en omstart och uppdatera systemet till en uppgraderad version som fått bort ‘buggen’ fördomar. 

Pingstdagen – löftet om hjälp

Pingstdagen är något speciellt för den kristna tron. Jesus hade lämnat jorden och uppmuntrat lärjungarna att dom skulle vänta på en ”annan” hjälpare. Jesus skulle sända dom Den Helige Ande. 

Anden kom för att vara med oss nu när Jesus återvände till himlen. Anden skulle vara vårt stöd. Förklara tron för oss. Ge stöd. Ge stöd i det vanliga livet men också när vi behövde extraordinär hjälp. 

John 16:13-14 Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske. Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er.

Om man låter dessa två verser sjunka in kan man ana att anden är det stöd vi behöver. Han skall förklara, vägleda och hjälpa. Han ska förklara vem Jesus är och vad han förmår att göra. 

Om du har svårt att greppa och förstå det här med tron på Jesus så vill jag ge dig ett råd. Be en bön som den här: ”Jag ber dig helig ande att förklara detta med Jesus och tron för mig.”  En sådan ärlig bön besvaras. Lyssna till ditt inre. Läs din bibel. Då kommer tron att landa inom dig.  Tid efter tid kommer du att hitta rätt genom den enkla bön. 

Den dag vill påminna om detta löfte. 

Till sist….

2 Timothy 1:6 sfb-15

Därför påminner jag dig: låt Guds nådegåva flamma upp igen, den som finns i dig genom min handpåläggning.

2 Timothy 1:6 B2000

Därför påminner jag dig om att du skall blåsa liv i den nådegåva från Gud som finns hos dig sedan jag lade mina händer på dig.

Jag skulle vilja uppmuntra dig att blåsa liv i den nådegåvan du fått, att den får flamma upp igen. Den kanske har gått på sparlåga en tid. Blås liv i den igen. Gud ångrar inte sina gåvor. Gåvan finns kvar. Låt den få nytt liv.  

Om vi vill ha en jord att bo på…..

Om vi vill ha en jord att bo på…..

……måste vi göra val som gör det möjligt. Klimatavtalet som så många länder skrev under räcker inte hela vägen. Men det har stor betydelse. 

….. kan man inte låta andra ta ansvaret som Trump väljer att göra. När ett lands ledare ignorerar miljöproblemen som Trump gör är det fara, stor fara. 

Man kan konstatera att miljöfrågorna är svåra att ge bra svar på. Är det så att vi har överdrivit dess farhågor?

Det jobbiga är att det verkar som att vi inte har gjort det. Man kan undra varför grundvattnet är så lågt på så många platser.  Man kan undra varför konstiga väderfenomen kommer ett efter ett. Man kan undra varför det är så mycket missväxt och svält på olika platser på jorden. Klimatet vid våra poler är inte bra.  Det är för många orosmoln. Vi måste ta det på allvar. 

Det måste även Trump göra. Är det någon som kan tala honom tillrätta så vore jag tacksam. Att lämna parisavtalet var inte ett beslut bland hans bästa. Tyvärr. Gör om – gör rätt – är en bra uppmaning just nu. 

Vill vi ha en jord att bo på måste alla hjälpas åt. Även amerikanerna, indierna, kineserna, svenskarna, ja precis alla. 

En säkring gör det möjligt

Igår tänkte jag fixa eluttaget i bagaget i bilen. Det verkade vara en säkring som saknades. Nu var det inte så lätt så mekanikern får fundera på hur lösningen ska vara. 

Annars är det rätt bra med säkringar. Dom skyddar mot överspänning. I sin tur skyddar säkringarna apparaterna och elsystemet. 

Man skulle kunna säga att säkring är en bra bild på samvetet. Samvetet skyddar oss på många sätt. Skyddar oss på så vis att samvetet avråder oss att göra det som är fel. När samvetet suddas ut fungerar det som dålig säkring. Vi tappar förmågan på vad som är rätt och fel. Alla bilder haltar så även denna. Men ändå. 

Vi behöver vara rädd om samvetet. Det är vår hjälp till ett sunt och bra liv.